TV-serie: Pørni #1 (2021)

Titel: Pørni
Originaltitel: Pørni
Genre: Dramakomedi
Skapad av: Henriette Steenstrup
TV-bolag: Viaplay
Skådespelare: Henriette Steenstrup, Nils Ole Oftebro, Ebba Jacobsen Öberg, Gunnar Eiriksson, Jon Ranes
Premiär: 2021-05-02
Produktionsland: Norge
Antal avsnitt: 6
Avsnittslängd: ca 30 min
Såg den på Netflix augusti 2024





Handling
Tre tonåringar, en åldrande far att ta hand om hemma och massor av utsatta barn att hjälpa på jobbet som socialarbetare... livet som arbetande förälder är verkligen ingen lek för Pernille, som kallas Pørni. Dessutom sörjer hon sin systers bortgång och behöver dras med en jobbig exman. Hur ska hon någonsin hinna med sitt kärleksliv?

Min kommentar
Under sommaren avverkas den ena TV-serien efter den andra, eftersom det enda som visas på TV är gamla repriser. Det är som att de som bestämmer tror att ingen tittar på TV under sommaren. I alla fall, då är det ju bra att det finns streamingtjänster och andra människor som tipsar om bra serier. En av de som tipsar är enligt O och hon har tjatat om Pørni ett bra tag nu. Till slut så ger man bara upp. Tack och lov.

Vilken underbar och fantastisk människa hon är, Pørni (japp, nästan hela det här inlägget kommer att handla om henne, bara henne). Hon är inspirerande. Jag inser ju att jag inte kan bli som hon, fullt ut, men man kan ju våga hoppas på lite mer lik. I bästa fall.

Pørni har problem med i stort sett allt; kärleken (nej! vad hände?!), döttrarna (själviska, så klart), systersonen (som envist "hatar" sin far), ex-maken (vilken slemsäck!) och trilskande klienter. Inget är lätt för henne. Jag fattar inte hur hon orkar med det utan att få ett totalt sammanbrott. Hon är otroligt lösningsorienterad. Ibland löser hon problem på ett ganska okonventionellt sätt. Jag gillar det.

Man skulle, illvilligt, kunna påstå att hon bryr sig om sina "jobb-barn" mer än sina egna, men det skulle vara att fara med osanning. Hon finns där hela tiden. Ovillkorligen. Något jag inte kan förstå alls är hur en person som Pørni (som verkar ha bra moral och bestämda uppfattningar) har lyckats få två så bortskämda barn. De tar precis allt för givet och har inget som helst begrepp om pengar.

För att göra saker och ting än värre så har hennes syster dött (oklart hur längesedan) i en bilolycka. Vi får inte veta hur den gick till heller, men det vi vet är att det var systerns man som körde. Därav att sonen hatar sin far. Det är så osannolikt tragiskt när Pørni ringer sin döda systers telefonsvarare. Det får mig nästan att bryta ihop. Hon har ingen annan att anförtro sig åt.

Pørni ger upphov till både skratt och tårar (nästan). Den är väldigt berörande, hoppfull och uppfriskande. Förmodligen kommer vi att se andra säsongen hyfsat snart. När vi behöver något mot det annalkande höstmörkret.



På Trakt.tv har serien 3,4 i genomsnitt (beräknat på 51 betyg).
På IMDb har serien 8,1 i genomsnitt (beräknat på 3k betyg).
Jag ger den 4,0.

Serien är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Film: The edge of seventeen (2016)

Titel: The edge of seventeen
Originaltitel: The edge of seventeen
Genre: Dramakomedi
Regissör: Kelly Fremon Craig
Manus: Kelly Fremon Craig
Skådespelare: Hailee Steinfeld, Haley Lu Richardson, Blake Jenner, Kyra Sedgwick, Woody Harrelson
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: USA, Kina
Längd: 104 min
Serie: -
Såg den på Netflix 2 augusti 2024





Handling
Alla vet att det är tufft att växa upp, och livet blir inte lättare för Nadine när hennes äldre bror Darian dejtar hennes bästa vän. Plötsligt känner sig Nadine mer ensam än någonsin, tills en pojkes oväntade vänskap skänker en glimt av hopp.

Min kommentar
Det blev ännu en film av äldre årgång, The edge of seventeen var den andra filmen som var markerad med sista chansen. Jag hade nog faktiskt ingen koll på att även denna hade några år på nacken. Det gjorde nu ingenting och jag är glad att jag har sett den.

Egoistiska och självcentrerade 17-åriga tjejer verkar vara en grej. Jag vet inte hur många sådana historier jag har sett/läst den senaste månaden bara. Det får mig att undra hur många filmer/böcker man egentligen kan göra om detta. Är det sådana tonårstjejerna är nu?

Nadine är en melodramatisk drama queen, förutom det att han är full av sig själv. Det är bara hon som har det jobbigt och mår dåligt. Hon bryr sig inte ett dugg om andra och är helt enkelt fullständigt ointresserad av hur andra upplever saker. Hon unnar ingen annan någon lycka för allt handlar bara om henne. Hailee Steinfeld gör henne fantastiskt bra. För trots att hon är en jobbig skitunge så är det svårt att tycka illa om henne. Ju mer man får veta desto mer empati känner jag.

Nadines relation med brodern Darian är väldigt bra skildrad. Även om jag tycker att man brukar ha växt ifrån det där barnsliga beteendet vid den åldern. Nu har det varit en del speciella omständigheter så jag kan till viss del förstå hur det blev så. Någon borde i alla fall ha sagt ifrån till Nadine många år tidigare. Föredragsvis hennes mamma då, men mamman har inte direkt betett sig som den vuxna i familjen. Det är i stort sett hon som har varit tonårsdottern. Faktiskt beter hon sig likadant som sin dotter.

Den stora behållningen i filmen är dock en helt annan karaktär. Läraren som Woody Harrelson gör är underbar. Jag älskar hans distans och humor. Jag läste någonstans att han improviserade många av replikerna och det märks. Det blev väldigt roligt och naturligt. En annan favorit, som är lätt att tycka om, är Erwin. Han verkar vara en riktigt bra pojk. Förmodligen för snäll och intelligent för en sådan som Nadine. Enligt Nadine. Eller?

The edge of seventeen balanserar betygsmässigt mellan 3,5 och 4. Ibland känner jag att jag hellre vill fria än fälla så den får det högre. Det är ändå en kärleksfull film, men mycket värme och den får mig, trots allt, att må bra till slut.


På Letterboxd hade den 3,5 i genomsnitt (beräknat på 545 180 betyg).
På IMDb hade den 7,3 i genomsnitt (beräknat på 142k betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Spännande		Tråkig		Trovärdig
Klurig		Förutsägbar		Mystisk
Berörande		Osannolik		Underhållande
Snyggt foto		Rolig		Långsam
Romantisk		För lång		Fartfylld
Sorglig		För kort		Läskig

Smakebit på søndag: Avrättningen

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Vilken jobbig vecka det har varit. Inte jobbmässigt, utan temperaturmässigt. Runt 30 grader varenda dag. Det har känts som att hjärnan har kokat och efter lunch har det varit omöjligt att tänka två vettiga meningar i följd. Nu ångrar vi lite att vi plockade bort luftkonditioneringen för några veckor sedan. Igår var vi i alla fall på roadtrip, och det var ju skönt att sitta i en bil med AC 🙂 I början av september är det fritt fram att besöka Österlen, så det blev besök på lokala kryddtillverkare och chokladtillverkare samt intag av Skånes bästa äggakaka. Rundturen avslutades på torget i Åhus, vid glasskiosken. Där man får tre kulor för varje kula.

Jag fick ta fram en oplanerad bok, eftersom jag inte ville börja med semesterböckerna riktigt än. Det är ju en vecka kvar av jobb. Det blev Avrättningen av Danya Kukafka, en bok som jag har sett väldigt mycket av i mitt flöde. Bara positiva saker. Själv blir jag lite avskräckt av ordet "poetisk" i blurben.

Min smakebit är från början av boken:

Du är ett fingeravtryck.
    När du öppnar ögonen sista dagen i ditt liv ser du din egen tumme. I det gulbleka fängelseljuset ser linjerna på fingertoppens insida ut som en uttorkad flodbädd, som sand som spolats upp i virvlande mönster av vattnet, en gång där och nu borta.
    Nageln är för lång. Du tänker på den där gamla barndomsmyten - att efter man dör fortsätter naglarna att växa tills de krullar sig runt fingerbenen.

Just nu - september

Första lördagen i månaden hakar jag som vanligt på den ny-gamla kulturkollutmaningen.

Just nu ...

... läser jag ... Mörkare än döden av Cara Hunter. En riktigt bra brittisk serie där man nästan aldrig kan klura ut vad det är som egentligen har hänt. Det gillar jag. Detta är sjätte delen och, just nu, den senaste. Så nu får jag vänta länge på nästa. Den lär bli utläst i dag, sedan får vi se vad det blir.

... ser jag på ... en del TV-serier. Bland annat Över Atlanten, Lost in space (säsong 3),  Sommaren med släkten, Bäst i test och så har enligt O lyckats få mig så nyfiken att vi har börjat se Pørni.

... lyssnar jag på ... förmodligen Retro FM, eftersom det blir en del sitta i bilen i dag.

... njuter jag av ... att åka runt på en dagsutflykt på Österlen. Alla turister, nästan, har lämnat så nu är det fritt fram att besöka örtagårdar, chokladtillverkare, musterier, glasskiosker, gårdsbutiker och, sist men inte minst, äta Skånes bästa äggakaka.

... längtar jag efter ... semestern. Den andra delen och den som är semester-semester. Då är det vila och avkoppling som står högst upp på prioriteringen. Bara en jobbvecka kvar, sedan bär det iväg till Spanien i två veckor.

Månadsbokslut augusti 2024

Antal lästa böcker i augusti 2024: 7

50. Gånglåt av Elin Olofsson
51. Lycka till av Malin Stehn
52. Slutet på sommaren av Anders de la Motte
53. Hela sanningen av Cara Hunter
54. Skära, skära havre av Annika Devert & Jessika Devert
55. Samlade verk av Lydia Sandgren
56. En annan plats & Sockerhumla av Jenny Lundin

Sidor
Totalt lästa	2382
Genomsnitt/dag	76
Genomsnitt/bok	340

Fördelning på antal sidor
1	-	99:	1
100	-	199:	1
200	-	299:	1
300	-	399:	2
400	-	499:	1
500	-	599:	0
600	-	699:	1
700	-	799:	0
800	-	899:	0
900	-	999:	0
1000	-	1099:	0
1100	-	1199:	0
1200	-	1299:	0

Betygsfördelning
1:	0
1,5:	0
2:	0
2,5:	0
3:	2
3,5:	1
4:	4
4,5:	0
5:	0

Snittbetyg: 3,64

Serier
Ingående i serie:		3
Påbörjade serier:		1
Avslutade serier: (läst senast utgivna/översatta)		0

Genre
Drama:		3
Fantasy:		0
Feelgood:		1
Humor:		0
Kriminalroman:		1
Romance:		0
Science fiction:		0
Skräck:		1
Thriller:		1

Utmaningar
Boktolvan:		1	(8/12)
Finish That Series:		1	(13/18)
Hyllvärmare:		5	(38/42)
Tre på tre:		0	(3/3)
Vi möts igen:		0	(4/6)

Författare
Olika författare:		8
Ej läst tidigare:		3

Kvinnor:		7
Män:		1
Duo:		0

Format
Danskt band/Häftad/Storpocket:		1
E-bok:		2
Inbunden/Kartonnage:		4
Ljudbok:		0
Pocket:		0

Språk
Originalspråk (svenska):		6
Originalspråk (engelska):		0

Källa
Biblioteksböcker/e-lib:		0
Egen hylla/läsplatta:		6
Streamingtjänst:		1

Recensionsexemplar:

0

In/ut
Antal nykomna böcker:		3
Antal bortskänkta böcker:		0

Månadens nominerade
Månadens bästa: Lycka till av Malin Stehn
Månadens överraskning: Gånglåt av Elin Olofsson
Månadens besvikelse: Samlade verk av Lydia Sandgren
Månadens roligaste: -
Månadens mysigaste: Skära, skära havre av Annika Devert & Jessika Devert
Månadens otäckaste: -

Kommentar:
Augusti blev lite av en besvikelse när det gäller läsningen. Det gäller både antalet sidor och själva böckerna. Eller det är kanske galet att säga så när man satt en fyra i betyg på fyra av böckerna. Antalet böcker blev samma som det brukar, sju stycken, även om en av dem var en kortis med två noveller. Snittet blev faktiskt exakt samma som förra månaden, 3,64.

Tre av böckerna (Devert, Hunter, de la Motte) ingår i olika serier och en av dem (de la Motte) är första delen i sin. En (Hunter) ingår i min Finish That Series-utmaning. Det blev även en Boktolva (Olofsson). Jag ligger fortfarande i fas eller före i samtliga utmaningar.

Läsningen av hyllvärmare går fortfarande i en rasande fart, trots att det inte är en faktor när jag väljer bok att läsa. Det kan nog bli ett rekordår i år, i lästa Hett i hyllan-böcker. Fyra av de fem hyllvärmare jag läste i augusti har varit med i Hett i hyllan. Något som däremot inte alls går så bra är läsningen av recensionsexemplar. Det blev inte en enda den här månaden.

Det blev tre nya böcker i min hylla i augusti. Två av dem köpte jag själv och en var en överraskning från förlaget. Inga böcker skänktes bort så nettoresultatet blev +3.

Om månadens bästa: Det var jämnt mellan de fyra fyrorna, men Lycka till vinner med en noslängd.
Om månadens överraskning: Egentligen kanske jag inte är förvånad över att jag tyckte så mycket om Gånglåt, med tanke på vem som rekommenderade den.
Om månadens besvikelse: Jag kan förstå att Samlade verk hyllats av så många, men mig passade den inte jättebra.
Om månadens roligaste: Det fanns potential i ett par av böckerna, men nej, ingen var rolig.
Om månadens mysigaste: Det är ju det här med skärgården och bullbak, så Skära, skära havre får det bli.
Om månadens otäckaste: Jag tycker nog faktiskt inte att någon var speciellt otäck.