tisdag 26 oktober 2021

Tisdagstrion: Halloween

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Halloween.

Halloween är något jag inte firar. Det hindrar ju inte att jag är med på temat i tisdagstrion. Jag sökte helt enkelt efter Halloween i mitt bokprogram och se där, jag hade exakt tre böcker med ordet i beskrivningen. Lite underligt känns det att min ambition att ha med en King-bok i varje trio misslyckas just under det här temat...

1. Bron av Stephen Booth är den fjortonde delen i serien om Ben Cooper och Diane Fry, poliserna i Peak District. Efter ett stökigt Halloween-firande hittas ett lik under Corpse Bridge. Passande nog.

2. Känslan av död av Elly Griffiths är den fjärde delen i serien om arkeologen Ruth Galloway. På Halloween-kvällen har ett museum ordnat ett evenemang. En handfull utvalda ska få vara med när en medeltida kista öppnas. När Ruth kommer dit, i god tid, så hittar hon intendenten mördad bredvid kistan.

3. Tricks av Ed McBain är 40:e (jodå, så är det) delen om 87th precinct. Utspelar sig också under Halloween. Jag har läst den, men det var väldigt längesedan så jag minns egentligen inget av den. Bara att jag inte var speciellt förtjust i den.

måndag 25 oktober 2021

TV-serie: Clickbait (2021)

Titel: Clickbait
Originaltitel: Clickbait
Genre: Crime
Skapad av: Tony Ayres, Christian White
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Zoe Kazan, Betty Gabriel, Phoenix Raei, Adrian Grenier, Ian Meadows
Premiär: 2021-08-25
Produktionsland: Australien || USA
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 50 min
Såg den på Netflix oktober 2021





Handling
Familjemannen Nick Brewer försvinner och dyker plötsligt upp i en våldsam video. Avsändarens budskap är att Nick dör så fort videon når fem miljoner visningar. Härmed inleds ett desperat sökande där både familjemedlemmar och polisen gör sitt yttersta för att hitta Nick innan klippet når det förutbestämda antalet.

Min kommentar
Jag minns nog egentligen inte varför jag från början ratade den här miniserien. Förmodligen så var det titeln. Clickbait skulle kunna låta som något för mig, men samtidigt inte. Jag är generellt lite allergisk mot just den företeelsen och egentligen allt som blir viralt. Eftersom den har ganska bra betyg på olika sajter så tyckte jag att vi väl ändå kunde testa.

Titeln ja, den är ganska missvisande, som ju passar till betydelsen, men nej, det handlar inte alls om det. Inte heller är det den lättsamma underhållning som titeln antyder. Faktum är att detta är en ganska tragisk historia om ensamhet. Den är härligt kritisk mot människors användning/hantering/beroende av sociala medier somliga reportrars (gam)beteende.

Varje avsnitt handlar om en karaktär och det är ett upplägg som jag gillar. Man får hela tiden nya pusselbitar som man ska försöka få in på rätt plats. Det är inte helt lätt. Efter några avsnitt så var jag på rätt spår vad gäller vissa saker, men helt fel ute vad gäller annat. Otroligt snyggt gjort.

Karaktärernas agerande känns väl inte alltid trovärdigt, men jag skulle nog inte säga att det är helt osannolikt heller. Det skulle kunna bi så där, när en mängd olika sammanträffanden liksom skapar en sorts perfect storm.

Jag känner lite att det finns en del lösa trådar och också flera luckor. Som det där med att meddelanden/aviseringar från olika appar syns direkt i mobilen. Så länge det passar händelseförloppet. När det inte funkar för handlingen så syns de plötsligt inte längre. Det gör mig irriterad. Och det här med att systern var så otroligt otrevlig mot frun i första avsnittet, de verkade på riktigt avsky varandra. Det här nämns överhuvudtaget inte senare.

Clickbait är oviss, oförutsägbar och helt omöjlig att sluta titta på, trots de invändningar jag har. Två avsnitt varje kväll gör att den avverkas i rekordfart.



TV Time har serien 9,68 i genomsnitt.
IMDb har serien 7,3 i genomsnitt (beräknat på 33 595 betyg).
Jag ger den 4,0.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Film: Free Guy (2021)

Titel: Free Guy
Originaltitel: Free Guy
Genre: Action
Regissör: Shawn Levy
Manus: Matt Lieberman, Zak Penn
Skådespelare: Ryan Reynolds, Jodie Comer, Joe Keery, Taika Waititi, Lil Rel Howery
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 115 min
Serie: -
Såg den på Disney+ 1 oktober 2021





Handling
Banktjänstemannen Guy lever livets glada dagar i staden Free City, tills han en dag upptäcker att han i själva verket är en NPC (Non Playable Character), alltså en bakgrundskaraktär i ett TV-spel och att utvecklarna av hans värld nu hotar att stänga ner spelet. I en värld helt utan gränser är Guy fast besluten att rädda sin värld på sitt sätt, innan det är för sent.

Min kommentar
Mitt letande efter fredagsfilm blir så mycket lättare när det kommer mejl från olika streamingtjänster med tips på nya filmer. Som det gjorde med Free Guy. Även om jag inte är Ryan Reynolds största fan så har jag börjat tycka bättre om honom och en film om ett datorspel och kodare... den måste vi ju bara se.

Det finns ju ett flertal filmer som denna delvis påminner om, men jag har nog aldrig sett en film med samtliga ingredienser samtidigt. Detta är något slags hybrid mellan Truman Show och Ready Player One. En väldigt lyckad hybrid.

Själv spelar jag inte den här typen av spel, men sambon gör. Mycket. Så jag känner igen en hel del. Bland annat det som händer i bakgrunden, där sker det synnerligen kul saker. Jag anar att jag missar en del av det för det händer mycket även i förgrunden. Lite roligt är det också att han heter Guy, titeln blir ju lite underfundig då. Precis som filmen. Humorn är nämligen lite åt det smarta hållet, meta-humor. Det finns en underliggande mening. Om man lyssnar.

Filmen är strösslad med referenser till andra filmer och då företrädesvis inom Disneys produktion. Det gör det så klart extra roligt. Jag undrade lite hur de skulle lösa... problemet som uppstod, men det gjorde de. På ett ganska tillfredsställande sätt. De fräcka effekterna är vansinnigt snygga, liksom hela filmen faktiskt. Om man vill så kan man läsa in ett tydligt budskap; även om du känner dig som en statist i ditt eget liv så kan du förändra det och bli huvudpersonen.

Free Guy är en underhållande och rolig film för hela familjen och eftersom jag gärna ser den igen så får den en fyra.



Letterboxd hade den 3,3 i genomsnitt (beräknat på 119 664 betyg).
IMDb hade den 7,4 i genomsnitt (beräknat på 109 203 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

söndag 24 oktober 2021

Smakebit på søndag: Vi har alltid bott på slottet

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Sambon fyllde ju år i veckan så igår var det ett litet kalas, igen. Den här gången var det storebror med familj samt pappa med fru som kom. Det är väldigt uppdelat i år, men det kanske är lika bra att inte fler kunde. En bonuseffekt är ju att man faktiskt hinner prata med gästerna...

Jag var "tvungen" att hitta en något tunnare bok att läsa, eftersom jag har planerat in en passande bok till en hotellweekend nästa helg och så kom jag ju på att det borde vara något skräckaktigt. Då hittade jag Shirley Jacksons Vi har alltid bott på slottet, som jag började läsa i dag på morgonen.

Min smakebit är från början av boken:
Jag heter Mary Katherine Blackwood. Jag är arton år gammal, och jag bor tillsammans med min syster Constance. Jag har ofta tänkt att jag med en gnutta tur kunde ha blivit född till varulv, för mitt ringfinger är lika långt som långfingret på bägge händerna, men jag har fått nöja mig med det jag har. Jag tycker illa om att tvätta mig, och hundar, och oväsen. Jag tycker om min syster Constance, och Richard Plantagenet, och Amanita phalloides, lömsk flugsvamp. Alla andra i min familj är döda.

lördag 23 oktober 2021

"Kniv" av Jo Nesbø

Författare: Jo Nesbø
Titel: Kniv
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 583
Originalspråk: Norska
Originaltitel: Kniv
Översättare: Per Olaisen
Serie: Harry Hole 12
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 oktober 2021




Första meningen: En trasig klänning vajade från en gren på en murken tall.

Baksidetext
Harry Hole har förlorat allt. Han har blivit utkastad av Rakel, förlorat jobbet som utredare och dricker nu hårdare än någonsin. Bottenkänningen är redan ett faktum. Men när Harry vaknar en dag, kraftigt bakfull och med händerna och lakanen indränkta i blod, inser han att han ännu har en bit kvar att sjunka. De följande dagarnas händelser tvingar ut honom på en gastkramande jakt - inte bara på en ökänd gammal fiende, utan även på den mörka hemlighet som ligger dold i en natt han inte kan minnas.

Min kommentar
Jag har levt med Harry Hole i över tio år nu och jag inte tröttnat än. Långtifrån. Jag har haft en liten grej att jag inte har läst den senast utgivna innan jag har vetat att det skulle komma en ny. Med Kniv, som är tolfte delen, så har jag gått ifrån det. Jo Nesbø är nog den enda som vet om det blir en trettonde bok eller ej. Kanske inte ens han.

Denna hänger väldigt tajt ihop med den förra boken, Törst, som jag läste för drygt två år sedan. Även om jag inte minns några detaljer från den så minns jag faktiskt det stora hela. Det var en stor hjälp. Nesbøs böcker är tillräckligt komplicerade som det är. Faktum är att jag nog nästan hade glömt bort trådtätheten i en Harry Hole-bok. Hur man måste vara fokuserad. Hela tiden. För att inte missa något.

Som vanligt så pytsas ledtrådarna ut lite i taget. Både Harry Hole och jag hamnade ständigt i återvändsgränder (faktiskt hamnade Hole där oftare än jag). Efter runt två tredjedelar bestämde jag mig nämligen för vad som hade hänt. Det var fel. Och jag bara älskar det. Jag gillar (är det verkligen rätt ord?) också att Nesbø kan ta död på vem som helst. Det håller mig verkligen på tårna. Något jag däremot inte tycker om är allt som drabbar Hole, alltså, snälla, nu får det väl ändå vara nog med elände för honom?

Upplösningen känner jag mig tudelad till. Hjärtat är nöjt, men hjärnan tycker att så där kan man väl inte göra? Det här med vad man egentligen har "rätt" att göra när det gäller en genuint ond människa är svåra frågor. Har man alltid rätt att göra sig av med ren ondska? Harry Hole har ett rättspatos och en kompass som alltid visar vägen. Han kan visserligen göra fel saker, men i så fall är det helt klart av rätt anledning. Temat gör att det blir ovanligt mycket filosofiska funderingar och grubblerier. Jag vill inte säga att det var segt, men det är inte heller speciellt intressant. Efter n:te gången.

Huruvida Kniv inte bara är den senaste boken om Harry Hole utan också den sista vet jag alltså inte. Det skulle i alla fall kunna sluta så här. Utan att det skämmer något.

Goodreads hade den 4,27 i genomsnitt (beräknat på 21 986 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Kniv: Lottens bokblogg, Romeo and Juliet och Kulturnästet.