TV-serie: Castle Rock - Säsong 1

Titel: Castle Rock
Originaltitel: Castle Rock
Genre: Skräck
Skapad av: Sam Shaw, Dustin Thomason
TV-bolag: Hulu
Skådespelare: André Holland, Melanie Lynskey, Bill Skarsgård, Jane Levy, Sissy Spacek
Premiär: 2018-07-25
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 10
Avsnittslängd: ca 55 min
Såg den på HBO november 2018





Handling
Castle Rock är en psykologisk skräckserie som utspelar sig i Stephen Kings multiversum. Här möts mytologin och de närgångna personporträtten i Kings mest älskade verk och väver ihop en episk berättelse om mörker och ljus. Allt utspelar sig i en skogsbygd på några kvadratkilometer i Maine.

Min kommentar
Det har blivit en del Stephen King här på bloggen i höst. Nu är det dags igen. Castle Rock sägs vara en serie som baseras på Kings karaktärer och miljö, hans multiversum helt enkelt. Den var ju bara ett måste att se. Jag gick till och med med på att skaffa HBO bara för det.

Kanske gick jag in i det här med helt fel förutsättnigar, men jag blev lite besviken. Här fanns inte speciellt många av Kings karaktärer, den enda var egentligen sheriff Alan Pangborn. Fängelset Shawshank är med också och även en systerdotter till Jack Torrance. Det fanns en del andra referenser, som affären Needful things, som skymtade förbi, en rabiessmittad hund och några pojkar som hittar ett lik nämns också, men jag hade helt klart förväntat mig mer.

Det är kul att se Sissy Spacek, som är fantastisk, och Bill Skarsgård, som jag börjar inse att jag har svårt för, i roller här. De har ju båda en koppling till andra King-filmer.

Vad serien handlar om är svårt att kommentera utan att spoila något, men den är... besynnerlig. Jag får helt ärligt inte ihop en del av handlingen. Det stör mig, men jag kan leva med det. Förmodligen hade jag gillat den mer om inte sambon ledsnat ganska tidigt och därför pratade sönder avsnitten.

Min besvikelse var så stor att jag faktiskt inte hade tänkt att se andra säsongen, när den väl kommer. Ända tills slutet av sista avsnittet. Där fick man en blänkare om att nästa säsong kan komma att handla om Overlook Hotel och Jack Torrances systerdotter. Det låter onekligen intressant. Kanske får detta dessutom bli en serie som jag ser utan sambon, så jag får vara ifred.



På TV Time har serien 9,04 i genomsnitt.
På IMDb har serien 7,9 i genomsnitt (beräknat på 19 115 betyg).
Jag ger säsongen 3,5.

Serien är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Serien kan köpas på cdon och discshop.

Film: Snömannen (2017)

Titel: Snömannen
Originaltitel: The Snowman
Genre: Crime
Regissör: Tomas Alfredson
Manus: Peter Straughan, Hossein Amini, Søren Sveistrup, Jo Nesbø (bok)
Skådespelare: Michael Fassbender, Rebecca Ferguson, Charlotte Gainsbourg, Jonas Karlsson, Val Kilmer
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: UK | USA | Sweden
Längd: 119 min
Serie: -
Såg den på Viasat 19 oktober 2018



Handling
Någon har skickat ett anonymt meddelande till polisen i Oslo, som får kriminalaren Harry Hole att se likheter mellan försvinnandet av en kvinna och äldre ouppklarade fall. Kan en seriemördare ha återvänt efter flera års tystnad? Tillsammans med sin assistent Katrine Bratt letar Harry Hole desperat efter sammanhang och ledtrådar som kan ta dem tillräckligt nära mördaren för att hindra honom begå flera bestialiska mord.

Min kommentar
Jo Nesbøs böcker om Harry Hole hör till mina absoluta favoriter. När jag såg att Snömannen skulle filmatiseras så kände jag helt klart skräckblandad förtjusning. Skulle det vara möjligt att göra en rättvisande film? Det korta svaret är: Nej.

Det första som stör mig (obeskrivligt mycket) är att de pratar engelska. Allting utspelar sig i Oslo och alla har norska namn (nåja), men de pratar alltså inte norska. Visst, jag förstår att man vill Hollywoodisera, men jag tycker att amerikanarna i stället ska lära sig att läsa undertexter. Det andra som stör mig (lika obeskrivligt mycket) är uttalet av Hole. I första delen av serien står det klart och tydligt hur det uttalas och det är inte som engelskans hole.

För det mesta tycker jag att det spretar för mycket. Det är rörigt och det känns inte som att det hör ihop. Allt hoppande gör att det inte blir riktigt spännande. Trots alla hemskheter.

Jag får ingen känsla för någon av karaktärerna, faktum är att jag har svårt att hålla isär dem. Alla flyter ihop på något sätt. Harry Hole själv har jag egentligen svårt att uttala mig om. Jag har nog aldrig föreställt mig hur han ser ut, men hans personlighet kommer inte på något sätt fram här.

Ingen skugga ska dock falla över skådespelarna, både Fassbender och Ferguson är riktigt bra. De andra är okej.

Filmen är otroligt lång, nära två timmar och det blir väldigt segt ibland. Det som är positivt är den vackra naturen som man får se då och då. Jag är glad att jag har sett Snömannen, men jag är ännu gladare att jag inte har betalat något för att se den.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 346 betyg).
På IMDb hade den 5,1 i genomsnitt (beräknat på 42 760 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Smakebit på søndag: Vägen mot Bålberget

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår var vi på barnkalas så där gick hela dagen utan att några av måstena blev gjorda. I dag lär jag inte orka, så måste-listan får växa och jag får nog börja betrakta det här med att lära mig att inte bli stressad som en livsläxa. Det går så där.

Boken jag läser nu har stått ett tag i hyllan, men nu har jag äntligen börjat på Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind. Hennes debut, Norrlands svårmod, var väldigt bra och väldigt speciell. Den här vet jag inte riktigt än, jag har lite jobbigt att läsa den, men jag hoppas det beror på alltför korta lässtunder. Den handlar i alla fall om en tid i mänsklighetens historia som man inte kan vara så stolt över; häxbränningen. Och inte har vi lärt oss speciellt mycket på de här nästan 400 åren, vad det verkar.

Min smakebit är från sida 183.

Oro har sipprat in mellan väggarnas stenar. Den kommer utifrån, från tystnaden när allhelgona passerar och nästan hela november är förbi. Andersdagen kanske redan varit och vi har suttit här utan att kunna tyda julvädret?
    Förutom ett eller annat knektskrälle som vi hör och skymtar varje dag har ingen av oss fått träffa en levandes själ utifrån. Den senaste har visserligen meddelat oss ett och annat - kors i taket, karln kan tala! - men vi får intet veta mer än att ingen ska slippa ut förrän den Kungliga Commissionen varit här. Då ska domarna fastställas.
    Vi pratar om de lärde från huvudstaden. Visst måste de veta bättre? Inte kan väl två nitiska präster häruppe få avliva hälften av kvinnorna?

20 snabba om hösten

Enligt O är expert på att sätta ihop 20 snabba. Den här är hennes senaste.

höst eller vår?
Jag får nog säga vår, speciellt alldeles där i början, när träden börjar bli smyggröna. Trots pollen och elände.

snö eller regn?
Ingen tvekan här. Och då menar jag snö. Inte slask.

glögg eller varm choklad?
Jag tror inte jag har druckit varm choklad sedan någon gång i början av tonåren, men jag minns det som väldigt gott. Glögg är sött och svårdrucket.

pepparkakor eller lussekatter?
Gillar inte lussekatter alls.

tv-serie eller film?
Här skulle jag då vilja välja båda, men film kräver oftast lite mer av mig. I alla fall i tid.

teater eller musikal?
Det var längesedan jag var på något av dem.

deckare eller feelgood?
Jag gillar båda, men jag blir lättare less på feelgood.

pocket eller inbunden?
Inbundna böcker är rejälare och har större text. Ja, det är en faktor när man är äldre.

e-bok eller ljudbok?
Klarar inte riktigt av att lyssna på böcker, tappar så lätt fokus och så går det så förtvivlat långsamt.

bokmärke eller hundöra?
Nej, detta är fortfarande en icke-fråga.

en i taget eller slalomläsning?
En, alltid bara en.

bibliotek eller bokaffär?
Brukar inte besöka någotdera faktiskt, men bibliotek är bra.

bokblogg eller booktuber?
Har inte riktigt fattat grejen med booktuber.

instagram eller facebook?
Egentligen gillar jag inte något av dem.

På spåret eller Så mycket bättre?
Båda? De är bra på så olika sätt, men eftersom jag känner att min hjärna är något överbelastad nu...

Lady Gaga eller Barbra Streisand?
Egentligen ingen. Faktiskt.

Ingmar Bergman eller Vilhelm Moberg?
Den var inte speciellt svår.

hyacint eller amaryllis?
Hyacinter är säkert jättefina, men de luktar så förtvivlat illa.

adventsstjärna eller adventsljusstake?
Nej, det går inte att välja här, egentligen.

julböcker eller julmusik?
Jag blir väldigt lätt och snabbt irriterad på julmusik och julmys kan vara mysigt.

Läsplanering december 2018

Årets sista månad närmar sig med stormsteg och detta är nog den enklaste läsplaneringen att göra. Det är liksom bara att ta med alla böcker i olika utmaningar som jag inte läst än. Och så ett par julböcker också 🎅🏽 Förhoppningsvis ska jag hinna med dem allihop.

• I dödens labyrint av James Dashner. Boktolva. Hyllvärmare.
• Nådastöt av Louise Penny. Hyllvärmare
• Släke av Håkan Östlund. Sist på serien. Hyllvärmare.
• Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan.
• Pianostämmaren av Stefan Tegenfalk. Finish That Series.