Visar inlägg med etikett H G Wells. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett H G Wells. Visa alla inlägg

lördag 5 augusti 2017

"Tidsmaskinen" av H.G. Wells

Författare: H.G. Wells
Titel: Tidsmaskinen
Genre: Science fiction
Antal sidor: 142
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The time machine
Översättare: Oskar Källner
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 1895 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 juli 2017




Första meningen: Tidsresenären - för det är praktiskt att kalla honom för det - höll på att förklara ett mycket komplicerat problem för oss.

Baksidetext
Det här var inte vad han hade väntat sig.

Uppfinnaren från London har anlänt till en avlägsen framtid. Omedelbart blir hans tidsmaskin stulen. Strandad i en värld fylld av mirakel och förfall söker han efter en väg hem och finner en dold ondska.

Min kommentar
På 80-talet hade jag en science fiction-period (det har jag egentligen hela tiden, men just då var den mer än vanligt) då jag slukade allt jag hittade. H.G. Wells var en av de författare som kom i min väg. Därför blev jag extra glad när hans Tidsmaskinen överraskande dök upp här, i en nyöversättning av Oskar Källner.

Jag är väldigt tacksam för nyöversättningen, gammalmodigt språk brukar inte direkt göra det enklare att ta till sig klassiker, och den här är dessutom riktigt bra. Allt det där ålderdomliga som jag brukar tycka är jobbigt är borta, men kvar finns ändå känslan av "förr". Tidsandan lever kvar.

Vi kastas rätt in i själva äventyret, utan att få veta speciellt mycket om vilka de här människorna som träffas är och varför de träffas. Inte heller får man veta vare sig vem berättar-jaget (den som antecknar hela historien) eller Tidsresenären är. Det gör inte så mycket, men jag kan ju inte låta bli att fundera på vilken typ av människa som bygger en tidsmaskin och ger sig av drygt 800 000 år in i framtiden.

Ja, du läste rätt. I stället för att göra ett litet hopp på något eller några hundra år så reser Tidsresenären till år 802701. I alla fall stannar han till där i en vecka eller så (sedan reser han ytterligare mer än 30 miljoner år framåt). På sitt första stopp, år 802701, drar han genast slutsatsen att här råder kommunismen, eftersom det inte finns några enfamiljshus. Här träffar han på eloier. De lever utan bekymmer, tycks det, i en utopi och eftersom de inte behöver kämpa eller tänka överhuvudtaget så har de blivit lite korkade. Män, kvinnor och barn ser precis likadana ut, lever alla tillsammans i sin lilla kokong av lycka och verkar vara helt jämställda, då drar Tidsresenären slutsatsen att institutionen familj bara behövs så länge kvinnor och barn behöver beskydd. Sedan säger den käre H.G. Wells emot sig själv litegrann för det visar sig ju att de där eloierna inte alls har ett helt bekymmerslöst och ofarligt liv. Under markytan lever nämligen morlockerna. Som ju givetvis ska föreställa underklassen som reser sig och äter upp sina plågoandar.

På resan som går 30 miljoner år framåt träffar han på något som verkar vara monsterkrabbor. Osökt kommer jag att tänka på jättehumrarna som Roland stöter på i De tre blir dragna (Det mörka tornet-serien av Stephen King) och jag undrar jag om inte King har hämtat inspiration här.

Jag är helt förundrad över de slutsatser Tidsresenären drar (och hur snabbt han gör det), men det säger egentligen mer om tiden han kommer ifrån än den han åker till. Det är oerhört intressant, på något sätt så förstår man hur det var att leva 1895 när man läser om 802701. Otroligt fantasieggande.

Slutet är helt fantastiskt och jag älskar det. Det är precis så där ovisst som gör att man kan fundera både länge och väl på vad som egentligen hände. Det gäller för övrigt hela boken, att man kan fundera på den alltså. Jag har fler frågor än svar efter att jag har läst ut den. Man kan tycka vad man vill om det väldigt tydliga politiska budskapet, men faktum kvarstår: Detta är en helt fantastisk science fiction-klassiker.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 3,5 (beräknat på 2 betyg).
På Goodreads hade den 3,87 i genomsnitt (beräknat på 301 020 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Tidsmaskinen: Bokhyllan, literature connoisseur och Dagens bok.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

lördag 27 april 2013

"I avgrunden och andra noveller" av H G Wells

Genre: Science fiction
Antal sidor: 378
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: -
Översättare: Erik Carlquist
Serie: -
Förlag: h:ström - Text & kultur
Utgivningsår: (original) 2005 (min) 2005
Format: Kartonnage
Källa: Bokhyllan
Utläst: 7 april 2013






Baksidetext
H. G. Wells noveller är fulländade och mångbottnade verk, som på ett fascinerande sätt kompletterar hans romaner. Här tar han ut svängarna och lyfter ny mark i den genre som så småningom kom att kallas "science fiction". Wells förmåga att inte bara skildra den teknologiska utvecklingen, utan även de effekter som den får på människorna, sätter honom i en klass för sig själv inom den tidiga sf-litteraturen.

Min kommentar
För mig har H G Wells alltid lyst klart som en science fictionstjärna och när jag hittade den här novellsamlingen på förra årets bokrea så tvekade jag inte överhuvudtaget. Den var ett självklart tillskott i min bokhylla. Dessvärre ger både baksida och marknadsföring intryck av att detta ska vara science fiction, vilket det till största delen inte är. De flesta av de 30 novellerna är fantastiska små historier, men science fiction? Nej, det skulle jag inte kalla dem.

Jag började läsa denna redan i augusti förra året och det har blivit en novell här och en novell där när jag varit mellan böcker. Det blev ett ganska så långvarigt projekt och den allra största anledningen till detta är att jag blev så oerhört besviken på innehållet. Jag förväntade mig en helt annan typ av noveller än vad som erbjöds. Det finns visserligen några riktiga guldkorn, men många var tyvärr ganska så intetsägande. Det låga betyget kan möjligtvis förklaras av för stora, och felaktiga, förväntningar.

Min absoluta favorit är en novell som heter Det oerfarna spöket. Den handlar om en man, som befinner sig ensam på en herrklubb. Under natten fångar han ett spöke, som visar sig ha problem att ta sig tillbaka till "andra sidan". När mannen pratar med spöket så får vi veta att det behövs en serie rörelser för att förflytta sig över gränsen och en av dem verkar spöket göra fel. Till slut får spöket ihop det och mannen ser allt i spegeln. När mannen senare berättar alltihop för sina vänner under ett trevligt samkväm på klubben så är de väldigt skeptiska och ser det som en spökhistoria. Till slut ser han sig tvungen att genomföra rörelserna. Den här historien gav mig faktiskt lite rysningar.

En annan favorit är Historien om herr Elvesham som är en fantastisk liten berättelse om en ung man som blir kontaktad av en okänd gamling, som av någon anledning vill testamentera hela sin förmögenhet till honom. Utan att avslöja för mycket så kan man säga att den också handlar om gudomlig rättvisa och förmodligen är detta den allra första litterära switchen.

En tredje favorit är Gottfried Plattners historia som handlar om en kemilärare (han är mycket annat också) som utför lite experiment, det exploderar och han försvinner i två veckor. Man kan säga att explosionen får oväntade konsekvenser för honom.

Generellt så kan man väl säga att novellerna är väldigt naiva, något annat är knappast att vänta när den yngsta novellen är skriven 1925 och de flesta till och med är från seklet innan. Något jag märkte, till min stora glädje, är att ironi inte har något bäst före datum och H G Wells var en mästare inom det området. De flesta noveller innehåller en hel del ironi och också kängor till höger och vänster, mest mot politik och religion och det är ju alltid tacksamt. Många av berättelserna tycker jag mig känna igen och det beror på att andra författare och även filmmakare har "lånat" en del och gjort "eget" av.

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 2.5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om I avgrunden och andra noveller: Enhörningen, DAST och Oskar blir lite smartare.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.