torsdag 11 augusti 2022

Hett i hyllan #365

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Det blir ett par till från juli 2018, här är den näst sista inköpt på Adlibris Marknad i Göteborg.
Jag minns egentligen inte riktigt vad det var som gjorde mig nyfiken på I morgon kommer jag att sakna dig av Heine Bakkeid.

Det var ju några år sedan den här boken kom och det är som sagt lite oklart vad det var som lockade. Förutom att den är norsk. Ibland så räcker det. Norskt brukar passa mig väldigt bra och det finns egentligen ingen anledning att tro att det inte skulle göra det den här gången. Detta är tydligen första delen i en serie om Thorkild Aske, en vanärad polis som ingen egentligen vill kännas vid. Det verkar finnas fyra delat på norska, men bara de två första är översatta.

Så här står det på baksidan:
Förhörsledaren Thorkild Aske har ett misslyckat självmordsförsök och tre år i fängelse bakom sig. Drogpåverkad körde han ihjäl en kvinna och nu är han hatad av sina kollegor. Utstött.

Plågad av skuldkänslor låter sig Aske övertalas att flytta till en fyrholme långt upp i Norge för att hjälpa till i sökandet efter en ung man. Polisen har avskrivit försvinnandet som en drunkningsolycka, men modern kan inte släppa hoppet om att sonen fortfarande är vid liv.

Samtidigt som Aske brottas med den motvilliga lokalpolisen börjar han inse att det är något som inte stämmer. Den vindpinade ön med dess övergivna fyr visar sig gömma fler än en hemlighet. När stormen kommer och frenetiskt piskar upp havet är det inte kvarlevorna av den unge mannen som vågorna för med sig, utan kroppen av en kvinna utan ansikte.
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 10 augusti 2022

Bok: Slöa hästar av Mick Herron

Författare: Mick Herron
Titel: Slöa hästar
Genre: Thriller
Antal sidor: 368
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Slow horses
Översättare: Gabriel Setterborg
Serie: Slough House 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 juli 2022




Första meningen: Så här gick det till när River Cartwright gjorde bort sig mitt i karriären och blev en av de slöa hästarna.

Baksidetext
Jackson Lambs grupp av misfitspioner har blivit bannlysta från de högpresterande MI5-leden i Regent s Park för diverse förseelser kopplade till droger och fylla, sex och ödesdigra misstag, politik och svek. Nu är de i stället samlade i Slough House, där de vänder papper snarare än utför operationer.

Men ingen av dem har gått med i underrättelsetjänsten för att vara en "slö häst". Nu har en pojke kidnappats och hålls som gisslan - och förövarna hotar att ta livet av honom i livesändning på nätet. Hur orderna från »Tjänsten« än ser ut, så tänker inte de slöa hästarna bara sitta stilla och titta på ...

Min kommentar
Slöa hästar var jag nyfiken på när den skulle släppas och jag blev väldigt glad när den dök upp som en överraskning. Nu var det ett tag sedan och boken bara stod där, oläst. Det bästa botemedlet är att ta med den i Boktolvan. Sagt och gjort.

Jag var verkligen inte speciellt sugen på att ta tag i denna, efter att ha läst en hel del... inte negativa recensioner, men inte speciellt positiva. Dessutom så tycker jag mig ha upptäckt att jag inte verkar gilla spionthrillers. Det kom som lite av en överraskning för mig, men de senaste jag har läst har jag verkligen inte gillat. Det vill säga innan jag läste denna.

Redan från start blir jag fast. Jag älskar tonen som genomsyrar varenda formulering. Den är rejält ironisk och det är något som i stort sett alltid funkar för mig. Jag vet inte om jag vill kalla den för smart, det beror lite på vilken betydelse man lägger i det ordet. Om detta hade varit en deckare så skulle jag ha kallat det för fusk. Väldigt många gånger får agenterna information som inte meddelas läsaren. Nu är ju detta ingen deckare så det må vara tillåtet, men jag gillar det inte.

Det är ett riktigt bra persongalleri här. Framför allt så är det inte så stort som det tenderar att bli i spionthrillers. Det är en samling udda figurer som vi får möta. Jag tar dem omedelbart till mitt hjärta och bryr mig inte om att det är lite stereotypt (det här förändras faktiskt längre in i boken). Långtifrån alla är vad de betraktas som; ett gäng utgångna, överspelade och ofarliga förlorare. Alla är inte heller de svin de verkar vara, inte bara i alla fall. En del växer längs vägen. Flera av dem förblir lite otydliga, men det visar sig sedan att dessa inte har någon större roll i sammanhanget. De kan betraktas som kanonfläsk.

Gruppdynamiken är viktig här. Eller ja, från början är det inte mycket till grupp. Sedan får man en gemensam yttre fiende. Som alltid så är det det som funkar bäst. Då sluter sig gruppen.

Ibland undrar jag om det inte är precis så här det går till. Egentligen så vill jag inte tro det, men den där lite cyniska delen av mig gör det. Här klättrar man bokstavligen över lik för att kunna ta sig uppåt och inget offer (andras, märk väl) är för stort. Allt är lögner och svek. Så länge man kan dra fördel av det så är det värt det.

Slöa hästar passade mig väldigt bra. Det händer något mest hela tiden och det är massor av turer och vändningar. Bara åk med. Hur det här ska kunna bli en serie vet jag inte riktigt, men jag känner mig ganska nyfiken och taggad på att ta reda på det. Andra delen finns översatt. TV-serien måste jag ju se nu också.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,90 i genomsnitt (beräknat på 20 998 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Slöa hästar: Lottens bokblogg, Bokstunder och En trave böcker.

tisdag 9 augusti 2022

The Books and Life Tag

Det här är en rolig tag som jag hittade hos Vargnatts bokhylla.

1. On a scale of 1 to 10, 1 being a normal person and 10 being the late Harold Bloom, how much are books and reading a part of your life?
Nej, någon Harold Bloom är jag definitivt inte. Jag läser endast för underhållning, så kanske 7.

2. Where does your personal library stand right now in relation to the rest of your life? Do you have more books now than you ever have? Fewer? How has your library changed?
Helt klart har jag fler böcker nu än vad jag någonsin har haft. Det kommer mer nytt än vad som försvinner.

3. Take a mental step back and ask yourself: what is the most likely first bookish impression a newcomer would have in your home?
Den allra första reaktionen brukar vara (om någon överhuvudtaget) "Har du läst alla dessa?"

4. How often (if ever, gulp) do you clean or re-organize your books?
Det är inte alltför ofta. När jag har gjort mig av med tillräckligt många böcker för att det ska bildas hål lite överallt så får jag flytta på böckerna och ställa in de som inte fick plats innan. Någon omorganisation är det dock inte tal om, böckerna står i alfabetisk ordning efter författare. När denna omflyttning görs så städar jag också, det behöver inte göras så ofta eftersom hyllorna har dörrar.

5. On average, how many books do you acquire in a given week?
Tur att jag inte gjorde den här tagen något tidigare år... Jag håller igen (eftersom böckerna inte längre får plats i hyllorna) och kanske blir genomsnittet en i veckan i år, men de brukar komma i flock så det blir inte en varje vecka.

6. What song is your current ear-worm?
Precis just nu... Hold me closer av Cornelia Jacobs.

7. What percentage of your self-control do you retain in a well-stocked bookshop?
Numer är självbehärskningen på topp. Jag vill ha typ allt jag ser, men jag går väldigt ofta ut från en bokhandel utan att ha köpt något alls.

8. Do you ever feel the need to take a break from books? If so, what form does it take?
Det har väl hänt att jag känt att jag inte har orkat läsa. Då tittar jag på TV-serie.

9. When you meet a new person, how long does it take you to bring up books?
Det beror ju så klart på sammanhanget. Om jag möter denna person på, till exempel, Bokmässan eller läsretreaten så tar det kanske två sekunder. Annars så kan det nog ta lång tid, om det sker överhuvudtaget.

10. Have you given any thought/made any provisions for your personal library after you croak?
Nej, förutom att jag har sagt vilken bok jag vill ha med mig.

11. Are you known among your friends & loved ones for your weird and probably unhealthy relationship with books?
Ja, det måste man nog säga. De tycker nog inte att jag är konstig, men lite annorlunda. Och så gillar de att de får mina gamla, avlagda böcker som jag inte kan behålla.

måndag 8 augusti 2022

TV-serie: Kärlek & anarki #2 (2022)

Titel: Kärlek & anarki
Originaltitel: Kärlek & anarki
Genre: Komedi
Skapad av: Lisa Langseth
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Ida Engvoll, Björn Mosten, Björn Kjellman, Reine Brynolfsson, Gizem Erdogan
Premiär: 2022-06-16
Produktionsland: Sverige
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 30 min
Såg den på Netflix juli-augusti 2022





Handling
Det kommer att ske stora förändringar på förlaget för att hänga med i en ständigt förändrande litteraturbransch. För att hänga med konkurrenterna har Sofie tagit in ett par investerare som ska lyfta förlaget till nya nivåer. På köpet blir hon VD och ska styra skeppet.

Min kommentar
Det visar sig vara nästan två år sedan jag såg första säsongen av Kärlek & anarki, vilket gjorde mig ganska så förvånad. Jag blev så klart väldigt glad när den andra säsongen kom och tänkte väl se den så snart det bara var möjligt. Nu börjar ju även listan på TV-serier att svälla ut ordentligt så det tog ändå ett tag innan den hamnade överst.

Kanske var mina förväntningar för höga i början, jag gillade ju verkligen första säsongen. Mycket kändes väldigt annorlunda, bland annat så var det fullständigt galna borta. Jag trodde väl aldrig jag skulle säga att jag saknade det. Här är i alla fall mycket mer allvar och mörker nu. De två första avsnitten går lite på tomgång och känns lite uddlösa. Sedan drar det igång.

När "sensitivitetskonsulten" dyker upp blir det så där skarpt igen. Det är mycket skarpt och mitt i prick. Till min stora glädje så fortsätter det så, i nästa avsnitt och faktiskt i resten av säsongen. Det är mycket meta-humor, bland annat en Reine Brynolfsson som blir irriterad på en ljudboksinläsare. Otroligt roligt. En annan rolig scen är när investeraren pitchar sin bokidé. Då bryter jag nästan ihop.

Sofie är fortfarande huvudperson, kan man nog säga, men det är mer fokus på hennes mående. Hon vinner på det, hon blir mer riktig. Eller äkta då. De andra på förlaget, som väl egentligen bara var en bakgrund i första säsongen, får betydligt mer utrymme och även de blir riktiga människor.

Lisa Langseth sätter verkligen fingret på en del av nutidens samhälle, där rädslan att stöta sig med någon, vem som helst, gör att det inte blir något av något. Mycket av det som händer är en aning överdrivet, hoppas jag, men det är så träffsäkert. Jag vet inte hur det går till på ett förlag, hur man väljer böcker man ska ge ut, men det känns som att detta stämmer hyfsat bra. Innehållet spelar ingen större roll. Det viktiga är om det kan sälja.

Skådespelarinsatserna är det inte mycket att orda om. Bättre än så här blir det inte. Jag har ju sett Ida Engvoll i ganska mycket och jag har väl inte varit hennes största fan, men här är hon lysande. Björn Kjellman är, som vanligt, fantastisk. Reine Brynolfsson är briljant. Även de andra är enastående.

Jag vet inte hur man eventuellt skulle kunna göra ytterligare en säsong av Kärlek & anarki och egentligen vet jag inte om jag vill att det ska bli det. Ibland är det bra att sluta när man är på topp och frågan är om man hålla den här höga nivån i fler säsonger. Men kommer det en så ser jag den. Det är utom allt tvivel.



TV Time har serien 9,38 i genomsnitt.
IMDb har serien 7,4 i genomsnitt (beräknat på 9 586 betyg).
Jag ger den 4,0.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Film: Love & gelato (2022)

Titel: Love & gelato
Originaltitel: Love & gelato
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Brandon Camp
Manus: Brandon Camp, Jenna Evans Welch (bok)
Skådespelare: Susanna Skaggs, Tobia De Angelis, Saul Nanni, Owen McDonnell, Valentina Lodovini
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 110 min
Serie: -
Såg den på Netflix 8 juli 2022





Handling
Linas mammas sista önskan var att Lina skulle åka på den där resan till Italien, som de egentligen skulle ha gjort tillsammans, sommaren innan Lina ska börja på universitetet. När hon kommer till Rom så får hon sin mammas dagbok av mammans bästa väninna. Där uppenbarar sig en del sedan länge dolda hemligheter.

Min kommentar
Fredagen som var vår sista arbetsdag innan semestern och dagen innan vi skulle iväg på semesterresa bestämde vi att vi behövde något lättsamt. Love & gelato hade jag nog egentligen bestämt att vi inte skulle titta på, men längtan till Italien (och gelato) vann så det fick bli den ändå.

Jag kan börja med att jag inte har läst boken, jag visste inte ens att det var en bok. Förmodligen så är boken mycket bättre än filmen och kanske är filmen bättre (inte så dålig) om man inte har läst boken. Det är i alla fall slutsatsen jag drar efter att ha läst vad andra tycker om den. I vilket fall så tycker jag inte att filmen är så usel som betygen på filmsajterna antyder.

Här finns Rom och här finns gelato, mycket mer behöver man egentligen inte. Det hade dock varit trevligt med någon som helst spänning/ovisshet om vem hon skulle välja. Eller kanske mer vem hon inte skulle välja. Kemin mellan objekten i de potentiella parkonstellationerna är i stort sett icke-existerande. Det är också lite trist. I övrigt har jag inget att klaga på vad gäller skådespelarna. Var för sig. De gör det bästa av det.

Berättarhastigheten är något forcerad. Vissa saker händer till synes helt utan anledning. Och lite för snabbt. Jag saknar ett bra ord för quirky, som filmen också är. Hela scenen på välgörenhetsgalan, eller vad det nu är, får mig att vrida mig av obehag. Precis som Linas bästa vän Addie. Hon måste vara den värsta vännen någonsin. Hur kan man ta så lättsamt på det hon gör? Jag hade aldrig pratat med henne igen.

Lite undrande ställer jag mig till att man tydligen blir vacker direkt när man tar av sig sina glasögon. Och så undrar jag om Lina hade glasögon bara för syns skull (ha ha). Jag hade inte klarat mig många minuter utan mina i alla fall. Definitivt inte i trafiken i Rom.

Love & gelato är lite lagom rolig och lite lagom underhållande. Jag tycker inte att det är helt bortkastad tid att se den, men det är helt klart för lite Italien och på tok för lite gelato.



Letterboxd hade den 1,5 i genomsnitt (beräknat på 9 099 betyg).
IMDb hade den 5,1 i genomsnitt (beräknat på 3 775 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam