söndag 20 januari 2019

Smakebit på søndag: Minnets slutna rum

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår var vi ute och åt, vi hade en årsdag i torsdags (22 år sedan vi träffades 😮), på en österrikisk restaurang här i Lund. Första gången vi var där, efter ett tips i en bok (Vit krypta av Mariette Lindstein), så blev vi alldeles överväldigade av maten. Och det var lika bra den här gången också. Ett bevis, om något, på att man faktiskt lär sig saker när man läser. Vi hade aldrig hittat den restaurangen annars.

Boken jag läser nu, Minnets slutna rum av Jan Bertoft och Håkan Tängnander, beskrevs så lockande att jag helt enkelt inte kunde stå emot. Den skulle innehålla ett spektakulärt mord. Nu är det inte egentligen själva mordet som är spektakulärt (lite missvisande ordval, tycker jag), i stället visar det sig att detta är det klassiska mysteriet. Inte mig emot. Jag har kommit ganska mycket längre än där jag väljer att ge smakprovet, men det är för att du helt enkelt ska få veta i vad det spektakulära ligger.

Min smakebit är från sida 15.
- Vänta nu, sa Vanja långsamt och tittade på de två. Säger ni alltså att det bara finns ett sätt att ta sig in och ut. Där.
    De såg nästan skärrade ut medan de nickande bekräftade att Vanja pekade rätt.
    - Och den var låst när städerskan kom och när ni kom. Och nyckeln satt alltså i från insidan.
    - Ja.
    - Och mördaren ligger alltså inte och trycker nånstans?
    Ivriga nickningar.
    - Då har vi ju ett slutet rum.

lördag 19 januari 2019

"En sån som du" av Gillian Flynn

Författare: Gillian Flynn
Titel: En sån som du
Genre: Skräck
Antal sidor: 62
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The grownup
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2015
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 december 2018




Första meningen: Jag slutade inte runka för att jag inte var bra på det.

Baksidetext
En regnig aprilmorgon kliver Susan Burke in på den tvivelaktiga tarotstudion Anden i handen. Spådamen som läser av Susans aura råkar vara en ung boknörd med en fallenhet för bedrägeri och en förkärlek för skräckromaner. Hon identifierar genast den olyckliga förortsfrun Susan som ett lätt byte. Men när hon kort därefter besöker den dystra viktorianska villa som tycks vara källan till Susans oro inser hon att hon inte längre behöver låtsas. Hon har stigit rakt in i en riktig skräckroman.

Min kommentar
Gillian Flynn finns på min autobuy-lista. Ändå hade jag faktiskt inte tänkt köpa den här långnovellen. Sedan hittade jag den extra billigt och vem är då jag att stå emot en favoritförfattare? När hon dessutom skriver i en genre som sägs vara skräck. En favorit även det.

Jag kan väl säga att jag vaknar till direkt av första meningen. Det var totalt oväntat. Berättaren, som vi inte får veta vad hon heter, fortsätter på samma råa sätt. Till min stora förvåning så funkar det här, i en novell. I en hel roman hade jag nog ledsnat.

Inledningen, där berättaren etableras, är något för lång i min smak. Det tog inte speciellt lång tid innan jag greppade hennes personlighet och vad som driver henne. Detta är, som vanligt när det handlar om Gillian Flynn, en berättelse om white trash, men här finns även överklass.

Det är smått imponerande att man kan få in så mycket i en historia på färre än 60 sidor. Här finns en obehaglig stämning, intressanta och opålitliga karaktärer och till och med en twist. Jag kan nog inte kalla detta för tvättäkta skräck, men det som är läskigt är det som händer i huvudet, i det dolda, det ovissa. Man kan liksom aldrig vara riktigt säker. Jag vet fortfarande inte vem jag ska lita på. Det är läskigt.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 3,4 (beräknat på 113 betyg).
Goodreads hade den 3,54 i genomsnitt (beräknat på 73 112 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om En sån som du: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Tjalle läser.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 18 januari 2019

Bokbloggsjerka 18-21 januari 2019

Fredag! I dag hade jag behövt skridskor för att kunna ta mig till bussen så jag lyxar till det och jobbar hemifrån. Det är helt fantastiskt att ha möjlighet till det när det kniper. Vi startar väl upp fredagen med Annikas bokbloggsjerkan.

Veckans fråga: Vilken är den bästa barnboken/ungdomsboken som någonsin har skrivits? (Tänk på din barndom om du inte läser denna genre i dag, eller var kreativ och vinkla frågan som du vill för att kunna besvara den).

Just den här typen av frågeformulering har jag otroligt svårt för; den bästa. För mig betyder det en och endast en. Vilket ju så klart är helt omöjligt. Vilket i sin tur ger mig lite ångest.

Det finns i alla fall två böcker som jag minns väldigt tydligt från min ungdom, förmodligen är de också de enda böcker jag faktiskt har läst mer än en gång (tre tror jag att det blev för båda). Den ena är en hästbok, Bento den svarta hingsten av Ditha Holesch. Herregud, vad jag grät. De sista sidorna blev alltid i stort sett oläsbara genom tårarna.

Den andra boken är Idolen av Stig Malmberg och handlar om en ung hockeyspelande kille (redan som barn älskade jag hockey). Mer minns jag egentligen inte av den.

Om man ska ta något mer modernt så har jag en självskriven, som ju måste vara en ungdomsbok eftersom den vann Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Jag blir sällan berörd när jag läser, men den var helt knäckande. Om du vill veta mer så klicka på titeln.

Naturligtvis måste jag ju nämna även Suzanne Collins Hungerspelen och inte kan man väl låta bli att ta upp Harry Potter...

Ny deckarserie

Jag fick ett mejl...

Så börjar det väldigt ofta. Ibland kan jag bara inte stå emot och det här var tydligen ett sådant tillfälle. Minnets slutna rum av Jan Bertoft och Håkan Tängnander är första delen i en ny serie om kriminalinspektör Vanja Ek och ska tydligen innehålla ett spektakulärt mord på en känd samhällsdebattör. Spännande! Tack till Hoi Förlag!

torsdag 17 januari 2019

Helgfrågan v 3 (17 - 20 januari)

Nu är det minsann snart helg, igen och en bra inkörsport är Mias Helgfrågan.

Veckans fråga är: Har du avslutat någon serie för att den blivit superdålig?

Det något förvånande svaret, för att vara jag alltså, är faktiskt ja. En av dem är samma som Mia, serien om Silfverbielke, men jag gav upp redan efter... ja, det är lite oklart, men det var efter sjätte delen i serien om Jacob Colt. Det kan ha varit den tredje om Silfverbielke.

Det finns faktiskt fler, tro det eller ej. Både Anna Janssons om Maria Wern (läste tio delar) och Unni Lindells om Cato Isaksen (läste åtta delar) gav jag upp så fort jag hade läst alla jag redan hade köpt på mig.

Veckans bonusfråga är: Har du något tips på en bra tv-serie?

Om jag har... Jag såg en fantastiskt bra i slutet av förra året, The night of. Den är helt fantastiskt bra. Jag hade ingen aning om någonting. Man kan nog kalla den för deckare, men den är definitivt ingen ordinär sådan. Bodyguard, som vi såg som nästa serie, var inte heller fy skam. Och så finns ju Designated survivor, Ozark, Narcos, Lost in space, Castle... ja, jag kan hålla på hur länge som helst.

Jag skriver ju även om TV-serier och här kan man hitta fempoängarna och här fyrorna.