Visar inlägg med etikett Christoffer Holst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christoffer Holst. Visa alla inlägg

lördag 30 maj 2026

Bok: Månsken och mozzarella av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Månsken och mozzarella
Genre: Feelgood
Antal sidor: 282
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Kärlek på italienska 2
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2025 (min) 2025
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 april 2026




Första meningen: Sussie Sand är faktiskt bara femtiotre, men hon har en inre ålder på åttiotvå.

Baksidetext
I slutet av 80-talet var Sussie Sand Sveriges stora popstjärna. Men drygt trettio år senare har hon dragit sig tillbaka i den stora villan i Hälsingland. När hon bryter armen och årets julkonsert ställs in tvingas hon tacka ja till något som hon skjutit upp i många år: att ge ut en självbiografi.

Som spökskrivare tilldelas hon Mattias, en kämpande författare vars framgångar tillhör det förflutna, och som numera översätter romanceböcker om drakar för att få ihop någon lön över huvud taget. Tillsammans med Mattias ska Sussie gräva i det förflutna, men hon inser snart att många sår fortfarande är oläkta.

När duon får möjlighet att ge sig av på en matlagningsresa till Piemonte i norra Italien kommer de allt närmare varandra. Och på resan får de även med sig Sussies livskrisande granne, Steffi. Kan Piemontes vidunderliga vyer och ljuvliga mat laga tre hjärtan som legat i dvala?

Min kommentar
I höstas läste jag Solsken och parmesan, första delen i den här serien, och jag tyckte om den väldigt mycket. Bara någon vecka senare så lottades andra delen, Månsken och mozzarella, ut. Jag som aldrig brukar delta i tävlingar där man behöver motivera något (i det här fallet gällde det vart i Italien man skulle vilja åka och varför), kände att jag bara måste. Och jag tyckte att det var lätt som en plätt och att det verkligen var det allra bästa svaret. Jag vann. Gardasjön levererar. Alltid.

Uppenbarligen är det så att man faktiskt kan skriva bra historier med trevliga och sympatiska karaktärer. Man behöver inte göra sina karaktärer "intressanta" för att göra dem intressanta. Christoffer Holst lyckas med detta i varenda bok. Kan det vara så enkelt att han förstår att vanliga människors liv kan vara engagerande? Han har i alla fall förmågan att beskriva människor och det som händer dem på ett sätt som berör.

Miljön är fantastisk och då menar jag både den i Hälsingland och i Piemonte. Jag är osäker på om jag har varit i Piemonte, i så fall har det bara varit en genomresa eller kort utflykt (så det området har jag kvar att upptäcka i Italien). Norra Italien är ett område som jag verkligen älskar. Nu är det inte speciellt mycket som utspelar sig just där, men ändå. Både miljön och maten kunde det gott ha varit mer av, men det var tillräckligt för att jag skulle bli tvungen att fixa mig italienska luncher i ett par dagar.

En av de saker som gör Christoffer Holsts böcker så bra, för mig, är att här hittar man riktiga människor, med riktiga problem och riktiga känslor. Alldeles särskilt så uppskattar jag det att inga känslor beskrivs i detalj, i stället berättas det vad som händer och då får jag lov att känna allt själv. Och här snackar vi om att gå igenom hela känslospektrat.

Karaktärerna har allihop fastnat i något som inte är så bra. Det är lätt hänt. Och det är så svårt att bryta sig loss från det man har, eftersom det okända är ännu läskigare. Men om man lyckas så är det värt det. Den bokstavliga (fysiska) resan är fin, men ännu finare är den bildliga (inre).

När jag hade kommit till sista meningen och slog ihop boken så tänkte jag att men nej, så här kan det väl inte sluta. Ska jag nu behöva vänta på nästa bok för att få veta hur det går? Kommer det ens en nästa bok? Kommer Mattias, Sussie och Steffi i så fall att gästspela i den? Så som Rasmus och Hilda gjorde i denna? Bara så att man får veta hur det går för dem?

Månsken och mozzarella har allt som en bra feelgood ska ha; den är rolig, allvarlig, sorglig, varm och mysig. Hans böcker får mig alltid att må bra och för varje bok jag läser av Christoffer Holst så tycker jag bara bättre och bättre om honom.

Den här boken har varit med i En smakebit på söndag.

Goodreads hade den 3,48 i genomsnitt (beräknat på 136 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Månsken och mozzarella: enligt O, malins bokblogg och Det här har jag läst

onsdag 26 november 2025

Bok: Solsken och parmesan av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Solsken och parmesan
Genre: Feelgood
Antal sidor: 325
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Kärlek på italienska 1
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 oktober 2025




Första meningen: De ska träffas på en liten trevlig bistro i Gamla stan som heter Pastis, där det billigaste glaset Chablis kostar lika mycket som ett års sjukförsäkring i Gambia.

Baksidetext
Rasmus är en avdankad dansbandsstjärna som tillbringar dagarna på sin systers soffa och har svårt att komma över sitt ex. Hilda älskar matlagning mer än något annat, men jobbet som kock på en förskola ger inte direkt utlopp för hennes drömmar. Särskilt inte när hon gått och blivit KK med sin chef ...

För att komma ut i världen har båda två bokat in sig på en matlagningsresa till Toscana. Men på Arlanda får de ett oväntat besked: hotellet i Italien har brunnit ner och istället ska kursen hållas på ett pensionat i Öregrund, en liten stad vid Roslagens kust. Väl där kommer kursdeltagarna allt närmare varandra, och känslor blommar upp. Men alla bär de på hemligheter, som när som helst riskerar att avslöjas under den värmande sommarsolen ...

Min kommentar
Efter att ha läst ganska många mörka historier så kände jag att det kunde behövas något ljust och glatt, innan jag gav mig på nästa bok i kön. Jag letade ett tag, ända tills jag kom till H. Då blev jag som en sådan där hund, en pointer, som stannar och står blickstilla när den hittar bytet. Det blev Solsken och parmesan, som jag väl är sist på bollen att läsa.

Ända sedan jag läste min allra första Christoffer Holst så har han varit en favorit, någon man verkligen kan lite på om man vill ha en bok som får en att må bra. Den här boken är inget undantag. Här finns mycket mat och vin, precis som det brukar i hans böcker, och hungrig blev jag. Dansbandsmusik kommer jag dock aldrig att bli sugen att lyssna på. Den tiden är över sedan många decennier.

Detta är en fin liten historia om vanliga människor som försöker navigera genom livet. Helst utan att gå på grund. Men om man gör det så är det viktigt att man inte fastnar där, i ett liv som man inte trivs i. Här finns det karaktärer som jag verkligen kan känna med och jag på riktigt älskar syskonrelationen mellan Rasmus och Carina. Den är så fint beskriven och i den kan jag känna igen mig. Jag älskar tonen mellan dem och mellan Rasmus och Hilda, ja, mellan alla faktiskt. Dialogen känns verkligen som att de pratar med varandra. En bonus är Rasmus systerdotter, en fantastisk unge som får mig att skratta.

Man får flera olika POV, ibland på samma sak. Det är alltid intressant hur olika man kan uppfatta en situation. Precis som Rasmus så hade jag blivit mycket irriterad (förbannad) på någon som, utan att fråga mig, erbjuder mina ... tjänster. Så gör man ju inte och absolut inte framför alla andra.

Om jag skulle till Toscana och hamnade i Öregrund så hade jag blivit våldsamt besviken. Jag tänker att även de som följde med dit borde ha fått pengar tillbaka. Dessutom är det svårt (omöjligt) att hitta italienska råvaror i Sverige. Det spelar liksom ingen roll hur fina, exempelvis, tomater man hittar på ICA. De smakar inte i närheten av de italienska.

Solsken och parmesan är precis vad doktorn ordinerade och den följer mallen för en rom-com. Jag hade för övrigt gärna sett den som film. Den är charmig, mysig, rolig och det blir många fniss. Den har i stort sett allt en feelgood kan och ska ha. Eventuellt saknar jag ännu en nypa svärta, eller kanske en annan sorts svärta, för jag blir inte riktigt berörd. Boken är otroligt snabbläst och jag råkade läsa ut den på ett dygn. Det gick bara inte att låta bli den. Recept på maten de lagar hade varit kul, men hur är det nu ... har en riktig italienare grädde i maten?

Goodreads hade den 3,40 i genomsnitt (beräknat på 880 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Solsken och parmesan: Lottens bokblogg, Bokstunder och enligt O

onsdag 14 juni 2023

Bok: Gröna, sköna vårvindar av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Gröna, sköna vårvindar
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 302
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie:Cilla Storm 4
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 24 maj 2023




Första meningen: Natten spänner mellan vår och sommar.

Baksidetext
Välkommen tillbaka till Bullholmen – där vårkänslorna blandas med ett olöst mysterium från det förflutna.

Det är maj och kriminalreporter Cilla Storm trivs med livet, även om hon är osäker på vad nästa steg för henne och pojkvännen Adam är. Bästisen Zacke är det dock värre med, han har tillfälligt separerat från Jonathan och får låna Cillas kolonistuga på Bullholmen för att vila upp sig.

På samma ö befinner sig mat- och vinprofilen Julia som håller på att färdigställa sin bok. Men en kväll när hon ser över till grannhuset på andra sidan viken blir hon vittne till något hemskt. Något som visar sig ha rötter i ett femtio år gammalt, olöst mord ...

Min kommentar
Gröna, sköna vårvindar är den sista delen om Cilla Storm i den kanske lite märkliga genren mysdeckare. En kombination som fungerar överraskande bra, åtminstone i händerna på Christoffer Holst. Den här boken såg jag verkligen fram emot att läsa en jobbig vecka efter ganska många jobbiga veckor.

Mordgåtan här är nog den bästa i serien. Faktum är nog att den här delen är den bästa i serien, punkt. Jag var visserligen lite disträ när jag läste, men jag är tveksam till om jag hade lyckats lista ut alltihop annars heller. Vissa bitar gissade jag tidigt, men långt ifrån allt. Ett tips är att läsa böckerna under rätt årstid, som jag roade mig med. Jag tror att det ger en extra bra känsla.

Den här gången återvänder vi till Bullholmen, där vi började i första boken, så nu är cirkeln sluten. Här är det mer fokus på mordgåtan än på relationer. Det är helt enkelt inte lika mycket kärlek i denna som i de tidigare delarna. I mitt tycke blir det aldrig vare sig äckligt, läskigt eller blodigt. Feelgood-delen blir aldrig sötsliskig eller rosaskimrande. En perfekt balans.

Personligen så behöver jag inte speciellt detaljerad information om de återkommande karaktärerna. Detta är ju trots allt fjärde boken och jag känner dem nu, jag förstår dynamiken mellan dem. Extra roligt blir det ändå att Zacke får lite mer fokus, även om han inte mådde så bra. Mat (och vin) får också vara med, nästan så mycket att det blir en egen karaktär. Eftersom jag gillar att läsa om mat så är det ett plus.

Här är det mysiga karaktärer och mysig miljö som funkar utmärkt som fond för en mordgåta. Speciellt glad är jag över den kvinnliga vänskap som finns, den är väldigt sällsynt i böckernas värld, åtminstone i de böcker jag läser. Den här vänskapen går till och med över generationsgränserna.

Det är trist att skiljas från Cilla, Rosie, Zacke och de andra, men jag tror ändå det är bra att sluta i tid. Med Gröna, sköna vårvindar så avslutar Christoffer Holst också med flaggan i topp. Detta är ingen halvdan feelgood. Ingen halvdan deckare. Inte varken eller, utan både och. Om målet med boken är att man ska bli glad och må bra så har han lyckats.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,78 i genomsnitt (beräknat på 304 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Gröna, sköna vårvindar: Lottens bokblogg, Nilmas bokhylla och DAST Magazine.

onsdag 4 januari 2023

Bok: Kalla, vita vinternätter av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Kalla, vita vinternätter
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 285
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Cilla Storm 3
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 december 2022




Första meningen: Snön faller ljudlöst utanför fönstren på den lilla stugan där hon bor.

Baksidetext
Det är december och snöslasket i Stockholm är avgasgrått. Cilla Storm trivs som kriminalreporter men lider av skrivkramp. När vännerna Zacke och Jonathan bjuder med henne till deras nyköpta sportstuga i idylliska Idre ser hon chansen att fly storstaden och komma i julstämning. Ännu trevligare blir det när väninnan Rosie följer med. Men redan första dagen hittas en ung man död i den populära fjällanläggningen. Snart börjar Cilla och Rosie nysta i fallet, och spåren leder dem till ett lyxhus där en välbärgad och mytomspunnen familj huserar ...

Min kommentar
Egentligen ända sedan jag läste min första bok av Christoffer Holst, för över fem år sedan, så har jag nog förstått att det här är en författare som jag vill läsa allt av. Trots det så har jag varit väldigt sen på bollen när det gäller serien om Cilla Storm. Det var i somras som jag bestämde att jag minsann skulle läsa dem under rätt årstid och nu var det då dags för vinterboken, Kalla, vita vinternätter.

Varje jul tänker jag att jag vill läsa åtminstone någon julbok, men så brukar det inte bli. Därför blev jag så glad när jag upptäckte att denna utspelar sig precis i jultid och dessutom uppe i de svenska fjällen. Här är det mängder av snö, skidåkning, julkänsla, god mat och goda vänner. Vad mer kan man egentligen önska sig? Jo, kanske ett litet mord också.

Det finns två trådar här, en som börjar några veckor tidigare och så sakteliga går framåt och till slut möter nu-tråden. Jag gillar verkligen Holsts sätt att skriva. Det finns ingen onödig dekoration, inga krusiduller. Inga sötsliskiga romantiska utsvävningar. Vad mer som inte finns är någon som helst problematik vad gäller någons sexuella läggning. Precis som det ju borde vara och det är så befriande och uppfriskande att läsa. Humor finns det dock massor av, av den mycket varma sorten.

Cillas kompisar Zacke och Jonathan får mycket utrymme här och det är fantastisk kul att hänga med dem. Jag hade gärna haft dem som kompisar. Trots att jag egentligen inte är speciellt glad i vare sig ost eller rödvin. Men mat är gott. Även Rosie får ta mer plats och jag håller verkligen tummarna för att hennes ... ja, äventyr ... mynnar ut i något gott. Det är hon verkligen värd. Adam är inte med så mycket och det betyder mindre kärleksfluff, vilket uppskattas av mig.

Jag skulle nog inte kalla detta vare sig (nagelbitande) spännande eller ovisst, utan egentligen mest mysig. Trots ond bråd död. Dock finns det en tydlig ton av allvar under myset. Strängt taget så supportar jag inte valet av mordoffer. Jag blev lite ledsen av det, men samtidigt glad. Sanningen är ju att jag faktiskt gillar oväntade och kanske oönskade mordoffer.

Kalla, vita vinternätter håller jag nog som den bästa hittills i serien. Kanske är det en otippad kombination, med feelgood och mordgåta, men Holst hanterar den perfekt. Och så får man dessutom lite tragedier och fin vänskap, över alla socialt konstruerade gränser, på köpet.

Goodreads hade den 3,59 i genomsnitt (beräknat på 367 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Kalla, vita vinternätter: Lottens bokblogg, malins bokblogg och Karins boktips.

onsdag 28 september 2022

Bok: Blå, blå höstvågor av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Blå, blå höstvågor
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 300
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Cilla Storm 2
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 september 2022




Första meningen: Kungsgatan lyser i rött och grönt.

Baksidetext
Hösten har kommit och Cilla Storm arbetar som kriminalreporter på en podcast. Hon bor tillfälligt hos sin bästis och dricker ofta vin med Rosie, grannen från Bullholmen. Men relationen med den charmiga polisen Adam känns oklar. Varför har han så svårt att bestämma sig?

På det nya jobbet får Cilla i uppdrag att nysta i vad som hände societetslejonet Laila Damm, som försvann spårlöst 1988. Spåren leder Cilla tillbaka ut i Stockholms skärgård.

Samtidigt anländer skådespelerskan Ella Svensson till Nordirland för att ta hand om sina föräldrars dödsbo. Där hittar hon något som får henne att snabbt återvända till Sverige.

På ett kallt och blåsigt Bullholmen korsas Cillas och Ellas vägar, och snart uppdagas öns mörka förflutna.

Min kommentar
Jag hade ju en idé om att läsa serien om Cilla Storm i realtid, åtminstone rätt årstid. Blå, blå höstvågor är andra delen och när det blev september tyckte jag att det var höst och plockade fram den. Det visar sig att boken utspelar sig en bit längre in på hösten, mestadels oktober. Men det gick bra ändå.

Som vanligt tycker jag att det är skönt att läsa om kvinnlig vänskap, där personerna är jämställda och ingen är elak mot någon annan. Just den här vänskapen är speciell i det att den går över generationsklyftorna. För det är ju faktiskt så att när man väl är vuxen så spelar inte ålder någon som helst roll. Det är en härlig "udda" vänskap. Lite läskigt är det dock att den är med "svärmor".

Karaktärerna är inte många och faktum är att de inte är jättelätta att tycka om. Samtliga har några mindre sympatiska egenheter och det är också det som gör att jag tycker om dem. Ändå. Relationerna mellan dem är alltid engagerande. Christoffer Holst är en fena på att få till bra karaktärer. Drivet framåt finns där hela tiden och mitt intresse hålls hela tiden vid liv. Jag tappar aldrig fokus. Inte ens Cillas och Adams oförmåga att komma till skott får mig att ledsna. Det känns så äkta. Jag blir aldrig matad med hur jag ska tänka eller känna utan det tillåts jag göra helt själv. Det känns bra när författaren litar på sin läsare.

I Christoffer Holsts böcker får man alltid massor av kulinariska upplevelser på köpet. Jag kan dock tycka att det är för lite mat, men i gengäld är det massor av vin. Man får många genrer på en gång i den här serien, verkar det. Som deckare är den väl inte något speciellt. Det blir ju ganska uppenbart hur det hänger ihop när man får en extra karaktär att följa så där. Lite ologiskt agerande blir det också. Som varför de helt enkelt inte bara gick tillbaka och läste Madeleines akt också. Datorn fanns ju kvar. Nu är det ju kanske inte för deckargåtan som gör boken läsvärd så det gör inget.

Speciellt spännande och ovisst blir det egentligen inte, i det stora hela. Men jag blev faktiskt lite överraskad av både motiv och förövare vad gäller det nutida mordet. Jag verkar drabbas av samma sak som när jag läser Elly Griffiths och Louise Penny. Jag glömmer helt enkelt att jag har ett mord att lösa.

Jag är ju inget fan av romantik, men i den här formen funkar det. Främst kanske för att det aldrig blir så där sötsliskigt att det knastrar i tänderna. Det är inte sliskigt på något sätt faktiskt.

Efter att ha läst Blå, blå höstvågor kan jag bara konstatera att den lite underliga genren mysdeckare funkar, i alla fall i händerna på Christoffer Holst. Jag har redan kollat upp att nästa bok utspelar sig i juletider. Så i år blir det en julbok. Om man kan kalla den för det.

Avdelningen för olika funderingar:
Det dyker faktiskt upp ett namnbyte här och det gör mig lite besviken. Personporträttet Cilla håller på med när boken börjar handlar om Elizabeth Short. En bit in heter hon plötsligt Elizabeth Smart.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,68 i genomsnitt (beräknat på 407 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Blå, blå höstvågor: Lottens bokblogg, Bokmalen.nu och Nilmas bokhylla.

onsdag 13 juli 2022

Bok: Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Söta, röda sommardrömmar
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 303
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Cilla Storm 1
Förlag: Lovereads
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 juni 2022




Första meningen: Det är en ljuvligt varm dag när jag kliver på båten mot mitt nya liv.

Baksidetext
Cilla Storm har just blivit dumpad av sin pojkvän. Hennes karriär som skvallerjournalist går inte riktigt som hon tänkt sig och sparkapitalet räcker inte längre till det där drömmiga sommarhuset i skärgården. Efter uppbrottet har hon bara råd med en kolonilott på Bullholmen – en turisttät liten ö i Stockholms prunkande skärgård. Trots att hon helt saknar gröna fingrar bestämmer hon sig för att slå till.

Men när en ung kvinna hittas död på ön på midsommardagens morgon tar Cillas liv en helt ny vändning. Cilla visar sig ha varit den sista som såg kvinnan i livet och hon blir snabbt indragen i utredningen – som leds av den mycket stiliga polisen Adam.

Den smått neurotiska och Chardonnay-pimplande Cilla och den strikta, välklädda Adam är så olika som två människor kan vara – ändå dras de till varandra. Men så sker plötsligt ännu ett mord som ställer allt på ända.

Min kommentar
Christoffer Holst har blivit lite av en favoritförfattare och när Söta, röda sommardrömmar dök upp på min radar så tänkte jag att jag nog måste läsa. Trots den lite förvirrande genren feelgooddeckare/mysdeckare. Kan det verkligen funka? Det tog mig ett tag, men i höstas så köpte jag på mig alla fyra delarna och planerade in att läsa dem under rätt årstid. Vilket betydde att jag vackert fick vänta ett bra tag innan det var dags att läsa första delen.

Kombinationen feelgood/romance/deckare kan det ju i stort sett bli precis vad som helst av, men faktum är att det funkar väldigt bra i Christoffer Holsts händer. När man blandar så där så blir det väldigt ofta så att alla delar bara blir halvbra, men det är inte fallet här. Både feelgood- och deckardelen är väldigt bra. Romantikdelen har jag lite svårare för. Just den där himlastormande, jag-kan-inte-hejda-mig-känslan har jag problem att relatera till.

Det är inte förrän jag börjar fundera lite på vad jag just har läst som jag känner att kombinationen våldsamma mord och skärgårdsmys kanske är lite märklig. De förfärliga morden blir liksom inte så förfärliga, de hamnar lite i bakgrunden. Det kan man ju så klart tycka vad man vill om, men visst sker det väl mord även i idyller? Kontrasten är i alla fall väldigt stor mellan det ljusa och det mörka.

Karaktärerna är inte många och det märks att författaren verkligen gillar sina karaktärer. Det gör jag också. De är skrivna med så mycket värme och för mig är det omöjligt att inte tycka om människor med självdistans. Huvudpersonen Cilla har ännu en positiv egenskap, hon gillar ostbågar. I övrigt är hon nog en ganska hopplös person, en riktig strulpelle, men det är ju högst normalt. Vilket gäller för alla karaktärer, egentligen. De är inte några övermänniskor och inte några osannolika galningar. De är i stort ganska normala och vanliga. Till och med förövaren. Jag är nog speciellt förtjust i vänskapen mellan Cilla och Rosie, vilket så tydligt visar att ålder bara är en siffra och det är inte alls dumt att umgås mellan generationer. Det enda jag funderar över är Ingrids kommentar om Rosie? Ska den betyda något?

Jag tycker det här är en ganska förutsägbar historia, vad gäller alla delar. Det var ju ganska uppenbart vem och för ovanlighetens skull så var ju även varför ganska tydligt. Det störde dock inte ett enda dugg. Vägen till målet var ändå intressant och underhållande. Som vanligt när det gäller Christoffer Holst, skulle jag nog väga säga, så är det många musikreferenser (som samtliga går mig över huvudet) och mat. Jag gillar när författare har sig egen stil.

Söta, röda sommardrömmar är trots mord och död är en mysig historia. Den har egentligen allt; mord, mysterier, kärlek, skärgårdsmys, humor och jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del. Det har jag redan bestämt blir i september.

Avdelningen för olika funderingar:
Vad heter egentligen Ina i efternamn? I början av boken så står det Leander. Mot slutet så heter hon plötsligt Zethraeus.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,74 i genomsnitt (beräknat på 550 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Söta, röda sommardrömmar: Lottens bokblogg, malins bokblogg och Bloggbohemen.

lördag 6 juli 2019

"För oss är natten ljus" av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: För oss är natten ljus
Genre: Feelgood
Antal sidor: 221
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 11 juni 2019




Första meningen: Idag begravs familjen Brickmans farfar Kenny i en kritvit kyrka i Philadelphia.

Baksidetext
När familjen Brickman äntligen ska lämna USA och åka hem till Sverige efter den pliktskyldigt besökta begravningen av de vuxna barnens farfar nås de av beskedet att Norwegians piloter har gått ut i strejk. De är strandsatta i New York.

En dröm för många, men en mardröm för Oliver.

Han försöker ignorera det faktum att han tvingas dela rum med sin pensionärstorra syster, krisande mamma, nya unga styvmor och kärlekskranka pappa och istället fokusera på att han faktiskt är i New York. Möjligheternas och musikalernas stad. Och att drömmen om ett liv på Broadway plötsligt känns inom räckhåll.

Under fyra dagar ställs allt på ända bland gula taxibilar, nätter på Brooklyn Bridge och glittrande storstadsgator.

Min kommentar
För runt två år sedan så läste jag Christoffer Holsts debut Mitt hjärta går på. Den nästan golvade mig och även om hans efterföljande bok inte riktigt levde upp till det så var Mindfulness för losers ändå bra. Det är alltid lite jobbigt att läsa en bok av en favoritförfattare (jodå, det får man nog kalla honom nu), förväntningarna är ju ganska höga och det är inte alltid lätt att leva upp till dem. Med För oss är natten ljus så når inte Christoffer Holst ända fram till Mitt hjärta går på, men det är ganska nära.

I början av boken tyckte jag det mesta var en aning hysteriskt och det kändes farligt nära buskis. Det ändrar sig efter bara ett litet tag. De här tragiska människospillrorna (ja, jag väljer att kalla dem det), Oliver, Maggan, Jenny, Dan och Malee, är så olika varandra att bara det gör boken värd att läsa. Det de har gemensamt är att de alla söker tröst, på olika sätt så klart och det innefattar potatisklyftor med tzatziki (fullständigt relaterbart), vin och att samla vuxenpoäng. De här människorna får mig att le av igenkänning och i nästa sekund skaka på huvudet i frustration över deras agerande. Christoffer Holst lyckas fånga typiskt mänskligt beteende utan att komma med pekpinnar eller vara nedlåtande. Han får mig att tycka om även det mindre bra hos karaktärerna.

Det finns nog faktiskt ingen egentlig handling här, men att hänga med de här underliga människorna är ett nöje. Allihop förändras de under resans gång. I början är de allihop upptagna med sitt, men till slut lyfter de blicken och ser utanför sig själva. Att de liksom hör ihop med andra.

Varje kapitel inleds med en textrad från en 80-talslåt, som mer eller mindre berättar vad kapitlet handlar om. Nästan alla låtarna betyder något speciellt för mig. Jag får en nästan obetvinglig lust att göra en spellista av detta.

För oss är natten ljus är rolig, tragisk, lättsam och allvarlig. Den har allt. Som vanligt mår jag bra av Christoffer Holst.

Goodreads hade den 3,68 i genomsnitt (beräknat på 68 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om För oss är natten ljus: Lottens bokblogg, Bokhuset och enligt O.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

lördag 11 november 2017

"Mindfulness för losers" av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Mindfulness för losers
Genre: Feelgood
Antal sidor: 285
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 oktober 2017




Första meningen: I morse när jag kom in på Hot Clip, satte på kaffebryggaren och tog en tugga av min runda frukostmacka trodde jag att den här dagen skulle bli som alla andra i mitt liv.

Baksidetext
Pamela Perssons liv är inte precis perfekt. Hon är 27 år och bor fortfarande hemma i källaren hos sina föräldrar i den jämtländska byn Solvik. Jobbet på frisörsalongen Hot Clip ger varken nog med pengar eller stimulans och alla människor i byn, inklusive hennes gamla tjejkompisar, ser ner på henne efter hennes medverkan i dokusåpan Heta nätter.

När Pamelas största intresse i livet, den amerikanska skådisen Wade Crust, är på väg till Stockholm för en filminspelning ser Pamela sin stora chans. Hon måste fly från allt som är mörkt i Jämtlands skogar till allt som glimrar i storstaden.

I Stockholm träffar Pamela den mopedåkande muskelbyggaren Sebbe och den nästan diplomerade mindfulnesscoachen Gloria. Samtidigt som det amerikanska stjärnbesöket närmar sig kryper allt hon lämnat i Solvik tätt inpå. Och frågan är vad Pamela egentligen letar efter?

Min kommentar
Tidigare i år läste jag min första Christoffer Holst (Mitt hjärta går på), redan då visste jag att det helt klart skulle bli fler för den var riktigt bra. I slutet av oktober blev mörkret alldeles för dystert och mitt behov av feelgood var extremt stort. Då plockade jag fram Mindfulness för losers som botemedel. Jag var faktiskt lite... inte nervös eller orolig, men det var lite jobbigt att börja läsa den. Mina förväntningar var ju skyhöga, men samtidigt så tänkte jag att han omöjligt hade kunnat skriva en så bra bok igen.

Pamela (Pameeela, inte Paaamela) känns, för mig, betydligt yngre än sina 27 år. Hennes föräldrar behandlar henne som en minderårig. Kanske beter hon sig lite som en sådan också. Vilket som eventuellt har orsakat det andra är omöjligt att gissa. Jag gillar henne egentligen inte alls, men det är något hos henne som ändå får mig att bry mig om hur det ska gå. Jag känner för henne och vill att det ska gå bra. Att hon ska lyckas hitta det hon letar efter. Vad det nu kan vara. Hon är som hon är och ber inte om ursäkt för det. Även om jag nu inte gillar alla hennes val så kan jag inte annat än respektera en människa som står upp för sig själv.

I början av boken träffar vi på den berömda bymentaliteten. Det är verkligen inte lätt att växa upp i en liten by där alla känner (till) alla. Speciellt inte om man gör något som betraktas som dumt. Christoffer Holst har en osviklig förmåga att sätta fingret på människors egenheter och företeelser. Den här boken är lite av en kavalkad av märkvärdiga storstadsbor och trångsynta småstadsbor och jag gillar speciellt att båda grupperna får en släng av sleven.

En perfekt feelgood, tycker jag, ska även ha en del svärta. Det finns det inte alls här, inte i egentlig mening. Om man nu inte räknar otroligt pinsamma episoder dit. För sådana finns det gott om. Ibland blir jag nästan genererad å Pamelas vägnar, men bara nästan. Hon går alltid ur de här situationerna med huvudet högt och det är väl det som gör att det inte blir outhärdligt pinsamt.

Jag saknar lite en karaktär att riktigt ta till mitt hjärta, den som kommer närmast är nog Sebbe. Han ber inte heller om ursäkt för sig. Det finns ingen Chavve eller Pontus här för detta är ingen ny Mitt hjärta går på, vilket kanske hade varit förmätet att vänta sig. Mindfulness för losers är ändå en underbar bok och framför allt så får den mig att må bra.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,5 och genomsnittet 2,9 (beräknat på 14 betyg).
Goodreads hade den 3,08 i genomsnitt (beräknat på 38 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Mindfulness för losers: Lottens bokblogg, Carolina läser och Bloggbohemen.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

onsdag 28 juni 2017

"Mitt hjärta går på" av Christoffer Holst

Författare: Christoffer Holst
Titel: Mitt hjärta går på
Genre: Drama
Antal sidor: 327
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 juni 2017




Första meningen: Den stickade halsduken är virad flera varv kring min hals.

Baksidetext
Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmen Titanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar.

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan.

Min kommentar
Den här boken hörde jag så mycket gott om för ett par år sedan och när den dök upp på e-boksrean förra våren kunde jag helt enkelt inte stå emot. Hur nyfiken jag varit på den förstår man kanske om jag säger att den har legat oläst i drygt ett år. Genomsnittet ligger nog uppåt tre...

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva om denna, som inte redan har blivit sagt, men jag håller med om allt. Så rolig. Så sorglig. Så kärleksfull. Så vacker. Helt enkelt en fantastisk kärlekshistoria. Här finns ingen instalove utan allt är exakt som jag minns det från den åldern. Det finns också alldeles lagom med svärta för att det ljusa ska lysa extra klart.

Pontus och Chavve är de två som är i fokus och jag älskar dem båda två. Så bräckliga och vackra människor, med både fel och brister. Chavves passion för bakning är ett extra plus, inte för att jag gillar att baka utan just för hans passion och glöd. Och Pontus för att han älskar att lyssna när Chavve pratar om bakning. Deras självironi är precis min typ av humor.

Jag kände mig aldrig påtvingad hur jag skulle känna, det känns mer som att jag bara följer med dem på deras resa. Lever med dem. Egentligen vill jag inte göra en grej av att det inte görs en grej av att det i det här fallet handlar om två killar, men jag gillar verkligen att det inte är det som är historien. Detta är bara kärlek mellan två personer.

Här finns referenser till både musik och film. Som jag känner till. Det blir ett extra plus för det. När jag förstår titeln så blir jag nästan tårögd. Ett tag var jag lite orolig för hur det skulle sluta, men jag var hela tiden övertygad (nåja) om att det skulle sluta bra.

Andra halvan av boken lyssnade jag på och jag tyckte uppläsaren (Magnus Schmitz) var helt okej, men det var omöjligt att hänga med i dialogerna, vem som sa vad. Eller bara tänkte det.

Den här historien är lika söt som en bakelse, men helt utan den där knastriga, ilande och sötsliskiga känslan. Det är en bedrift att klara av det. Jag är jätteglad över att jag har Christoffer Holsts nästa bok i hyllan redan.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,9 och genomsnittet 3,0 (beräknat på 26 betyg).
Goodreads hade den 3,75 i genomsnitt (beräknat på 100 betyg).
Jag ger den 4,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Mitt hjärta går på: Lottens bokblogg, Carolina läser och C.R.M. Nilsson.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.