"13 svarta sagor"

Författare: Lova Lovén / Katarina Emgård / Mattias Lönnebo / Elisabeth Östnäs / Love Kölle / Mikael Strömberg / Eva Holmquist / Fred Andersson / Christina Nordlander / Alexandra Nero / Ida Tellestedt / Johan Grindsäter
Titel: 13 svarta sagor
Genre: Skräck
Antal sidor: 192
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 september 2021

Baksidetext
Rysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en.

Min kommentar
Det har varit ganska dåligt med novelläsning den senaste tiden så till slut tyckte jag det var dags att göra något åt saken. För ett par år sedan var jag med och crowdfoundade (heter det så?) en antologi från Swedish Zombie, 1873, som var den femte boken i den här antologiserien under namnet 13 svarta sagor. Som ju också är hela namnet på den första boken som släpptes. I alla fall, då fick jag också de tidigare böckerna. Eftersom jag är jag så gav jag mig alltså på den första.

Boken har en väldigt passande titel, för svarta är de verkligen, novellerna. Mer svarta än läskiga och det är en väldigt stor skillnad för mig och det kan vara så att jag hade felställda förväntningar. Jag har tidigare märkt en tendens att bara svärta utan så mycket inslag av något annat inte funkar så bra. Med det sagt... det är en riktigt stor variation på novellerna, allt från mer dystopilikt till gotisk spökhistoria. Här finns något för alla.

Någon solklar favorit blev det inte, men det var flera som jag fastnade för. Till exempel den första novellen, Gastkramad, som börjar väldigt bra och lite halvläskigt. Slutet på den blev dock en antiklimax. Dödspatrullen är en annan novell som passade mig, men läskig skulle jag inte kalla den, den kändes mer som en dystopi. Kidnappad var lite halvläskig och den sista novellen, Hungrig skugga, var faktiskt lite obehaglig.

En del av novellerna förstår jag nog inte alls och genomgående skulle jag nog säga att de är mer makabra än läskiga och otäcka. De flesta är också väldigt förutsägbara, bara en, Pappas lilla pojke, överraskade mig ordentligt och Flockdjur hade en snygg liten tvist på slutet. Lite synd och konstigt är det att korrekturläsningen varit ganska dålig, det är ju ändå korta texter.

Kanske var mina förväntningar på 13 svarta sagor för höga, efter att ha läst 1873 för ett par år sedan, men jag ser verkligen fram emot att läsa nästa antologi i serien.

På Goodreads hade den 3,41 i genomsnitt (beräknat på 32 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om 13 svarta sagor: C.R.M. Nilsson, Tentakelmonster och Endast Eböcker.

"Bortom portalen II" av Sveriges vassaste fantastikförfattare

Författare: Jenny Green / Anna Jakobsson Lund / Christian Gripenvik / Gabriella P Kjeilen / K.G. Johansson / Hans Olsson / Camilla Olsson / Eva Holmquist / Lupina Ojala / Didrik Ojala / Oskar Källner
Titel: Bortom portalen II
Genre: Fantasy | Science Fiction | Skräck
Antal sidor: 199
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 april 2018

Baksidetext
Mystisk örtmagi, interdimensionella brottsutredare, religiösa cyborger och isögda helveteshundar. Fantastikportalen presenterar stolt sin andra antologi med tio noveller från några av Sverige vassaste fantastikförfattare.

Min kommentar
Jag var ju väldigt förtjust i den första Bortom portalen när den kom och ändå lyckades jag tydligen missa att det skulle komma ytterligare en antologi på samma tema. Tack och lov så blev jag uppmärksammad på detta av Oskar Källner.

Bortom portalen II innehåller tio noveller av elva författare (en novell är skriven av två), varav tre stycken är vinnare i Fantastiskportalens novelltävling 2017. Till skillnad från den första antologin så har jag inte läst någon av novellerna i denna tidigare.

Inte färre än två av novellerna får full pott av mig, den ena av dem är en av vinnarna i novelltävlingen. Mina absoluta favoriter är följande:

Revan av Anna Jakobsson Lund är så spännande, vacker, sorglig att det borde vara omöjligt att få in allt det på 19 sidor. Den handlar så klart om revor, dessa har uppstått mellan vår värld och en annan verklighet. Varelser tar sig igenom och därför har ett nytt yrke uppstått; folk som hittar revorna och varelserna. Det händer också att människor väljer att gå igenom åt andra hållet. Revan handlar egentligen inte så mycket om vare sig varelserna eller revorna, utan mer vad de gör med människorna. Jag skulle så gärna vilja läsa boken om både före och efter.

Familjegrejen av Camilla Olsson är en av de tre vinnarna i tävlingen och faktum är att den ger mig kalla kårar. Den här läste jag när jag var på väg till första dagen på mitt nya jobb och min känsla efter den dagen var ungefär likadan som novellens början. Allt är liksom bara för perfekt. Den handlar om Penny som har allt hon någonsin har önskat sig, vilket verkar vara den perfekta familjen. Men plötsligt så återupplever hon frukosten hon precis har klarat av. Jag får lite Matrix-vibbar av denna.

En novell som inte nådde riktigt ända fram utan stannade på 4,5 i betyg var Den andres val av Christian Gripenvik, även den en av vinnarna i novelltävlingen. Den handlar om ett val som alla får göra när de fyller femton. Det ena alternativet är att, typ, bli en maskin och om man inte väljer det så kan man få det som personerna i den här novellen. Det tragiska är att jag kan se en hel del likheter med vår värld. Jag blir ledsen av den här novellen.

Även Oskar Källner har med en novell i antologin, Dödens ängel. Det är, som vanligt skulle jag nästan vilja säga, en utmaning för mig att läsa hans noveller. De handlar ofta om "monster" som inte hör till mina favoriter och så är det även här. Dödens ängel handlar om varulvar. Men, även det som vanligt, så lyckas han med konststycket att få mig att gilla novellen, trots allt. Den har så mycket mer än varulvar. Och plötsligt så hejar jag nästan på dem. Visst borde det väl finnas plats för alla i universum. Det är ju så oändligt stort.

Bortom portalen II är en riktigt bra antologi och den är faktiskt som en påse Gott & Blandat. Här finns något för alla smaker, även för de som gillar tentakelmonster. Och jag vill fortfarande ha mer.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 4,0 (beräknat på 1 betyg).
På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 5 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Bortom portalen II: Bokhuset, Bokhyllan och Tusen sidor.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Att dö väl" av Eva Holmquist & Oskar Källner

Genre: Science fiction
Antal sidor: 106
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Ordspira förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: e-bok (epub)
Källa: Rec ex
Utläst: 24 april 2015






Första meningen: Hissdörren öppnades och Hanna klev ut på kommandobryggan.

Baksidetext
Mänskligheten står inför utrotning. Grendlarna, en ras av ostoppbara krigsmaskiner, förtär värld efter värld. Hanna, en ung djurtämjare, och Alina, en av kolonialmaktens främsta exobiologer, kastas rakt in i ett uppdrag som kommer att avgöra hela mänsklighetens framtid.

Min kommentar
Det här är en novell med en intressant historia. Deltagarna i Steampunkfestivalen 2014 möttes av en annorlunda uppmaning: Låt oss döda dig! De två som hade de mest fantasifulla sätten skulle få äran att dödas just så i en novell av Eva Holmquist och Oskar Källner. Detta är alltså resultatet.

Det här är en fantastisk liten historia och jag blir imponerad över hur komplett den är, trots sin korthet. Det är spännande och det känns nytt. Vad sägs om grendlar, en ras som utgörs av krigsmaskiner (tänk typ transformers och stora krigsskepp), vars små skepp diar moderskeppet. Eller trumpar, en djurras som kanske påminner lite om elefanter och som har ett fiffigt sätt att kommunicera på.

Här finns flera komplexa karaktärer, bland annat Hanna och Alina, som också är de som berättar. Alina är exobiolog som fått i uppdrag att skapa ett virus som ska ta kål på de fientliga grendlarna. Hanna är djurtämjare vars uppgift är att tämja de stora trumparna som ska hjälpa till att leverera viruset. Min favorit är nog ändå Baloo, cynikern, som man kanske kan kalla ett bihang till Hanna.

Slutet är egentligen inget slut, utan det lämnas öppet. Något som jag gillar, speciellt när det handlar om science fiction (och skräck). De två fantasifulla sätten att dö på då? Jo, de är verkligen annorlunda. Och riktigt, riktigt otäcka.

Jag har tidigare bara läst en av Eva Holmquists noveller, Vellians armé vinner alltid, som Att dö väl faktiskt påminner lite om. Oskar Källner har länge varit en av mina favoriter och nu är frågan om inte också Eva Holmquist är på väg uppåt i min lista. Det här är i alla fall ett samarbete som fungerat väldigt väl, åtminstone om man ska döma efter resultatet.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 5,0 (beräknat på 1 betyg).
På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 6 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Att dö väl: Bokhuset, Farbror Atlas och Endast Eböcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Maskinblod 3" en science fictionantologi

Genre: Science fiction
Antal sidor: 332
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Affront
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Rec ex
Utläst: 6 februari 2015






Baksidetext
Maskinblod 3 innehåller nya noveller av några av Sveriges mest spännande science fiction- och fantastikförfattare. Dessutom ingår en kortroman av Caroline L Jensen, samt en äldre svensk sf-historia.

Min kommentar
Mitt hjärta har alltid klappat lite extra för science fiction. Och då menar jag bra sådan. De senaste decennierna har jag haft väldigt svårt för att hitta riktigt bra sci-fi, men gett upp har jag inte. Därför var det med lite skräckblandad förtjusning som jag tackade ja till ett recensionsexemplar av Maskinblod 3.

Antologin innehåller 17 noveller av vilka alla utom en är nyskriven. Första novellen, ... och Kyria tystnade som här tydligen kallas kortroman, är skriven av en författare jag läst flera skräcknoveller av; Caroline L. Jensen. Den är en blandning av sci-fi och skräck och trots att den inte fick full pott (men nästan) så tänkte jag, medan jag läste, att om alla noveller är så här bra så håller jag i en guldklimp.

Inte mindre än två noveller fick en solklar femma, Paddan som sjöng av Erik Odeldahl och Pancasila av Oskar Källner. Den förra handlar om vad som kan hända om man tonsätter noter man hittar i en gammal tavla som illustrerar djävlar och annat otäckt. Den är spännande, mystisk, skräckinjagande, ja, helt enkelt perfekt. Den senare är en historia om människor som koloniserar en annan planet och utgår från att allt är som hemma på gamla Tellus. Jag gillar verkligen tonen i den, och temat. Människor som går fram som bulldozers är alltid intressant och skrämmande att läsa om.

En annan favorit är Vid brunnen av KG Johansson, som är en läskig sak om två människor som befinner sig på samma plats, rent fysiskt, men ändå är de inte på samma ställe. Den är fantastiskt mystisk och nästan lite konstig. På ett bra sätt då. Jag vill veta mer!

En novell som jag blev överraskad över att jag tyckte så bra om som jag gjorde är Arca Ferrum av Markus Sköld. Den handlar om zombies, eller "smittade" som de kallas här. Redan från början förstod jag hur det skulle sluta och ändå tyckte jag den var väldigt spännande.

Även Bortom inomhus av Sofie Berthet överraskade mig på ett bra sätt och handlar om en värld som är så förstörd av föroreningar att alla människor lever inomhus. Där finns personal som sätter samman dofter som gör att man tror att man är utomhus. Den fick mig att fundera och jag antar att slutet egentligen är en tvist.

Jag har vissa funderingar på att läsa även Maskinblod 1 och 2 också nu, när jag kommit till slutsatsen att det faktiskt finns bra science fiction även i nutid. Låt dig inte luras av det låga betyget. Eftersom det är ett genomsnitt så hade det varit betydligt högre om inte några noveller hade dragit ner det med en etta och två tvåor. Den här antologin är riktigt bra.

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 8 betyg).
Jag ger den 3,5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Maskinblod 3: Bokhuset, Fantastisk fiktion och Midnatts tankar.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.