Smakebit på söndag: Det finmaskiga nätet

En smakebit på söndag är ett stående inslag bland bokbloggare, men där vår ordinarie samlingspunkt gått AWOL. Nu har Mia på Mias bokhörna förbarmat sig över oss och ordnat lite organisation.

En oplanerad helg! Den första på jag vet inte hur länge. Jag behöver inte ens gå och rösta i dag, det har jag redan gjort. Just med tanke på att jag inte vill ha några måsten den här helgen. Och, minsann, nu är det egentligen bara en vecka kvar till semestern.

Håkan Nesser har länge varit en favorit. Ett lugn kommer alltid över mig när jag läser hans böcker. Tempot, språket, det ironiska tonfallet, klurigheten. Allt gör att jag kan koppla av. Nu har jag då börjat läsa den tionde och sista, påstås det, delen om Gunnar Barbarotti, Det finmaskiga nätet.

Min smakebit är från sida 229:

Barbarotti låg i det sovrum som sannolikt skulle bli hans sista - i varje fall hans sista ordinarie, så var åtminstone planen - och kunde inte få en blund i ögonen.
    Detta berodde varken på själva rummet eller sängen, eller på det känsloladdade ordet sista. Han mådde utmärkt och hade för avsikt att leva ett rikt liv på norra Gotland tillsammans med Eva så länge det nu var tänkt av högre makter.
    Det vill säga Vår Herre. Innan han lade sig sömnlös hade Barbarotti fört ett kort samtal med denna, bett för hans och Evas åtta barn och fem barnbarn samt för världsläget i största allmänhet. Klimatet, krigen, det demokratiska förfallet.

Bok: Historien om hotellet Två systrar av Annika Devert & Jessika Devert

Författare: Annika Devert & Jessika Devert
Titel: Historien om hotellet Två systrar
Genre: Feelgood
Antal sidor: 359
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Hotellet Två systrar 2
Förlag: Saga Egmont
Utgivningsår: (original) 2025 (min) 2025
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 2 augusti 2026




Första meningen: Lizzie höll andan och drog upp jeansens dragkedja.

Baksidetext
Nutid: Sommaren återvänder till Göteborg och Hotellet Två systrar är fullbelagt. Caféet myllrar av folk och Linn och Oskar utökar verksamheten med trubadur- och quizkvällar. Allt går som tåget och lyckan lyser mot de två när polisen plötsligt knackar på med tråkiga nyheter. Hotellets förflutna gör sig påmint och Linn vet inte vad hon ska tro om sin närmsta granne Lizzie.

1972: För Lizzie kommer frågan som en chock. Vill hon flytta ner till släktingarnas lilla by i Italien och hjälpa dem driva deras restaurang? Visst låter det helt fantastiskt att få bo i Italien och lära sig allt om landets mat- och dryckeskultur, men hennes känslor för Mauritz gör att hon tvekar. Tänk om han glömmer bort henne? Till slut väljer Lizzie att ta steget och våga ge sig ut i världen, men hennes beslut kommer ha konsekvenser som hon aldrig kunnat föreställa sig.

Linn och Lizzies historier vävs samman och eftersom de bor och verkar vägg i vägg måste de försöka komma överens. Men det är svårare än de kanske trott ...

Min kommentar
När jag hade läst ut min Göteborgsbok så befann jag mig fortfarande i Göteborg, men eftersom detta var ett scenario jag hade en plan för så fanns det redan en annan bok redo på läsplattan. Nämligen Historien om hotellet Två systrar, andra delen i spinoffen på Sardinön-serien. Man måste ju kratta manegen för den tredje delen, som är en julbok ...

I den här boken får man bakgrundshistorien för varför hotellet delades upp i två delar och vi får veta mer om den bitska tanten Lizzie. Den tråden börjar 1972 och jag fick genast ett nostalgiskt leende över hela ansiktet; V-jeans och platåträskor. Jösses, vilken hög igenkänning. Även om jag nu inte själv kunde gå i platåträskor, jag vrickade fötterna alldeles utmärkt i den vanliga sorten. Men V-jeans hade jag. Mina var bruna.

Linn är verkligen ingen favoritkaraktär, men hon är åtminstone en av de bättre från Sardinön. Vilket nog säger mer om de andra karaktärerna. Jag kan inte låta bli att fundera lite över Linns haltande resonemang om vems lik det var som hittades. [spoiler]Det kunde ju inte vara Mauritz, eftersom han ju kom tillbaka några år efter att han hade försvunnit. På 80-talet(?).[/spoiler] Det är ganska många år mellan 80-talet och nu. Hon måste väl ändå själv ha insett hur ologiskt det var? Nåväl, det är i vilket fall otroligt skönt att slippa alla dramaqueens på ön. Det räcker så bra med de som faktiskt är här. Jag förstår inte hur de lyckas göra så stor grej av allt.

Hoppandet mellan Lizzies och Linns trådar blev lite rörigt. De lät förvillande lika ibland. Svårast var nog ändå att hänga med i svängarna när Lizzie och Desirée blev ovänner/vänner igen. Det skiftade väldigt snabbt och av oklara skäl. Det känns dessutom märkligt att Lizzies gamla saker fortfarande låg kvar på Linns och Oskars vind. Under de perioder då hon och Desirée faktiskt var sams borde hon rimligen ha hämtat dem, särskilt eftersom det handlade om så pass privata ägodelar.

Historien om spöket i rum 3 har börjat bli lite tjatig nu. Acceptera det, låt det försvinna eller förklara det. Något av det. Lite om korrekturläsningen måste jag ta upp också. Det verkar ha varit svårt att bestämma stavningen på Mauritz. Ibland stavades det Maurits. Det hände till och med att båda stavningarna fanns på samma sida. Detsamma verkar ha gällt för Desirée, som ganska ofta stavades Desiree.

Jag vet inte om jag vill kalla en bok som handlar om att driva hotell för mysig, men Historien om hotellet Två systrar är underhållande. Tyvärr så gör röriga relationer, några logiska frågetecken och ett spår som börjar kännas uttjatat att boken aldrig riktigt lyfter. Eftersom halva boken ägnas åt Lizzies historia så finns det inte lika mycket utrymme för Linns bakning. Även om jag nu inte gillar att äta kakor, så gillar jag att läsa om dem. Och nu är manegen krattad för julboken.

Den här boken har varit med i En smakebit på söndag.

På Goodreads hade den 3,43 i genomsnitt (beräknat på 40 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Historien om hotellet Två systrar: enligt O och Mias bokhörna

Litteraturens ABC - bokstaven D

Linda på bloggen enligt O har en rolig återkommande utmaning som heter Litteraturens ABC. Tanken är att man ska plocka fram en författare, en bok och en uppgift kopplade till ord som börjar på den aktuella bokstaven. Hon har kommit en bit in i alfabetet nu, men jag har bara kommit till D.

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på D

Nu är ju Arne Dahl en pseudonym, men det är ju under det namnet han skriver de böcker jag har läst. De första jag läste av honom, serien om A-gruppen, är helt fantastiskt bra. Alla senare böcker som jag läst av honom jämförs med dessa, tyvärr, för än så länge har ingen av dem vunnit på den jämförelsen. De är dock inte dåliga på något sätt, bara inte lika bra.

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på D

Här finns det ganska många att välja på, vilket ju inte alltid är bra det heller. Eftersom jag har en lite inofficiell "regel" (om jag kan få in Stephen King så gör jag det) som går in här så får det faktiskt bli Död zon av Stephen King. Det var den allra första jag läste av honom och det var mer än fyrtio år sedan. Resten är historia, som man säger. Lite kul är det med den här boken att den har blivit lite aktuell igen, eftersom presidenten i historien har vissa, inte så sympatiska, egenskaper gemensamt med den nuvarande.

Tipsa om ett litterärt verk som på något sätt kan kopplas till dramatik

Dramatik är något jag inte läser frivilligt. Jag gillar det helt enkelt inte. Som jag kan komma ihåg så har det bara hänt två gånger. Första gången var det Julius Caesar och andra gången var det Hamlet. Båda av Shakespeare alltså.

Nyss - Nu - Nästa v37

Ett meme som väldigt ofta förekommer på Instagram är Last - Now - Next. Nu inför jag det på min blogg, under namnet Nyss - Nu - Nästa. Varannan torsdag kommer jag att lägga upp det här inlägget, som då varvas med Hett i hyllan övriga veckor.

Nyss: Kirke av Madeline Miller och nej, jag läste den inte bara för att den där filmen The Odyssey är så populär just nu. Den här boken la jag in i min planering förra hösten. Det var riktigt kul att läsa och känna igen alla namn från den grekiska mytologin.

Nu: Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser, tionde och sista(?) delen om Barbarotti. Hela serien är så bra och jag hoppas att denna är det också.

Nästa: Dirt town av Hayley Scrivenor har ju varit en snackis. Nu tänkte jag att jag skulle läsa den.

Bok: Dit lagen inte når av Anders Nilsson

Författare: Anders Nilsson
Titel: Dit lagen inte når
Genre: Thriller
Antal sidor: 366
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Johan Falk 3
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2025 (min) 2025
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 31 juli 2026




Första meningen: Hon tittar på den silverhårige mannen som hon i hemlighet ska skydda, och dessutom se till att han inte avviker.

Baksidetext
En fruktansvärd storm bryter ut i Göteborg. I dubbel bemärkelse. Kriminalkommissarie Johan Falk, som officiellt är död, drabbar samman med fiender och forna vänner på båda sidor om lagen. För första gången på nio år samlas alla de kvarvarande medlemmarna i specialenheten GSI igen. Och för första gången på tolv år återvänder deras bäste infiltratör Frank Wagner, Kodnamn Lisa, till Göteborg. Men på vilken sida står han egentligen?

Min kommentar
Det skulle tillbringas en långhelg i Göteborg och då bör man (jag) läsa något som utspelar sig där. Jag behövde inte fundera särskilt länge på vilken bok som jag skulle ha sällskap av; Dit lagen inte når. Den tredje delen om Johan Falk. Det är en märklig känsla att ligga och läsa bara några hundra meter från där slutstriden äger rum.

Ända sedan jag såg filmen Noll tolerans (det kan ha varit hösten 2000) så har jag varit helt fast i Johan Falk-universumet. Om jag hade haft någon guilty pleasure så hade det varit dessa filmer och böcker. Men nu skäms jag ju inte ett dugg så de kvalificerar sig inte dit.

Språkligt sett så är den här boken mer lik Johan Falk-filmerna än de två tidigare. Känslan är exakt rätt. Det här passar utomordentligt bra i film, men tyvärr inte alls lika bra i en bok. Här är så mycket förklarande av saker, som kanske inte alls behöver förklaras. Mycket upprepas många gånger och det ältas en hel del. Märkligt nog så stör det mig inte så mycket som det borde. Om allt det togs bort så skulle boken bara vara hälften så tjock. Då hade det, å andra sidan, inte varit en Johan Falk. Det är ju liksom universumets signum.

Tidsmässigt så är vi precis där förra boken slutade. Det är lite synd att det var så länge sedan jag läste den, men det mesta förklaras för mig. Med väldigt många ord. Faktum är att säkert halva boken är en genomgång av vad som har hänt tidigare. Och då menar jag både i filmerna och även de två första böckerna. Det gör mig egentligen inte så mycket.

Karaktärerna är de gamla vanliga och det underlättar ju mycket. Jag har ett ansikte på nästan allihop. Även Frank dyker upp, vilket det väl hintades ganska kraftigt om i slutet av förra boken. Om jag minns rätt. Kul är det i alla fall. Något som kanske inte är riktigt lika kul är hela den här grejen med Anjas dotter. Det känns bara tjatigt vid det här laget. Är det inte dags att komma till ett avslut där?

I Dit lagen inte når är det många planer och många spår, men handlingen är mycket direkt och rakt på. Precis som det ska vara. Allt som jag har klagat på stör mig nästan orimligt lite. Min förlåtande gräns är oerhört hög när det gäller Johan Falk.

Avdelningen för olika funderingar:
Nu vet inte jag vilket år det är i böckerna, men det måste vara ganska nyligen med tanke på att Karlatornet står där. Då känns det lite märkligt att Johan Falk tycker att det Radisson som ligger på Lindholmen är nytt. Det invigdes redan 2013. Detsamma gäller även Lindholmen Science Park, som kanske inte blev färdigbyggt till 2010, men då fanns det mesta på plats.

På Goodreads hade den 3,97 i genomsnitt (beräknat på 333 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Dit lagen inte når: DAST Magazine