Bok: Den sista adventskalendern av Jenny Fagerlund

Författare: Jenny Fagerlund
Titel: Den sista adventskalendern
Genre: Feelgood
Antal sidor: 309
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 13 december 2025




Första meningen: Vindrutetorkarna svepte över rutan, och trots att de gick på max gjorde den fallande snön det omöjligt att se mer än någon meter framåt.

Baksidetext
Mitt i en snöstorm anländer Petra och hennes elvaåriga systerdotter till Nyponvikens handelsträdgård. En plats de aldrig besökt men som Petras syster berättade om innan hon dog och som hon bad Petra åka till om hon någonsin fick bekymmer.

Viveka som äger handelsträdgården tar emot dem med öppna armar och erbjuder Petra anställning. Sakta börjar Petra och Charlie vänja sig vid sin nya tillvaro och lär känna resten av byborna, men deras ankomst rör upp blandade känslor.

En morgon ligger en adventskalender utanför dörren. Den visar sig innehålla en berättelse om byns konstnär Lilly där varje lucka avslöjar en ny detalj om Lilly. Snart inser Petra att invånarna i byn döljer något och att adventskalendern är nyckeln till svaret.

Min kommentar
För två år sedan läste jag min första bok av Jenny Fagerlund och jag tyckte om den väldigt mycket. I år, när jag planerade att gå all-in på julen så letade jag upp en av hennes andra böcker, Den sista adventskalendern, eftersom jag gärna ville läsa något mer och det var den enda julboken jag hittade, förutom en som hör till en serie.

Mycket förvånad, och glad, blev jag när det visade sig att boken utspelar sig någonstans i nordvästra Skåne, i det fiktiva samhället Nyponviken. Efter att jag hade läst boken upptäckte jag att Nyponviken tydligen har inspirerats av Båstad, vilket kändes lite märkligt. Så liten stad är väl ändå inte Båstad så att alla känner alla?

Även i den här boken är sorgen ständigt närvarande, nu är det en syster som har dött. Jag tycker att beskrivningen av sorgen är bland det bästa i boken. Den beskrivs så bra, utan för många detaljer, vilket ger mig en chans att översätta det till mina egna känslor.

Här är det inte någon romantisk relation som står i fokus, den är bara en liten sidotråd. I stället är det den mellan Petra och systerdottern Charlie. Den är så fin och känns så naturligt och trovärdig beskriven. Jag kan så relatera till min systerdotter, även om jag inte behövde ta hand om henne. Förutom några helger när jag "lånade" henne. Relationerna med Viveka, Berit och Holger känns också mycket bra. Holger hade jag för övrigt velat veta mer om. Det känns som att det finns mer där.

Lite väl uppenbart var det nog, vad det var som pågick och även varför. Detaljerna visste jag ju inte, men alldeles tillräckligt för att jag inte skulle bli ett dugg överraskad. Det gör nu inte så mycket, för det är en fin historia som smyger fram. Dock är jag sanslöst trött på att folk i böcker (och filmer) hör eller ser något, som taget ur sitt sammanhang inte ser så bra ut, tolkar det och drar snabba (ofta felaktiga) slutsatser och bara lämnar. Varför i hela friden stannar man inte och bara frågar vad de menar? Jag förstår ju att det inte skulle bli så mycket till bok då, eller åtminstone en helt annan bok, men jag är så less på överanvändningen av det. Gör människor verkligen så i verkligheten? Allt löser sig emellertid mot slutet, väldigt snabbt och lätt, men så brukar det ju vara i den här typen av historia.

Av någon anledning så får jag en nästan akut och oemotståndlig lust att dricka varm choklad när jag läser. Ändå tror jag inte att de gör det i boken mer än högst två gånger. Och varför blir alla böcker med ett husdjur i handlingen automatiskt bättre? Nu var det visserligen en hund (en katt är ännu bättre), men det förhöjer mysfaktorn på något sätt.

Den sista adventskalendern berörde mig inte lika mycket som 24 goda gärningar, men detta är min typ av feelgood. En rejäl dos svärta och inte fokus på romantiska relationer. Det kommer helt klart att bli fler böcker av Jenny Fagerlund och jag tänkte nog ge mig på Gärdetböckerna. Så har jag en julbok nästa år.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 822 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Den sista adventskalender: Lottens bokblogg, enligt O och Evas boktankar

Bok: 24 goda gärningar av Jenny Fagerlund

Författare: Jenny Fagerlund
Titel: 24 goda gärningar
Genre: Feelgood
Antal sidor: 297
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2019
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 december 2023




Första meningen: Emma öppnar takfönstret och svänger över ena benet för att komma ut.

Baksidetext
Emma förlorar sin man på julafton. Två år senare har hon fortfarande svårt att finna mening i tillvaron. Det dåliga samvetet gnager i henne, fanns det något hon kunde ha gjort för att rädda honom?

På väg hem en kväll stöter hon ihop med en äldre man som har irrat bort sig i snöstormen. Hon bestämmer sig för att försäkra sig om att han kommer hem välbehållen. Den kvällen föds en idé hos Emma. Hon ska utföra 24 goda gärningar. En för varje dag fram till julafton.

Från att oftast vara ensam möter Emma under dessa vintriga dagar en mängd människor som sakta börjar förändra hennes tillvaro. Men är hennes goda gärningar tillräckliga för att mota bort mörkret som bosatt sig inom henne? Hur kommer hennes liv se ut när hon vaknar på julafton?

Min kommentar
I november 2022 var jag på ett digitalt julmys som anordnades av SelmaStories (jodå, de hade ett även förra året och jag var med på det också) och jag blev så inspirerad att jag kände ett oemotståndligt behov att köpa några julböcker. En av dem var 24 goda gärningar, som jag inte hann läsa då, men den här julen prioriterade jag den.

Det bästa med den hör boken, tycker jag, är att den innehåller kvinnor som hjälper varandra, som stöttar och peppar, i stället för att fördöma och trycka ner. Det är härligt upplyftande och alldeles för sällan. Världen är full av människor och man har inte en aning om vilka livsöden de har. Förrän man börjar prata med dem.

Vi får träffa ett fåtal karaktärer och jag tycker att jag lär känna dem och deras drivkrafter tillräckligt bra. Systrarna Emma och Magda är väldigt lika. De vill båda gärna lägga sig i andras liv och i några fall kan jag väl tycka att de går över gränsen i sin iver att hjälpa till. De menar verkligen väl och ibland gör de fel saker, men av rätt anledning. Lite märkligt kan jag tycka att det är att samtliga hade relationsproblem och jag saknade en hyfsat lycklig människa. Det skulle väl ha varit Adam i så fall.

Här är ju sorgen en stor beståndsdel och den är ständigt närvarande. Sorg är ju besvärliga saker, speciellt som vi alla ju reagerar olika. Jag tycker den är bra beskriven, på ett sätt som nog gör att de flesta kan känna igen sig. Efter ett tag kan man behöva någon som tvingar en att komma ut ur bubblan, att rikta blicken lite mer utåt i stället för inåt. Våga ta klivet ut.

Kanske är det bara jag som tycker att det är lite underligt att på förhand bestämma vilka goda gärningar man ska göra. De allra bästa är ju de man gör helt spontant, när man ser någon som behöver hjälp och agerar. Att göra bra saker för andra får en i alla fall oftast att må bra. Och det behöver inte vara storslagna gester, utan det är det lilla i vardagen som är det viktiga.

Inredning här inte direkt till mina stora intressen, men jag älskar verkligen Emmas butik och jag kan faktiskt se den framför mig. Jag hade gärna kollat runt i den. Det skulle vara intressant att få veta hur det går med den och allt annat, men samtidigt så kan jag vara nöjd med detta. Jag kan hitta på en egen fortsättning.

24 goda gärningar är en mycket fin och berörande historia. Den är varm och hoppfull och får mig att må bra och bli varm i hjärtat. Det feelgoodiga är perfekt balanserat med svärtan. Eventuellt så är den lite väl tillrättalagd, men det hör ju nästan till genren. Trots ett tungt tema så är det lättsam läsning. Det kommer helt klart att bli fler böcker av Jenny Fagerlund för mig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,62 i genomsnitt (beräknat på 1 494 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om 24 goda gärningar: Lottens bokblogg, Bokstunder och C.R.M. Nilsson