lördag 30 juni 2018

"Ögonblicket" av Douglas Kennedy

Författare: Douglas Kennedy
Titel: Ögonblicket
Genre: Drama
Antal sidor: 524
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The moment
Översättare: Eva Haskå
Serie: -
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 juni 2018




Första meningen: Jag fick skilsmässohandlingar idag på morgonen.

Baksidetext
En vintermorgon anländer det, paketet som vänder upp och ner på Thomas Nesbitts värld.

Thomas är en medelålders, frånskild författare som dragit sig undan till det lantliga Maine för att finna sig själv efter ett långt äktenskap. Paketet han mottar den där vintermorgonen är från en kvinna vid namn Petra Dussmann - en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i det kalla krigets Berlin på 1980-talet.

Då Thomas öppnar paketet är det början på en resa in i sitt eget förflutna, till en tid då allt ställdes på sin spets när han träffade den undersköna Petra som var på flykt från diktaturens DDR. För första och kanske enda gången i sitt liv erfor Thomas vad riktig kärlek var. Men det var en förälskelse med många förhinder och de där dramatiska månaderna i Berlin kom att prägla honom för all framtid. Sedan dess har han kämpat för att hålla de smärtsamma minnena borta. Det gick ända tills paketet anlände.

Min kommentar
För ungefär fem år sedan läste jag en annan bok av Douglas Kennedy och även om jag inte var överförtjust så var det något som lockade mig att ge honom ännu en chans. När jag hittade Ögonblicket på bokrean för... ja, ganska många år sedan så slog jag till. Sedan har den stått där i hyllan och i år hittade jag på en utmaning för att äntligen ta mig tid till att läsa de där halvt bortglömda författarna.

Det börjar så bra. En liten stuga i ett ödsligt Maine. Det fortsätter till och med lovande när vi förflyttas till ett delat Berlin anno 1984. Miljön är onekligen både intressant och spännande. Det här gör Kennedy väldigt bra. Något mer han gör bra är att få fram den där känslan att man inte kan lita på någon. Vem som helst kan vara spion/angivare. Det är en hopplös och frustrerande känsla.

Där boken, i första hand, tappar mig är kärlekshistorian. Jag klarar inte den där himlastormande kärleken, den där som får folk att prata om giftermål, barn och "för alltid" på tredje dejten. Det är ju fullt möjligt att faktiskt känna så, men det är omöjligt att lära känna en annan människa på så kort tid. Jag kanske hade kunnat köpa detta, men tyvärr så finns det något som förstör hela upplevelsen för mig. Allt, precis allt, förklaras in i minsta detalj. Gärna upprepade gånger. Absolut ingenting lämnas till min fantasi. Absolut ingenting får jag lov att känna själv. Allt formligen trycks ner i halsen på mig. Jag avskyr det.

Karaktärernas agerande känns inte alltid trovärdigt, det är i och för sig svårt att föreställa sig hur man själv skulle reagera under sådana här omständigheter, men skulle man verkligen inte ge den man precis lovat evig kärlek en chans att förklara en väldigt prekär situation? Hur kan man i stället välja att lita på en helt okänd person?

Ögonblicket var ett lovande embryo till historia. Det är en förfärlig och tragisk berättelse, men ändå blir jag inte riktigt berörd. Det är helt enkelt för smörigt och smetigt. Och långsamt. Minst 150 sidor för lång är den också. Nu får Douglas Kennedy inte fler chanser av mig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,6 och genomsnittet 3,7 (beräknat på 87 betyg).
Goodreads hade den 3,92 i genomsnitt (beräknat på 3 047 betyg).
Jag ger den 2,5.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Ögonblicket: Bokblomma, Bokbabbel och Breakfast Book Club.

Boken verkar inte längre gå att köpa som ny.

fredag 29 juni 2018

Läsplanering juli 2018

Dags att ta tag i planeringen för juli. Då blir det två veckors semester, med ett besök "hemma" i Göteborg. Jag ska göra mitt bästa för att anpassa läsningen så rätt bok läses där.

Märkta för livet av Emelie Schepp. Hyllvärmare. Sist på serien.
Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan.
5:e Moseboken av Christina Larsson. Hyllvärmare.
Enders spel av Orson Scott Card. Hyllvärmare. Boktolva.
Ett ufo gör entré av Jonas Gardell. Hyllvärmare. Finish That Series Challenge.

torsdag 28 juni 2018

Hett i hyllan #150

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi håller ett tag i januari 2015.
Tillsammans med förra veckans bok så hade sambon även med sig Sinon av Dan T Sehlberg. En bok jag aldrig hade hört talas om.

När jag kollade upp boken så upptäckte jag, så klart, att den är andra delen i en serie. Jag var inte speciellt nödbedd utan beställde snabbt och lätt första delen, Mona. Det är i stort sett omöjligt för mig att motstå en bok som har ordet virus i handlingen. Första delen har, dessutom orden IT-forskare och tankestyrt datorprogram. Hur skulle jag inte kunna vilja läsa dem?

Så här står det på baksidan av Mona:
IT-forskaren Eric Söderqvist är nära ett genombrott med det tankestyrda datorprogrammet Mind surf. Den första att testa systemet blir hans fru, Hanna, anställd på en israelisk bank i Stockholm. Kort efter att hon provat systemet drabbas hon av hög feber och våldsamma hallucinationer. Det liknar en virusinfektion, men läkarna är handfallna.

Eric ser ett samband mellan Hannas sjukdom och det aggressiva dataviruset Mona, som just attackerat Israels finansiella system. Tätt följd av både Mossad och Hizbollah reser Eric till Mellanöstern, i en desperat jakt på virusets skapare och ett möjligt antivirus. I Stockholm har en smittad person redan avlidit och Hanna blir allt sjukare.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 27 juni 2018

"Stjärnklart" av Lars Wilderäng

Författare: Lars Wilderäng
Titel: Stjärnklart
Genre: Science fiction
Antal sidor: 402
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Stjärnklart 1
Förlag: Ponto Pocket
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 juni 2018




Första meningen: "Den lever!"

Baksidetext
Elektronik har inget immunförsvar.

Det är något som inte stämmer med de allt fler trasiga telefonerna som har lämnats in för reparation runtom i landet. De är stendöda.

Samtidigt börjar en rad oförklarliga händelser i samhället avlösa varandra. Ett fabrikationsfel i bilarnas mikrochips förvandlar snabbt vägarna till bilkyrkogårdar. Tågen drabbas av elfel, hyllorna i affärerna gapar tomma, sommarförkylningarna blir allt segare och strömavbrotten blir en del av den nya vardagen.

På Karlsborgs flygplats står elitsoldaten Gustaf Silverbane redo för utlandsinsats när något går fruktansvärt snett och ett eldsken fyller himlen. Survivalisten Filip Stenvik får se sin tidigare hånade hobby förvandlas till blodigt allvar. I den tilltagande ovissheten driver polisen Peter Ragnhell sina redan okonventionella metoder för brottsbekämpning till sin spets. Samtidigt gör programmeraren Anna Ljungberg en upptäckt som hotar att förändra förutsättningarna för allt mänskligt liv på jorden. Eller är det redan för sent?

Efter ännu ett strömavbrott förändras allt. Den mörka hösten går in i en stjärnklar vinter där kaos råder och få överlever.

Min kommentar
Den här boken har stått och samlat damm i bokhyllan i nästan exakt tre år, vilket ju torde vara en osannolik möjlighet. Mycket teknik (i alla fall i början), dystopisk science fiction och utspelar sig, mestadels, i mina hemtrakter. Vad kunde gå fel med det, liksom? Ingenting, visar det sig.

En värld utan teknik. Går det ens att föreställa sig nu. Det är knappt, men Lars Wilderäng gör ett bra jobb med att visa exakt hur illa det skulle bli. ALLT är ju beroende av elektronik. Inte ens preppers går säkra när till och med ett enkelt batteri slutar att fungera. Det är så j-la obehagligt och min paranoia frodas. Var finns egentligen den där ficklampan som man vevade igång?

Det är en förfärlig massa karaktärer att hålla ordning på, till att börja med. Alla trådar kanske inte behövs, men de är belysande. Trådarna minskar ju dessutom i antal, genom naturlig avgång om man säger så. En del går också ihop mot slutet. Jag har i alla fall inga problem att hålla isär dem.

Några som emellertid lyser med sin frånvaro är alla myndigheter, de får inte vara med alls i stort sett. Bara väntan på dem. Det speglar väl, i min mening, vårt samhälle perfekt. Folk har i allmänhet alltför stort förtroende för våra myndigheter. Det är ju bara att se vad som händer vid katastrofer (stora eller små) utomlands, där svenskar (vet inte om andra gör det också) kränkta kräver att staten ska hjälpa dem.

Däremot tycker jag att det är märkligt att ingen verkar tycka att det är konstigt med all teknik som fallerar. För att inte tala om ett strömavbrott som varat i över en månad. Någon "vanlig" människa borde ju ha börjat fundera. Det visar i alla fall hur sårbart vårt samhälle är och, vad värre är, ingen tar det på allvar. Jag känner mig inte heller helt övertygad om att så få människor skulle vara "goda" vid en katastrof, men man behöver ju bara se hur folk beter sig vid upplopp och liknande. Det är i alla fall obegripligt vad människor kan göra mot andra människor och det är det som är mest otäckt.

Ibland blir det väldigt nördigt, oftast gillar jag det, men när vapendetaljer radas upp somnar jag nästan. Nu händer inte det så ofta att jag hinner ledsna på riktigt, tack och lov. Passande nog så kom broschyren Om krisen eller kriget kommer från MSB när jag läste Stjärnklart. Det kan man kalla en förstärkning och jag ska lusläsa den broschyren.

Slutet får mig att fundera på om det kanske ballar ur här, men det får jag förhoppningsvis veta snart. Andra delen (och tredje) står redan i hyllan.

Det är inte ofta jag försvinner in på riktigt i en bok, men det hände här. När jag tittade upp från läsningen reagerade jag alltid över att, till exempel, busskylten eller TV:n fortfarande fungerade. Den kröp verkligen under skinnet på mig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,8 (beräknat på 238 betyg).
Goodreads hade den 3,66 i genomsnitt (beräknat på 1 002 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Stjärnklart: Bokhyllan, Bokstunder och Bokhuset.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 26 juni 2018

Veckans topplista: Böcker som utspelar sig på sommaren

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Veckans topplista som sköts av Johannas deckarhörna.

Veckans tema: Böcker som utspelar sig på sommaren.

Suck. Jag är verkligen usel på att komma ihåg vilken årstid en bok utspelar sig. Kanske hade det varit enklare om jag läste en annan typ av böcker. I deckare är det liksom ovidkommande. Men... jag lyckades hitta fem och till och med fem svenska böcker. För endast svenska böcker svensk sommar har.

1. En sax i hjärtat av Marie Bengts en härlig svensk pusseldeckare, med massor av mumsiga vaniljhjärtan.
2. Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson är den enda jag hittills har läst av författaren. Det ska bli ändring på det i år.
3. Gideons ring av Carin Gerhardsen är en av de bättre i serien, tycker jag.
4. Hennes ögon blå av Lisa Hågensen kunde jag omöjligt tacka nej till när författaren beskrev den som en thriller med paranormala inslag som utspelar sig i Bohuslän
5. Sommardöden av Mons Kallentoft är en bok som faktiskt dallrar av hetta. En av de bättre i serien.

måndag 25 juni 2018

Film: Livet efter dig (2016)

Titel: Livet efter dig
Originaltitel: Me before you
Genre: Drama
Regissör: Thea Sharrock
Manus: Jojo Moyes (bok)
Skådespelare: Sam Claflin, Emilia Clarke, Samantha Spiro, Matthew Lewis, Stephen Peacocke
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: Storbritannien
Längd: 105 min
Serie: -
Såg den på DVD 15 juni 2018





Handling
Louisa "Lou" Clark bor i en pittoresk stad på den engelska landsbygden. Utan att veta vad hon egentligen vill i livet hoppar hon mellan olika ströjobb och hjälper till att försörja sina föräldrar. Lous vanligtvis så positiva inställning ställs på prov när hon erbjuds ett arbete som personlig assistent åt Will Traynor, en framgångsrik ung aktiemäklare som blivit rullstolsburen i en olycka. Olyckan kom att förändra Wills liv på ett ögonblick. Han som en gång var en aktiv äventyrare har förvandlats till en cyniker som gett upp allt - ända tills Lou bestämmer sig för att visa honom att livet är värt att leva. Tillsammans upplever de en omvälvande tid och upptäcker att deras liv - och hjärtan - förändras på ett sätt de aldrig kunnat föreställa sig.

Min kommentar
Jag hade nästan glömt att jag hade den här filmen i filmhyllan, men när sambon skulle vara på sommarfest en fredag så passade den ju väldigt bra. Det är nämligen exakt en sådan film som sambon vägrar att titta på.

Uppenbarligen så hade jag noll koll på vad filmen handlar om (har inte läst boken), den påminner lite om Kärlekens val (den gamla filmen från 1991, med Julia Roberts). Mest förvånad blev jag nog över tonen. Den är nämligen hejdlöst rolig. Till att börja med. Det är en evig tur att den är det, annars hade den varit outhärdlig. I övrigt vet den precis vilka knappar den ska trycka på, men det görs på att så bra sätt att jag aldrig känner mig manipulerad. Den är rejält berörande och jag har inga som helst problem att sympatisera med Wills beslut. Kanske är det därför den träffar rätt i hjärtat.

Jag föll som en fura för skådespelarna och nu när jag skulle sätta ihop den här texten så hade jag satt kaffet i halsen (om jag hade druckit något). Hon som spelar Lou Clark är den Emilia Clarke som spelar Daenerys Targanyen i Game of thrones. Inte ens nu när jag vet det kan jag känna igen henne. Dessutom, han som spelar Will Traynor är Sam Claflin, som spelar Finnick Odair i Hungergames. Jösses. De gör det väldigt bra och jag tror på dem varje sekund, de har en härlig kemi.

Filmen är ju, så klart, väldigt förutsägbar, men det hör ju lite till. Kanske borde jag ha blivit deprimerad av den, men jag känner mer hopp än hopplöshet. Boken som filmen bygger på är tydligen första delen i en trilogi och nu undrar jag lite om även de ska filmatiseras.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 800 betyg).
IMDb hade den 7,4 i genomsnitt (beräknat på 146 509 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 24 juni 2018

Smakebit på søndag: Falco

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare och stafettpinnen har nu tagits över av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har blivit ganska mycket läst den här midsommarhelgen, trots all fotboll på TV. Eller kanske tack vare den. Eller så beror det på att jag läser en av sommarens bladvändare, femte delen om Zack, Falco av Mons Kallentoft, för första gången tillsammans med Anna Karolina. Det är precis lika grymt och rått som det brukar så inget har ändrats med det bytet av medförfattare. Och just det, lika bra är det också.

Jag hade 200 sidor kvar igår morse och tänkte att det blir lagom att läsa ut till söndag kväll, men det gick bara inte att sluta läsa så den tog slut innan det var dags för Sverige-Tyskland på TV. Jag var adrenalinstinn och hade rejält förhöjd puls redan innan match alltså. Det blir ändå en smakebit från Falco i dag för den här boken är riktigt bra.

Min smakebit är från sida 229.
Särskilda enheten är samlad i mötesrummet. De sitter runt bordet och grubblar över gårdagen, dricker beskt kaffe och gäspar ikapp. De har haft debriefing under natten. Pratat och pratat och pratat. Hände, kände, lärde. Zack är så jävla trött på alla förståsigpåare som inte ens var med under skottlossningen. Och ännu värre är de som aldrig har jobbat ute i fält över huvuud taget utan bara har pluggat teori vid en skolbänk. Vad vet de om gruppens bästa?
    "Gå hem och vila lite nu", hade någon sagt.
    Vem fan vill hem och sova när det går polismördare lösa på stan?

lördag 23 juni 2018

"Den lilla bistron i Bretagne" av Nina George

Författare: Nina George
Titel: Den lilla bistron i Bretagne
Genre: Feelgood
Antal sidor: 287
Originalspråk: Tyska
Originaltitel: Die Mondspielerin
Översättare: Ulrika Junker Miranda
Serie: -
Förlag: Bazar Förlag
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 maj 2018




Första meningen: Det var det första beslut hon hade fattat på egen hand.

Baksidetext
Diskret, välplanerat och prydligt hoppar den tyska hemmafrun Marianne i floden Seine med en enda önskan: att livet ska ta slut. Men ödet vill annorlunda, hon räddas och vaknar upp på sjukhuset. Hon beger sig, trots att hon inte kan tala knappt ett ord franska, till en liten by i Bretagne,och vid den soldränkta kusten börjar hennes livsgnista sakta vakna till liv, omhuldad av makalös mat och färgstarka karaktärer.

Min kommentar
För två år sedan läste jag Nina Georges Den lilla bokhandeln i Paris, som jag tyckte väldigt mycket om. Alltså kunde jag ju bara inte stå emot när Den lilla bistron i Bretagne släpptes. Inte heller kunde jag låta bli att läsa den direkt.

Jag har inte läst mer än några meningar (boken har egentligen inte börjat, utan man får Bretagne från A men inte ända fram till Ö) innan jag känner mig oförklarligt dragen till Bretagne. Oförklarligt av den enkla anledningen att jag aldrig varit glad i vare sig Frankrike eller det franska. Men tydligen ser inte bretoner sig som franska, vilket ju skulle kunna vara en förklaring.

Miljön är helt fantastisk, allt med den lockar; naturen, folket, maten och jag blir verkligen nyfiken på dessa bretoner som härstammar från kelterna. De har till och med ett eget språk. Vilket osökt för mig in på en av de negativa sakerna med boken. Här vimlar det av franska/bretonska ord, uttryck och meningar, av vilka de flesta är översatta, men inte alla. Som vanligt stör det mig otroligt mycket. Jag kan varken franska eller bretonska.

Berättelsen är väldigt charmig, naturligtvis, men jag får känslan att författaren vill för mycket. Det räcker liksom inte med Mariannes historia, vi får en handfull människors levnadshistoria. Även om det nu är olika personer så är problemen identiska. För mig känns det som en mängd lösryckta delar och jag kommer inte nära någon. Jag känner inte med eller för karaktärerna. Ibland blir det otroligt rörigt och historien hänger inte ihop. Det blir inget flyt.

När jag skulle skriva ihop det här upptäckte jag att Die Mondspielerin (Månspelerskan; hur kan man få det till Den lilla bistron i Bretagne?) kom ut redan 2010. Det skulle kunna vara en förklaring till den stora skillnaden i berättarsättet.

Den lilla bistron i Bretagne är ändå en charmig historia och en upplyftande berättelse om en äldre kvinna som tröttnar på att vara någons bihang, men jag hade önskat att författaren hade nöjt sig med att berätta Mariannes berättelse. Den hade räckt långt.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 3,0 (beräknat på 4 betyg).
Goodreads hade den 3,56 i genomsnitt (beräknat på 6 611 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den lilla bistron i Bretagne: Västmanländskans bokblogg, Boklysten och Villa Freja.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 22 juni 2018

Kommande böcker juli 2018

Inte speciellt många boksläpp i juli, men åtminstone en av dem har jag väntat på. Länge.

Som daggen stilla kysst av Marianne Cedervall
Genre: Kriminalroman
Serie: Anki Karlsson (4)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2018-07-12
Förlag: Lind & Co

Från Bokus
Det rustas till bröllop i Mullvalds ett riktigt traditionellt sådant! Det är bonden Bengts dotter Amanda som ska gifta sig och ta över gården, och han är nöjd och förväntansfull. Den blivande maken Fredrik tar han till sig som sin egen son. Bengts fru Titti är dock tveksam: Fredrik är visserligen jägmästare, men han kan ingenting om djurhållning. Daniel, Amandas nära barndomsvän, hade varit ett mycket bättre val.

Både Anki och Tryggve är inbjudna och ska hjälpa till på bröllopet. Det blir en pampig vigsel i Mullvalds kyrka, men under middagen kan Anki inte undgå att märka att det råder en viss spänning bland några av gästerna. Och anar hon inte en bitter underton i det som sägs? Dessutom råkar hon bli vittne till något ytterst oväntat.

När det så är dags för den klassiska brudvisningen , då brudparet ska presenteras för socknen, är det bara Amanda som kommer ut på trappan. Fredrik dyker inte upp, trots alla som ropar. Han går inte att finna någonstans. Enda spåret efter honom är hans blodfläckade kravatt som hittas i jordkällaren, och det verkar inte bättre än att Anki och Tryggve har fått ännu ett märkligt fall att lösa.


Jag har faktiskt inte läst något alls av Marianne Cedervall, men första boken i serien om Mirjam & Hervor har stått i hyllan sedan våren 2012. Något säger mig att jag kommer att gilla när jag väl läser.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 544
Utgivningsdatum: 2018-07-27
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
Medan Marten Winckelstroop och Rejmus Fiste ännu går i Oosterby småskola bildar de De vänsterhäntas förening. Flera årtionden senare brinner ett gammalt pensionat ner till grunden och ett antal människor omkommer. Det ena hänger ihop med det andra, men det finns ingen kvar i livet som kan förklara hur. Nästan ingen.

Nej men, en ny Nesser! 'Nuff said.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Hem ljugna hem av Michelle Sahs
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2018-07-02
Förlag: Southside Stories

Från Bokus
New York-borna Sam och Merry flyttar med sin lilla son Conor till en idyllisk stuga i skogarna utanför Sigtuna, som Sam har ärvt. Där planerar de att starta ett nytt hälsosamt liv. Sam kan lämna sin akademiska karriär bakom sig och ägna sig åt filmskapande. Merry tillbringar dagarna som den perfekta hemmafrun tillsammans med sonen: hon syltar, saftar, bakar och lagar ekologisk barnmat.

Men någonting i idyllen skorrar falskt. Merrys bästa väninna Frank är den första som lägger märke till det när hon kommer på besök. För varje dag blir sprickorna i fasaden mer och mer tydliga. Vad gör Sam egentligen när han är inne i stan och letar efter samarbetspartner? Och hur kommer det sig att Conor hellre tyr sig till Frank än till sin mamma?


En psykologisk thriller. Mums. En debut också, vad det verkar.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Under ytan av Gilly Macmillan
Genre: Kriminalroman
Serie: Jim Clemo (2)
Antal sidor: 432
Utgivningsdatum: 2018-07-06
Förlag: Modernista

Från Bokus
Vännerna Noah och Abdi har alltid gått sida vid sida. En sen natt, när Noah hittas flytande och medvetslös i en kanal, förändras allt. Vad som först tycks vara ett skämt som gått snett förvandlas till öppen strid. Noah är född iStorbritannien. Abdi är flykting från Somalia. Och Bristol håller på att kollapsa av sociala spänningar. Polisen Jim Clemo vill försäkra sig om att Noah som befinner sig i koma verkligen råkat ut för en olycka. Men Abdi vägrar berätta vad som har hänt. När kriminalreportern Emma Zhang, som också är Jim Clemos föredetta älskare, söker upp Noahs föräldrar flyter också stadens rasism upp till ytan.Två familjer slåss nu för sina söner och för sanningen. Ingen av dem förstår ännu hur långt de kommer att gå, vilka demoner de kommer att konfrontera och vilken smärta de ska utstå.

Äntligen! Jag har väntat länge på hennes nästa bok.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Svekets gåva av Per M Herrey
Genre: Kriminalroman
Serie: Johnny Janell (2)
Antal sidor: 356
Utgivningsdatum: 2018-07-09
Förlag: Visto Förlag

Från Bokus
En bilbomb avsedd att skada förbundsjuristen Johnny Janell exploderar.

En guldtacka hittas i Ångermanälven utanför Sollefteå tillsammans med benrester och en uniform från en tysk soldat. Fyndet väcker frågor och ger inte bara oväntade kopplingar till Johnny Janell, utan också till hans guddotter Cornelia Molén.

Jakten efter svaren inleder ett sökande i det förgångna som visar sig utgöra en reell fara för dem båda.


Ja, jag var tvungen att googla om detta är den Per Herrey. Och ja, det är det. Hade ingen aning om att han skriver böcker. Tydligen är detta till och med hans andra.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.



Död i underjorden av Ian Rankin
Genre: Kriminalroman
Serie: John Rebus (6)
Antal sidor: 320
Utgivningsdatum: 2018-07-12
Förlag: Modernista

Från Bokus
Kommissarie John Rebus hatar Edinburgh-festivalen. Han har ägnat åratal i polisstyrkan åt att konfrontera den, undvika den och förbanna den. Men oftast hamnar han ändå mitt i den. Festivalen är trots allt en ärorik tradition i Skottland och en tid då staden fylls av glädje. Men mitt bland högljudd musik, skratt och ljudet av klirrande whiskyglas har en ännu äldre tradition smugit sig in. På en avskild gata där ingen kunnat höra hans skrik hittar Rebus Billy Cunninghams livlösa kropp, hängandes från en slaktkrok. Sökandet efter mördaren leder honom från Edinburghs farligaste kvarter till Belfast, till gängmedlemmar, vapensmugglare och tungt kriminella. Och redan innan han hinner komma fram till sanningen stirrar han mördaren i vitögat.

Nu har jag ju inte läst den första delen, som står i hyllan, men när jag gör det så kanske jag bestämmer mig för att läsa hela serien.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokus och cdon.

torsdag 21 juni 2018

Hett i hyllan #149

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Då börjar vi väl med 2015.
Den här boken kom sambon hem med en dag, otroligt nog utan att först fråga om det var någon jag ville ha när hans jobb hade utförsäljning.

Jag har läst hela Jonas Moströms första serie, den om Johan Axberg. Trots att jag flera gånger lovade mig själv att göra slut med den. Himlen är alltid högre är första delen i hans nästa serie, om Nathalie Svensson. Förmodligen var det inte helt smart att behålla den här boken, jag vet ju att jag inte är så glad i hans böcker, men när den bara kom så där... Kanske är denna mycket bättre. I alla fall ända tills den går ihop med den förra, som jag har hört att den tydligen ska göra.

Så här står det på baksidan:
Nathalie Svensson, psykiatriker och medlem av rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, trivs äntligen med tillvaron. Som nyseparerad har hon skaffat sig en etta i Stockholm för att kunna leva ett annat liv vid sidan av det som mamma i Uppsala. På väg hem efter en sen kväll på Café Opera får hon ett sms från Rickard Ekengård, den berömde skådespelaren som hon tillbringat en natt med några veckor tidigare. Nu vill han ses igen och de bestämmer träff vid Karlaplan. Men det blir inget möte för när Nathalie kommer fram ser hon hur Rickard blir brutalt skjuten och slängd i fontänen. Överfallet är närmast identiskt med mordet på hennes stora kärlek för tio år sedan - ett fall som aldrig fick sin förklaring. Är Nathalie utsatt för ödets grymma nyck eller finns det en koppling mellan morden? Har de obehagliga sms hon börjat få från okänt nummer något med det hela att göra? Snart är Nathalie indragen i en ondskefull historia som blir mörkare ju närmare sanningen hon kommer.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 20 juni 2018

"En helt vanlig familj" av Mattias Edvardsson

Författare: Mattias Edvardsson
Titel: En helt vanlig familj
Genre: Drama
Antal sidor: 455
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 juni 2018




Första meningen: Inträngd i ett hörn reagerar jag på varje rörelse i ögonvrån.

Baksidetext
Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur väl känner du egentligen dina barn?

De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro perfekt. Men en dag raseras allt. Stella anklagas för mord och hamnar i häktet.

Kvar finns de förtvivlade föräldrarna som inte förstår vad som har hänt eller vad de ska ta sig till. De är båda beredda att göra allt för att hjälpa Stella, men frågan är bara om de egentligen känner sin dotter. Eller varandra.

I tre olika delar får vi följa fadern, modern och dottern, och bit för bit avslöjas sanningen om vad som egentligen hände.

Min kommentar
Mattias Edvardsson har snabbt blivit en favoritförfattare och för varje bok jag läser så blir jag mer och mer orolig att jag ska bli besviken. Förväntningarna är ju skyhöga och det borde inte vara möjligt att leva upp till dem. För att recensera En helt vanlig familj så behövs egentligen bara ett enda ord: Perfekt.

Jag började läsa den här boken när jag åkte buss till jobbet och det var en väldigt märklig känsla att åka förbi platserna jag precis läste om. Det snurrade till rätt bra i huvudet där. Böcker som utspelar sig där man befinner sig får verkligen en extra krydda. Det finns så mycket att säga om den här boken att jag knappt vet var jag ska börja, men eftersom jag är jag så försöker jag ta det i ordning...

Det finns tre olika berättare, pappa Adam, mamma Ulrika och dottern Stella. Tre olika sanningar serveras, de stämmer inte alltid överens och ibland vet jag inte riktigt vem jag ska tro på. Speciellt en händelse skildras väldigt olika, men jag tror jag vet vem som inte är helt pålitlig.

Pappa Adams oförmåga att se sin dotter som något annat än den perfekta, oskyldiga madonnan är rejält störande. Det gör mig arg. Han är bufflig, bryr sig inte om vad mamma eller dotter tycker utan går på i ullstrumporna. Han kan inte heller greppa att så gott som alla föräldrar gör i det närmaste vad som helst för sina barn. Han är så äckligt självgod och hycklande.

Stella är vad jag skulle kalla ouppfostrad, i min värld betyder uppfostrad inte kuvad, det betyder ansvar. Något som ingen har gett henne, det känns som att ingen har haft tid att lyssna på henne. Det viktigaste är fasaden, det man visar upp utåt. Hur familjemedlemmarna mår spelar ingen roll. Om man inte låtsas om problemen så finns de inte.

Mamma Ulrika tycker jag nog bara synd om, hon verkar vara en lite mindre hycklande varelse än sin man. Hon gör fel saker, men av rätt anledning. Och hon vet om det.

Detta är en tragisk bok och för mig visar den hur fel det kan gå om man tror att villkorslös kärlek betyder blind. Naturligtvis ska man göra allt för att skydda sina barn, men samtidigt måste det finnas en gräns. Att fördöma en persons handlingar är inte samma sak som att fördöma personen. Slutet på boken är precis ett sådant som jag avskyr när det händer i verkligheten, men som jag bara måste älska i en bok. Jag vet ju att sådant händer. Tyvärr. Alla som tycker att det var rätt bör se det med den andra sidans ögon.

Temat är så intressant och konstigt nog ganska ovanligt, tror jag. Kanske beror det på att det är så svårt att få ihop på ett trovärdigt sätt. Den här boken har inga som helst trovärdighetsproblem i mina ögon. Det finns inget som stör, inget som skaver, rent språkligt i En helt vanlig familj och det är verkligen inte ofta jag läser en sådan bok. Det brukar sammanfalla med att Mattias Edvardsson släpper en ny bok.

Jag skulle kunna hålla på och skriva/prata om den här boken ännu längre och inget jag skriver kan göra den rättvisa, men jag avslutar här med ett enkelt Läs den!

Boktipset hade inget estimerat betyg, inga betyg var satta.
Goodreads hade den 4,6 i genomsnitt (beräknat på 5 betyg).
Jag ger den 5,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om En helt vanlig familj: Här får jag uppdatera när första recensionsdatum har passerat.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 19 juni 2018

Veckans topplista: Australien

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Veckans topplista som sköts av Johannas deckarhörna.

Veckans tema: Australien.

Egentligen är det märkligt att jag inte läser fler författare från Australien, när jag väl hittar någon så gillar jag. Mycket. Två av de böcker som betytt mest för mig är därifrån. Jag väljer att fokusera på australiska författare, oavsett var boken i fråga utspelar sig.

1. På stranden av Nevil Shute är en, som jag minns det, helt fantastisk bok som utspelar sig i Australien. Allt liv på norra halvklotet är utplånat och alla i Australien väntar på att det radioaktiva nedfallet ska nå dem.
2. Törnfåglarna av Colleen McCullogh, ingen lista om Australien är komplett utan den.
3. Boktjuven av Markus Zusak, även den helt fantastisk. Om nu någon inte har läst den så är det Döden som är berättare. Utspelar sig i Tyskland under andra världskriget, men är inte den vanliga krigsomanen.
4. Projekt Rosie av Graeme Simsion handlar om den inte så socialt kompetente Don Tillman, men eftersom han är oerhört strukturerad, och behöver en fru, så skapar han Projekt fru.
5. Jellicoe Road av Melina Marchetta utspelar sig på en internatskola. En suggestiv och lite mystisk bok.

måndag 18 juni 2018

TV-serie: The Rain - Säsong 1

Titel: The Rain
Originaltitel: The Rain
Genre: Science fiction
Skapad av: Jannik Tai Mosholt, Christian Potalivo, Esben Toft Jacobsen
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Alba August, Lucas Lynggaard Tønnesen, Mikkel Boe Følsgaard, Jessica Dinnage, Lukas Løkken
Premiär: 2018-05-04
Produktionsland: Danmark
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 40 min
Såg den på Netflix juni 2018



Handling
Världen har gått under. Sex år efter att en brutal virusattack dödat nästan alla i Skandinavien kliver två danska syskon ut ur sin bunker, för att upptäcka att civilisationen är borta. De ansluter sig till en grupp överlevare och ger sig ut på en farlig vandring genom ett öde Skandinavien, på jakt efter livstecken.

Min kommentar
När jag först hörde talas om The Rain så visste jag att jag bara måste se den. En dansk dystopi. Det är ju inte alltför vanligt.

Det har inte gått många minuter av första avsnittet innan jag börjar fundera på att ge upp den. De två syskonen som är huvudpersoner, Simone och Rasmus, är de mest korkade ungar som någonsin har förekommit i filmvärlden. Först orsakar de en rejäl bilolycka där mängder av människor dör. Sedan tar de död på sin mor. Efter allt detta så bestämmer de sig plötsligt för att vara lydiga och stannar inlåsta i en bunker i sex år. Hur alla som inte haft tillgång till en bunker klarat sig i sex år i en värld där allt vatten är smittat får vi inte veta.

Jag blir helt vansinnig i stort sett av varje avsnitt, allt ologiskt och konstigt som händer gör att min vanligaste kommentar (upprepad in absurdum) är "men...". En handling som kräver att karaktärer gör saker som ingen normal människa skulle göra, alternativt logiska hål för att komma framåt är inte bra. Luckorna här är lika vanliga som i en adventskalender.

Nu låter det så klart som att det här är totalt värdelöst, men mellan alla logiska hål och korkat agerande så är det bra. Skådespelarna är generellt bra, vissa bättre än andra. Miljön funkar perfekt för en dystopi. Historien har potentialen att bli riktigt bra, men manusförfattarna slarvar bort det. Om man glömmer att ta på sig sin kritiska glasögon så kan man kanske till och med gilla den.

En andra säsong sägs vara på gång. Om den kommer så är jag osäker på om jag vill se den.



TV-serier.nu hade säsongen 3,4 i genomsnitt.
IMDb hade hela serien 6,2 i genomsnitt (beräknat på 10 610 betyg).
Jag ger säsongen 3,5.


Serien är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Film: The kissing booth (2018)

Titel: The kissing booth
Originaltitel: The kissing booth
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Vince Marcello
Manus: Vince Marcello, Beth Reekles (bok)
Skådespelare: Joey King, Joel Courtney, Jacob Elordi, Trent Rowe, Meganne Young
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: Storbritannien
Längd: 105 min
Serie: -
Såg den på Netflix 8 juni 2018





Handling
Tonåriga Elles första kyss leder till en förbjuden romans med skolans hetaste kille, vilket sätter relationen till hennes bästa vän på prov.

Min kommentar
Den här filmen var det en kollega som rekommenderade. Jag vet inte om jag ska betrakta henne som pålitlig filmtipsare efter den här. Men hon är mycket yngre än vad jag är och då kanske filmen är bättre.

The kissing booth är full av klichéer, vilket inte alltid betyder att filmen är mindre bra, men här görs det ganska dåligt. Dialogerna känns krystade och skådespeleriet är ganska mediokert. Det känns helt enkelt inte speciellt trovärdigt och det blir en aning för puttenuttigt för mig. Filmen är dessutom befolkad av endast vackra människor. Och smala.

Elles och Lees vänskap är av den ovanliga sorten och den är väldigt bra skildrad. Noahs agerande är mer läskigt än gulligt. OMG-tjejerna var klart roligast. Eller egentligen det faktum att de inte kallades så för att de sa OMG. Vilket de ju så klart gjorde. Också. Molly Ringwald är det riktigt kul att se som vuxen i den typ av film som hon ofta gjorde som ung.

Slutet kände jag var lite oväntat och inte alls det jag hade gissat. I alla andra avseenden är den otroligt förutsägbar.

The kissing booth är inte något som jag egentligen skulle rekommendera. Annat än som underhållning en regnig söndagseftermiddag.



Filmtipset hade inget estimerat betyg, inga betyg var satta.
IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 14 101 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan inte köpas. Än.

söndag 17 juni 2018

Smakebit på søndag: Lånat silver och krossat glas

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare och stafettpinnen har nu tagits över av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag har tagit mig igenom den supersega boken från smakebiten förra veckan och börjat på en betydligt trevligare; Lånat silver och krossat glas av Ewa Klingberg. Det är bra att det finns botemedel mot tråkiga böcker, det räckte med bara några sidor i denna så steg humöret.

Min smakebit är från sida 134 och handlar om Mathilda som rymt hemifrån för att slippa gifta sig med en gammal gubbe och flyttat in hos en kvinna som har en fotoateljé. Den här tråden i boken utspelar sig 1875.
Klockan var långt över midnatt. I skenet från den susande fotogenlampan hängde Mathilda över Bertas bok. Varje kväll efter det att Berta börjat snarka på övervåningen slog Mathilda upp boken och läste. Hon hade redan tagit sig igenom den två gånger och var nu inne på tredje. Somligt kunde hon utantill vid det här laget medan annat var helt obegripligt. Helst ville hon tassa ut i ateljén och prova de olika bländarna, och hon skulle vilja ställa frågor till Berta. Många fler än de hon hittills vågat sig på. Hon var långt ifrån säker på vad Berta skulle tycka om att Mathilda läste boken i smyg. Det hade varit mycket enklare om hon frågat om lov från början. Lågan fladdrade till och slocknade. Hon slog ihop boken. Fotogenen var slut och hon var för trött för att vänta på att lampan skulle svalna så pass mycket att hon kunde fylla på ny. Än hade Berta inte sagt något om kannan som ständigt måste tas med till handlaren.

lördag 16 juni 2018

"Den namnlösa staden" av H.P. Lovecraft

Författare: H.P. Lovecraft
Titel: Den namnlösa staden
Genre: Skräck
Antal sidor: 16
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The nameless city
Översättare: Oskar Källner
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 1921 (min) 2016
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 maj 2018




Första meningen: När jag närmade mig den namnlösa staden så visste jag att den var förbannad.

Baksidetext
Fjärran i de arabiska öknarna ligger den namnlösa staden, sönderfallande och stum, dess låga murar nästan gömda av oräkneliga tidsåldrars sand. Jag borde ha vetat att araberna hade goda skäl till att undvika den. Ändå trotsade jag dem och vandrade ut i den obeträdda ödemarken med min kamel. Jag ensam har sett staden, och det är varför inget annat ansikte har så förfärliga fåror av skräck som mitt; varför ingen annan människa darrar så fruktansvärt när nattvinden skakar fönstren.

Min kommentar
Av någon anledning så har jag nästan helt glömt bort novellerna av H.P. Lovecraft som jag fick för ett bra tag sedan. Förmodligen beror det på att de ligger på läsplattan. De syns liksom inte. Det är synd, för de är läsvärda.

Det är intressant att läsa det som skrämde folk för hundra år sedan. Jag kan förstå att det gjorde det, men speciellt skrämmande är det inte 2018.

Som vanligt, vågar jag nästan påstå, får vi en berättelse genom en namnlös huvudperson. Egentligen är det fånigt att kalla honom huvudperson, han är nämligen helt ensam. Förutom en del varelser då, som jag aldrig får riktigt klart för mig hur de ser ut.

Jag lyssnade först på den här novellen, på väg hem från jobbet eftersom jag läst ut medhavd bok på lunchen, och det var nog ett misstag. Kanske är jag lite överkänslig, men uppläsaren verkade försöka göra det hela dramatiskt och det funkade inte alls för mig. Han kunde tyvärr inte göra det poetiska språket rättvisa. Något jag märkte när jag sedan läste själv.

Den här novellen ska tydligen vara början på Cthulhu-världen, hela den där mytologin som Lovecraft är känd för, och gavs ut 1921. Nu har jag tre noveller kvar att läsa, om de hör till Cthulhu eller ej har jag ingen aning om, men jag måste se till att läsa dem snart.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 4,0 (beräknat på 1 betyg).
Goodreads hade den 3,66 i genomsnitt (beräknat på 1 597 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den namnlösa staden: Endast eböcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.