"Första hösten - Röd skymning" av E P Uggla

Författare: E P Uggla
Titel: Röd skymning
Genre: Science fiction
Antal sidor: 246
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Första hösten 2
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 juni 2020




Första meningen: "Rör dig!"

Baksidetext
Fyra veckor efter utbrottet. Blomdammet har svepts upp i atmosfären och evig skymning råder i Sverige. Men de smittade jagar inte längre. De dör och förvandlas till en del av skymningslandskapet. Myndigheterna gör en kraftsamling och hoppet spirar. Sverige kan ta sig ur det här. Det är då de kala, frosttyngda trädgrenarna får onaturligt röda löv.

Min kommentar
Förra våren så läste jag Blå gryning, första delen i serien Första hösten. För ett par veckor sedan så efterlyste Swedish Zombie personer som ville läsa Röd skymning, andra delen i serien som e-bok. Jag anmälde mig som frivillig, på studs, så klart. Även om jag kanske inte gillade exakt allt i förra delen så ville jag verkligen veta hur det skulle sluta.

Några detaljer från vad som hände i Blå gryning minns jag egentligen inte, precis som vanligt, men jag har inga som helst problem med att komma tillbaka till den här världen. Om jag inte minns alldeles fel så befann vi oss i norra Sverige när förra boken slutade och nu befinner vi oss i trakten av Sundsvall. Man kan säkert känna igen miljön om man har varit där (vilket jag inte har), men det här är ju en dystopisk värld så mycket är annorlunda.

Vi får följa Adam, Charly och Parvin på deras odyssé genom ett ödsligt och kallt Sundsvall med omnejd. Jag gillar karaktärerna och deras relationer. Det blir liksom inte ens tramsigt när ung och blyg kärlek skildras (det är inte speciellt mycket av den varan, så låt dig inte avskräckas av det). Jag stör mig dock lite på att Parvin framställs/känner sig så gammal och trött. Hon är ju typ 65 och så oerhört gammal är man (oftast) inte vid 65. Alla tre perspektiven är spännande och intressanta att följa. Jag längtar aldrig ifrån en tråd, men däremot längtar jag alltid till de andra två oberoende av vilken jag befinner mig i.

Röd skymning är riktigt spännande fram till ungefär hälften. Där blir det återigen så att det blir för mycket av det goda för mig. Jag är inte mycket för det här med monster och här finns spindelliknande varelser som spottar frätande ämnen, varelser som kryper inne i människor och ibland tar sig ut (tänk Alien) och så vidare. Jag var mer beredd på detta den här gången så det funkade bättre. Jag är mer av en less is more-människa när det gäller monster, speciellt i bokform, men den här filmen hade jag väldigt gärna velat se.

Det ger en extra dimension att läsa Röd skymning mitt under pågående pandemi ute i verkligheten och jag gillar verkligen idén och den dystopiska delen i boken. Monsterdelen... not so much. Det är kanske inte riktigt rättvist mot boken, men jag vill ju inte missa en bra historia bara för att det råkar vara monster i den.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 2 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Röd skymning: Håkans Hylla, Old adult reads young adult och Tentakelmonster.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Första hösten - Blå gryning" av E P Uggla

Författare: E P Uggla
Titel: Första hösten - Blå gryning
Genre: Science fiction
Antal sidor: 314
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Visto Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 11 maj 2019




Första meningen: Lisen tryckte in telefonproppen djupare i örat innan hon öppnade en påse.

Baksidetext
När skördarna förstördes oroade sig alla för vintern. Så naivt. De flesta skulle inte överleva hösten. Stockholm. De nya blommorna spränger igenom ännu en trottoar och Livsmedelsverket kallar till krismöte. Vad gör man när de blå blommorna inte kan sorteras ut från skördarna? När gräset har försvunnit och kornas mjölk är ljusblå? Ändå är det inte vad de borde fokusera på. Hösten är här och Lisen är forskaren som först ser förändringen. Inte som hon skulle önska under ett mikroskop. Hon ser den i sig själv.

Min kommentar
Den här boken blev jag väldigt nyfiken på redan när jag såg den första gången, när jag gick igenom spännande boksläpp för augusti 2017. Science fiction och/eller dystopier från Sverige växer ju liksom inte på träd. Sedan blev det som vanligt, ur syn, ur sinne. Även om den dök upp i mitt synfält med jämna mellanrum. En glädjens dag var det när författaren kontaktade mig på Instagram och frågade om jag ville läsa den. Svaret på den frågan var ju otroligt enkelt.

Redan de första raderna i boken gör mig glad. De befinner sig nämligen i Skåne. Tyvärr är det bara ett litet besök av en av huvudkaraktärerna, hon åker strax tillbaka till Stockholm igen. Men, tänka sig, hennes yngre syskon ger sig av till Malmö bara en liten stund senare. Det är alltid en extra bonus med miljöer man känner igen. En extra krydda blir det när dessa bekanta miljöer besöks under helt andra förutsättningar. Även ett besök i norra Sverige hinner vi med innan boken är slut.

Det är ett så otroligt bra avstamp i Första hösten och jag blir liksom lycklig i hela kroppen. Allt börjar med vardagens (små) katastrofer, som verkar vara viktiga just då för att gå över i de riktiga katastroferna. Sedan blir det bara för mycket och för osannolikt för mig. Det hör till saken att jag varken gillar tentakelmonster eller splatter och den här historien är farligt nära den gränsen. Det är kanske inte helt otroligt att tre karaktärer, som har med varandra att göra, helt oberoende av varandra plötsligt befinner sig i Malmö, det kan jag ändå köpa. Värre är det då med människor som växer en halvmeter på bara några timmar eller larver som kopplar upp sig mot hjärnan och styr människan samtidigt som de äter upp den. Just de bitarna funkar inte alls för mig.

Karaktärerna är lätta att tro på, de har både bra och dåliga egenskaper. Dessutom förändras de under resans gång. De olika relationerna är också väldigt bra beskrivna. Här finns många exempel på hur det blir när självbevarelsedriften kickar in, men jag tycker ändå att det bästa hos människan kommer fram. För det mesta.

Om jag ska klaga på något så hade jag svårt för att "en" användes i stället för "man", för mig är det fortfarande dialektalt talspråk, men det är inte så ofta att det stör på riktigt. Svårare har jag då med Adams kapitel, där det är väldigt mycket "han" och "honom" och det är inte alltid helt klart exakt vem det syftar på.

Jag kan inte låta bli att tänka på alla dessa gula rapsfält som böljar precis överallt den här tiden av året. Jag vet, de är gula och vi vet vad det är för något, men steget är verkligen inte speciellt långt till bokens blå anemoner. Jag kommer aldrig att se på rapsfälten med samma ögon igen.

Det gläder mig att det ska komma en fortsättning på Första hösten. Jag bara måste få veta vad som händer sedan.

På Goodreads hade den 3,63 i genomsnitt (beräknat på 63 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Första hösten - Blå gryning: Bokhuset, Bokhyllan och Hobbybibliotekarien.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.