Bok: Neuromancer av William Gibson

Författare:William Gibson
Titel: Neuromancer
Genre: Science fiction
Antal sidor: 258
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Neuromancer
Översättare: Hans Lindquist
Serie: Neuromancer 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 1984 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 maj 2026




Första meningen: Himlen ovanför hamnen såg ut som rutan på en TV, inställd på en död kanal.

Baksidetext
Neuromancer är en mörk berättelse som utspelar sig i en framtid inte allt för långt ifrån oss, inofficiellt brukar man säga att den utspelas år 2020. En framtid där multinationella företag och organiserad brottslighet har tagit över makten i samhället, miljöförstöringen har gått mycket längre än i dag och klyftorna mellan rika och fattiga är enormt stora. Här finns Matrisen, en cyberrymd som i mycket liknar Internet som det senare utvecklades. Datoriseringen av samhället har gått mycket långt och neuroimplantat, VR-världar och datahackers är vanliga.

En av dessa datahackers - "tangentbordscowboys" - är Henry Dorsett Case. Han brukade vara den bästa av dem alla. Men när han bestal sina arbetsgivare straffade de honom genom att se till att han aldrig mer skulle kunna logga in i Matrisen igen, något som för Case kändes värre än döden. Men så blir han kontaktad av en mystisk kvinna, Molly, eftersom hennes arbetsgivare behöver honom för ett uppdrag som går ut på att göra en körning på Matrisen och attackera en AI.

Min kommentar
För en del år sedan så upptäckte jag att det fanns ännu en sci-fi-klassiker som jag hade missat; Neuromancer av William Gibson. Strax efter det såg jag att hela trilogin släpptes i en enda utgåva och den blev en självklar post på önskelistan 2020. Sex år tog det innan jag la till den i min Boktolva, men nu är den första boken läst. Jag kommer att räkna varje ingående bok som en bok. Helt enkelt för att de är det.

Helt säkert var den banbrytande när den kom, 1984, och jag har läst en del böcker (och sett en del filmer/serier) som tydligt har hämtat sin inspiration härifrån. Bara det gör ju att den fortfarande är intressant att läsa. Har den som skrev manus till Matrix läst den här boken månne? Särskilt intressant är det att läsa den nu, ungefär när den påstås utspela sig (på 2030-talet, sägs det).

När boken börjar så kastas man rätt in i en helt okänd värld. Utan reseledare. Absolut ingenting förklaras. Varken värld, ord eller uttryck. Man får helt enkelt gissa. Det mesta faller på plats allt eftersom, men detta gjorde att det var svårt att komma in i historien. Det är inte helt enkelt att förstå vad som händer när inte ens huvudpersonen, vår protagonist Case, gör det.

Karaktärerna är varken viktiga eller tydliga. Det är uppenbart att det är själva världsbygget som spelar huvudrollen här. Jag känner mig inte särskilt engagerad i vad som händer personerna som befolkar historien, utan mer som en observatör. Precis som Case.

Det är inte så mycket som har blivit som i boken, i alla fall inte om man går in på detaljnivå. Om man nöjer sig med att titta lite ovanifrån, i det stora hela, så blir det ett helt annat resultat. Väldigt mycket känns bekant.

Tydligen så skapade den här boken subgenren cyberpunk och idéerna som kastas på en är fascinerande, fantastiska och fantasieggande. Utförande och några sidotrådar är inte fullt så bra. Det är lite svajigt tempo, men det tycker inte jag gör något. Ibland är det ganska skönt att sakta ner lite så man hinner begrunda det man har läst.

Medan jag läste så förundrades jag över att den inte har blivit film eller serie, men det har den faktiskt blivit nu. En serie, alltså. Den förväntas ha premiär i slutet av året. Det ser jag fram emot.

Neuromancer är en utmanande läsning som kräver en del fokus, men jag känner att det var värt det. Egentligen är det nog en genial bok, men jag är inte människa att uppskatta det till fullo.

Avdelningen för olika funderingar:
Det berättas om en en kung som la mynt på ett schackbräde, men i den version som jag har hört så var det riskorn.

På Goodreads hade den 3,89 i genomsnitt (beräknat på 371 479 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Neuromancer: Martin Ackerfors och Piruett

En eftersläntrare

En av böckerna jag önskade mig när jag fyllde år släpptes först dagen efter, så den fick jag vänta på. Dock blev väntan, av oklar anledning, mycket längre än jag trodde.

Anders de la Motte är ju lite av en favorit och han har många olika serier på gång. En av dem skriver han med sin fru, Anette. Jag har ännu inte påbörjat läsningen av den serien, men jag vet att jag vill ha böckerna, så Rivaler i Rom var självskriven på önskelistan. Den är tredje delen i serien Mord under solen. Jag vet inte om alla är tänkta att utspela sig i Italien (eller ens hur många delar det ska bli), men så här långt gör alla det.

Nyss - Nu - Nästa v25

Ett meme som väldigt ofta förekommer på Instagram är Last - Now - Next. Nu inför jag det på min blogg, under namnet Nyss - Nu - Nästa. Varannan torsdag kommer jag att lägga upp det här inlägget, som då varvas med Hett i hyllan övriga veckor.

Nyss: Maestro av Geir Tangen, en bok som har stått oläst i hyllan i åtta år. Ibland tar det bara lite tid.

Nu: Låt mig berätta allt av Caroline Säfstrand, som är första delen i serien Hemligheternas ö. Som är Ven. Jag har läst många böcker av henne nu och gillat dem allihop och jag hoppas att det gäller även denna.

Nästa: Blodsband av Jo Nesbø är andra delen i serien som började med Kungariket. Jag vet inte om det var tänkt att bli en serie, men det ska bli riktigt intressant att göra ett återbesök.

Bok: Lönnmördaren fru Shim av Kang Jiyoung

Författare: Kang Jiyoung
Titel: Lönnmördaren fru Shim
Genre: Thriller
Antal sidor: 299
Originalspråk: Koreanska
Originaltitel: 심여사는 킬러
Översättare: Thea Norlander
Serie: -
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2026
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 maj 2026




Första meningen: Jag slipar en kniv.

Baksidetext
När fru Shim – arbetslös slaktare, änka och två barn att försörja – svarar på Den leende detektivbyråns jobbannons tycks hennes lycka vara gjord. Hennes nya arbetsgivare menar att hennes lediga handlag med kniven och oansenliga yttre gör henne som klippt och skuren för jobbet som lönnmördare. Med anställningen följer också flexibla arbetstider och en saftig lön. Kort sagt: Fru Shim passar in i jobbeskrivningen som en hand i mördarens handske, men inser snart att det spelar ingen roll hur duktig man är med en kniv; att vara en lönnmördare är ett stressigt yrke och inget i livet är gratis.

Min kommentar
Korea som land har ju kommit starkt de senaste åren, både vad gäller film, serier, musik och mat. Jag har provat alla dem, med lite olika resultat, men böcker därifrån har jag inte läst. Förrän nu då. Lönnmördaren fru Shim la jag märke till när jag gick igenom intressanta boksläpp för april och naturligtvis så lockade den.

Rent generellt så kan man nog säga att jag har lite svårt för det asiatiska lynnet. Det som verkar skrämma dem reagerar jag knappt på. Men om man ska döma efter vad jag har sett och nu läst därifrån så är det både märkligt och farligt. Jag hoppas dock att det inte är så här att leva i Korea, med lönnmördare som smyger omkring överallt och där alla vill döda alla.

De första kapitlen är bra, framför allt intressanta, men sedan dyker den ena berättaren efter den andra upp. Kapitlen har namn efter den som berättar, men tyvärr i form av personens funktion, som Mentorn, Assistenten, Rivalen, Mördaren och så vidare. Det gjorde det besvärligt att hålla ordning på dem. Nu vet inte jag om det hade hjälpt att kalla dem vid deras riktiga namn, eftersom de i mina ögon hette förvirrande lika namn. Människorna känns känslomässigt frånkopplade, men på något sätt ändå överdramatiska.

Berättelsen är inte linjär utan det hoppas friskt i både tid och perspektiv. Ibland låg någons tråd före i tid, ibland efter. Ibland fick man samma händelse berättad av olika personer. Samtliga karaktärer berättar i jag-form, vilket gör det ännu besvärligare. Det är så många olika karaktärer som kommer till tals att när alla pusselbitar började falla på plats så var det dessvärre omöjligt för mig att hålla isär dem.

Språkmässigt så tycker att det var ganska osammanhängande och det hände att det var helt omöjligt att reda ut vad det egentligen stod, vad som hände och vem som menades med han/hon. Jag har ingen aning om originaltexten är likadan eller om det är översättningen som haltar, men förvirrande var det.

Lönnmördaren fru Shim är en intressant inblick i vad som är en fullständigt annorlunda kultur jämfört med vår. Och då tänker jag inte på dödandet, utan på alla runt omkring. Den känns nästan lite farsliknande, något som jag inte alls gillar. Upplägget är riktigt snyggt, men tyvärr mer än lovligt rörigt.

Den här boken har varit med i En smakebit på söndag.

På Goodreads hade den 3,34 i genomsnitt (beräknat på 401 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Lönnmördaren fru Shim: Jag kan inte hitta någon.

Tisdagstrion: Pensionärer/Seniorer

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Robert på Mina skrivna ord. Detta verkar var det sista temat och jag hoppas att det bara är det vanliga sommaruppehållet och inte slut på riktigt.

Veckans tema: Pensionärer/Seniorer

Ännu ett svårt tema. Här krävdes det en hel del funderande, åtminstone för att hitta tre stycken.

1. Mormor på rymmen av Kaj Branzell var ett självklart val här. Detta är första delen i en serie om Anna-Lisa, runt 70 år, som ledsnar på sin överbeskyddande dotter och ger sig iväg på äventyr i Spanien.

2. Den döende detektiven av Leif GW Persson är tydligen del 7 i serien om Lars Martin Johansson. Jag har inte läst samtliga som kommer före denna, men här är han pensionär. Vilket inte på något sätt hindrar honom.

3. Kaffe med musik av Karin Brunk-Holmqvist handlar om väninnorna Inez, Olga och Viola som sticker iväg på en bussresa till en julmarknad i Tyskland. Hur gamla de är vet jag inte, det får man inte veta. Ibland kändes de som 100 och ibland som tonåringar. Äldre är de i alla fall.