söndag 30 april 2023

Smakebit på søndag: Ondskans innersta väsen

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I dag är det Valborgsmässoafton, men den ska inte firas i Sverige. Nu på morgonen sticker jag iväg till Italien! Det ska bli härligt att möta våren där. Hoppas jag. En av de jobbiga sakerna som hade hänt förra veckan och kunde få ett positivt resultat är nu klart. Det betyder att vi ska flytta. Vilket ju är lite jobbigt i sig, men jag ser fram emot det så mycket. Vi har typ velat det sedan vi flyttade till den lägenhet där vi bor nu.

Med anledning av Italien-resan så läser jag så klart en italiensk bok. Ondskans innersta väsen av Luca D'Andrea utspelar sig visserligen i norra Italien, som vi inte ska till den här gången, men det är nära nog. Tycker jag.

Min smakebit är från sida 79:
Welshboden tog emot mig med sin betryggande doft av brasa och tobak. Werner erbjöd mig en örtgrappa och jag bjöd tillbaka med en cigarett.
    "Ovädret i Siebenhoch", sa jag. "Om du inte har ändrat dig."
    "Du måste veta en sista sak innan jag börjar berätta om massakern. Självgenererande oväder är inte förutsägbara. Även nu för tiden med all elektronisk djävulskap som finns, så vet man bara att det kommer att regna och ruska. Men man kan inte säga hur fruktansvärt ovädret ska bli. Det var därför de gav sig av."

lördag 29 april 2023

Kommande böcker maj 2023

Kanske inte så många (jag har varit oerhört restriktiv), men vilka böcker! Bland annat årets mest efterlängtade bok. Och så fick jag lärt mig att det faktiskt finns en officiell genre som heter mysdeckare. Bra information!

Lova mig tystnad av Mattias Edvardsson
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 370
Utgivningsdatum: 2023-05-02
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Jari och Maria befinner sig mitt i livet med lyckade karriärer och en välordnad tillvaro på vackra Stavstensudde i Trelleborg. Deras tonårsdöttrar Isabella och Amanda gör bra ifrån sig både i skolan och sina idrotter. På andra sidan stan bor Sasho och Linda i skuggan av den gamla gummifabriken. Egentligen hade de inte tänkt att bli långvariga på ICA, men nu har de passerat fyrtio och sitter fast. Sonen Niko är det stora glädjeämnet, duktig och disciplinerad. En sommarkväll träffas Amanda och Niko och det slår omedelbart gnistor om dem, men föräldrarna tycks inte lika nöjda med sina tonåringars förälskelse. Familjerna delar ett mörkt förflutet och det dröjer inte länge förrän livet vänds upp och ner, och snart är katastrofen ett faktum.

Årets mest efterlängtade bok? Årets mest efterlängtade bok!



En dyrbar fångst av Christoffer Holst
Genre: Mysdeckare
Serie: Morden längs kartan (1)
Antal sidor: 298
Utgivningsdatum: 2023-05-04
Förlag: Lovereads

Från Bokus
Karriären har varit hela Louise Collins liv men när tidningen hon startat läggs ner bestämmer hon sig för att gå in i sin fars hotellimperium - som expanderar och ska etablera sig i små turistorter. Louises syster Lina har inte levt samma glamourösa liv. Hon är resultatet av en affär deras pappa hade och har aldrig accepterats av familjen. När gubben, som driver butiken bredvid Linas delikatessbutik på Södermalm, dör kommer det fram att han även arbetat som privatdetektiv. Och Lina kan inte motstå att utforska hans klienter. Louise anländer till Vadstena för att öppna det nya hotellet samtidigt som staden viskar om den flicka som försvann från landsvägen kort därifrån. Snart är både Louise och Lina indragna ...

Jag har nu lärt mig att det faktiskt finns en riktig, officiell genre som heter mysdeckare. Detta torde vara en sådan.



Sommaren 1985 av John Ajvide Lindqvist
Genre: Skräck
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2023-05-30
Förlag: Ordfront Förlag

Från Bokus
Det var den sommaren. Sommaren 1985. Live Aid-sommaren.

På Särsö i Roslagens skärgård finns ett kompisgäng - fyra killar och tre tjejer som hängt ihop så länge de kan minnas. Sommaren 1985 har alla utom en fyllt fjorton år och relationerna börjar förändras.

För att visa sig tuffa inför tjejerna gör killarna en båtutflykt till den svårtillgängliga ön Svärtan. På en undangömd strand finner de något otroligt: en sjöjungfru. Inte Disneyvarianten utan en rätt otäck havsvarelse med mänskliga drag. Den är fastknuten och döende eftersom den inte kan ta sig ner till vattnet. Killarna beslutar sig för att ta med varelsen hem, där de gömmer den i ett vattenfyllt badkar i en sjöbod. Men snart visar det sig att sjöjungfrun har förmågor som verkar splittrande på gänget. Vad är den egentligen kapabel till och varför var den fastknuten?


Jo, den sommaren minns jag. Tydligt. Svårdefinierbar genre, verkar det. Kan lika gärna vara en uppväxtroman. Med lite övernaturliga inslag.



Medan livet pågår av Jenny Fagerlund
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 279
Utgivningsdatum: 2023-05-11
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Julia är helt nöjd med tillvaron. Hon har ett jobb som hon älskar och delägarskapet hon väntat på så länge är inom räckhåll. När hon är med om en olycka förändras allt och livet sätts på paus.

Utan det sammanhang hon är van vid kämpar hon med att hitta rätsida i tillvaron och det sista hon vill är att släppa in nya människor i sitt liv. Men när Agnes - en envis och smått enerverande granne - dyker upp dröjer det inte länge förrän hon har lyckats nästla sig in i Julias liv. Fast allt är inte så enkelt som Agnes vill få det att låta som, och livet kommer med fler överraskningar än vad Julia har räknat med.

Hemligheter och gamla sanningar kommer fram och en gång för alla måste Julia ta itu med sitt förflutna och det hon så länge flytt ifrån. Kan hon, tillsammans med Agnes och de nya människorna i sitt liv, reda ut röran hon hamnat i?


Nu har jag varit nyfiken på hennes böcker så länge att det faktiskt börjar bli dags att läsa en.



Välkommen till Tall Oaks av Chris Whitaker
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2023-05-12
Förlag: Natur & Kultur

Från Bokus
Ingenting är vad det verkar i Tall Oaks, en småstad i Kalifornien där alla känner alla och våldsbrott är något ytterst sällsynt. Samhällets idylliska fasad krossas när en kidnappare i clowndräkt rycker treårige Harry Monroe från sitt eget hem.

Trots intensiv mediebevakning och en outtröttlig polisutredning förblir bortförandet ett mysterium.

Tre månader senare är Harry fortfarande försvunnen och de flesta har gått vidare i sina liv. Men inte Jessica, Harrys mamma, och Jim, den lokala sheriffen.

Vem som helst i Tall Oaks kan vara skyldig: enstöringen Jerry med en hemlighet som bara hans mamma känner till, Jared som plötsligt dyk upp i stan med ett oklart förflutet, tonåringen Manny som drömmer om att bli gangster, och till och med Jessicas faster Henrietta och farbror Roger.


Den här författaren tycks jag ha missat helt.



Kvällskurs i italienska av Lucy Diamond
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 347
Utgivningsdatum: 2023-05-17
Förlag: Printz Publishing

Från Bokus
Anna är på jakt efter sina rötter - främst efter sin okände pappa, som själv var italienare. Catherine känner sig vilsen efter att hennes man lämnat henne för en annan, och hon behöver en nystart. Sophie är kursens lärare, men hennes hjärta längtar bort från England - hon vill till Sorrento. Medan kvinnorna lär sig italienska lär de även känna varandra, och på kursen uppstår både vänskap och kärlek. Hemligheter avslöjas, och stora beslut ska fattas ...

Åh, denna hade jag önskat att den skulle ha släppts två veckor tidigare. Då kunde jag ha läst den. I Sorrento.



Låt mig berätta allt av Caroline Säfstrand
Genre: Feelgood
Serie: Hemligheternas ö (1)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2023-05-22
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Ulrica bestämmer sig för att tillbringa två sommarveckor på den idylliska ön Ven, platsen som alltid rört upp så starka känslor hos hennes mor. Med sig har hon ett gammalt vykort som hon vet kopplar ihop henne med en mörk historia på ön, nu vill hon förstå hur. Mitt emot Ulricas stuga bor Bea, vars liv helt har stannat upp. När hon på radion hör en forskare prata om att alla människor bär på tretton hemligheter, fem så hemliga att vi aldrig berättar dem för någon, undrar hon över turisten på andra sidan vägen. Är hon verkligen här för naturens skull? För båda kvinnorna har livet nyligen skakats om, men en röst från det förflutna kanske kan leda dem in på nya vägar.

Ven är ju en spännande miljö för en bok. Även om jag inte har någon längtan att åka dit igen.



I södra Norrland väntas regn av Cecilia Klang
Genre: Feelgood
Serie: Forshammar (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2023-05-23
Förlag: Bokförlaget Polaris

Från Bokus
Femtiotreåriga Susanne Åkesson har ägnat hela sitt liv åt att ta hand om hemmet, sambon Lars, barnen och sin ensamstående mamma. Men när sönerna sedan länge är utflugna, mamman plötsligt dör och Lars förtidspensioneras från chefsjobbet på fabriken är det ingen som behöver henne längre. Susanne funderar över vad hon ska göra med sitt liv, utan egna pengar och ett riktigt jobb och med Forshammarbornas dömande blickar i ryggen.

I sin mammas nedgångna sommarstuga hoppas hon på att få vara ifred och hitta sig själv, men det enda hon hittar är minnen från sin egen barndom och från mammans till synes innehållslösa liv. Och när termometern stadigt visar trettio grader, väderleksrapporten är den enda underhållningen och den lokala butiksinnehavaren Lotta ständigt flåsar henne i nacken undrar Susanne om hon fattat fel beslut.

Kanske borde hon bara ha fortsatt som förut? Eller är det så att livet, till skillnad från vädret, inte alls går att förutse? När man minst anar det kan det komma en storm, ett solsken eller en man som vill paddla kanot.


Den här blev jag nyfiken på, av oklar anledning. Sedan såg jag att den är andra delen i en serie vars första bok jag är jättenyfiken på.



Livet skiljer oss åt av Håkan Mattsson
Genre: Thriller
Serie: Livet och döden (2)
Antal sidor: 288
Utgivningsdatum: 2023-05-18
Förlag: Modernista

Från Bokus
Mathias Larssons familj har till sist återförenats när det kommer ett meddelande som ställer allt på ända: Linneas död är inte vad den verkar vara.

Snart befinner sig Mathias och hans vapendragare Hassan mitt i en desperat jakt på svar, där en okänd förövare som inte drar sig för mord gör allt för att stoppa dem.

Återigen blir familjen Larsson drabbad, och tiden håller på att rinna ut. Mathias måste avslöja sanningen, även om det innebär ett sökande på andra sidan graven. Vem var egentligen deras mystiske granne? Och hur kan händelser som utspelade sig för sextio år sedan påverka det som sker i nutiden?


Det fanns en hel del bra saker i första delen så denna vill jag läsa.

fredag 28 april 2023

Läsplanering maj 2023

Nu är det snart min favoritmånad på året; maj. Kalendern är mer fulltecknad än normalt, men jag hoppas få tid med lite läsning i alla fall. Som vanligt försöker jag spegla eventuella resmål i det jag läser och det stämmer åtminstone för första boken. Rätt land, men fel område tyvärr, men det är så nära jag kan komma.

Ondskans innersta väsen av Andrea D'Luca. Hyllvärmare.
Det låsta rummet av Elly Griffiths. Finish That Series.
Ull av Hugh Howey. Boktolva. Hyllvärmare.
Gröna, sköna vårvindar av Christoffer Holst. Hyllvärmare.

torsdag 27 april 2023

Hett i hyllan #402

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Då skuttar vi fram till födelsedagsböckerna i maj 2019.
Christoffer Carlsson känns som en författare som man kan lita på och han är på min autobuy-lista, så Järtecken var ett måste.

Det här är första delen i hans Hallandssvit och faktum är att jag nog faktiskt har tyckt allra bäst om hans böcker som har utspelat sig i de trakterna. Det känns som att de har en extra dimension. Om det beror på att han skriver om sin hemtrakt då låter jag vara osagt, men jag tycker att det låter rimligt om det är så. Det blir liksom en extra känsla då. Kanske dags att ta den där hotellweekenden, alldeles i närheten av Marbäck där den här boken utspelar sig, som jag har kikat på så länge och så många gånger. Jag tror att den hade passat utmärkt att läsa där.

Så här står det på baksidan:
En novembernatt 1994 begås ett mord i utkanten av den halländska byn Marbäck. Den skyldige identifieras snart. Han döms och allt ställs till rätta. Men brottet skapar ringar på vattnet. Genom tiden gör det små och stora avtryck i människors liv. Frågetecken uppstår: Vad var det egentligen som hände däruppe i Marbäcksskogen?

Och så är det Isak, pojken med järtecknet i sig, som fruktar att han en dag ska göra något förfärligt.
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 26 april 2023

Bok: Dubbelexponering av Sebastian Avindell

Författare: Sebastian Avindell
Titel: Dubbelexponering
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 356
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Östgötamorden 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 april 2023




Första meningen: Han satte sig i soffan med en belåten suck.

Baksidetext
Linköping skakas av ett blodigt våldsdåd. En okänd gärningsman har skjutit tre personer på Stora torget från ett hotellfönster och därefter tänt eld på byggnaden.

Caspar Ekberg och Liv Larsson på Linköpingspolisen ställs inför sina karriärers hittills svåraste fall - en utredning kantad av spår kopplade till terrorism och till offrens yrken inom socialtjänsten. Det blir allt svårare att hålla distans till de drabbade, och samtidigt hänger Caspars äktenskap på en skör tråd.

När Caspar upptäcker att någon rör sig i hans trädgård om nätterna och hittar sonens kanin uppspikad på en vägg kommer hotet närmare. Han tvingas konfrontera sin värsta mardröm, medan Liv måste axla ett allt större ansvar för utredningen och ställs öga mot öga med en mördare som tappat kontrollen.

Min kommentar
Dubbelexponering är en bok som jag är säker på att jag helt hade missat innan den dök upp som en överraskning. Linköping, där boken utspelar sig, verkar vara det nya Stockholm. Många deckare förlägger miljön dit nu. Detta är också första delen i en serie, Östgötamorden, så jag gissar att det blir fler böcker om området.

Poliser med trassliga relationer känns överanvänt i deckare och det finns även här. Vad som inte brukar finnas är en högst beklämmande och läskig beskrivning av en nedåtgående spiral av galenskap. Som bara snurrar fortare och fortare. Det finns det också här och det visar på hur svårt det är att upptäcka att någon mår dåligt. Trots att man jobbar tätt ihop.

Karaktärerna är förhållandevis få och det beror nog mestadels på att poliserna egentligen inte utför något polisarbete. De som är någon sorts huvudpersoner upplever jag som för ... tydliga. Vilket kanske låter konstigt, men de är för enkelspåriga. Något som jag verkligen ogillar i en deckare är dåliga poliser och det kan man väl säga att jag får nog av i den här boken. Jag hoppas och tror att man inte kan få vara en så dålig polis och ha kvar jobbet. Oavsett vem man är släkt med. Den enda karaktären som känns genuin och som jag verkligen tycker om att hänga med är Lars.

I boken finns även en tråd som går under namnet pojken & flickan. Den är helt obegriplig. Varför den finns där alltså. De kallas envist för pojken och flickan, även när de har blivit vuxna. Det är uppenbart vilka de är och om det skulle ha funnits några tveksamheter om det så försvinner de när alla andra karaktärer i den tråden nämns vid namn. Resultatet blir två olika trådar om samma par. En där de har namn och en där de inte har det. Om det var meningen att göra det klurigare med detta så misslyckas det ordentligt. Det blir bara förvirrande och än värre blir det när det dyker upp ett barn, en pojke. Min hjärna får härdsmälta när pojken och barnet nämns i samma mening.

Filosofiska funderingar är inget jag uppskattar och det finns det en masse här. Jag blir ganska less på dem, speciellt i epilogen. Språket är generellt väldigt utsmyckat och ibland blir formuleringarna väl poetiska för min smak. Upplösningen blir för mig som en stor antiklimax och den känns som den enkla vägen ut.

Och så till det stora problemet med den här boken. Den innehåller så många fel, i form av märkliga ordval, märklig ordföljd och massor av stavfel. En karaktär byter plötsligt namn (för att göra det än värre så byter han till ett som en annan karaktär har). Eventuellt så byter man även år, men då från 2021 till 2014, vilket jag håller för osannolikt. Fredag 2 juli blir nämligen plötsligt onsdag 2 juli. Allt detta får mig att undra om någon överhuvudtaget har korrekturläst den och har den verkligen varit hos en redaktör. Jag tycker det är respektlöst, framför allt mot författaren, att släppa igenom ett så obearbetat manus.

Det som jag gillar mest med en deckare, polisarbete, finns det tyvärr inte så mycket av i Dubbelexponering. Här är det mest privata problem och tjafs. Jag gillar ändå historien och jag kan nog tänka mig att läsa andra delen också. Om inte annat så för att se om förlaget har gjort ett bättre jobb med editeringen.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,80 i genomsnitt (beräknat på 40 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Dubbelexponering: Lottens bokblogg, Kapprakt och Mina skrivna ord.

tisdag 25 april 2023

Tisdagstrion: Änglar & demoner

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Änglar & demoner

Två böcker dök upp i huvudet direkt, den tredje tog lite längre tid att hitta. Jag vill ju verkligen ha med en King varje vecka ...

1. Änglar och demoner av Dan Brown är den första delen om Harvardprofessorn Robert Langdon. Även om den översattes som nummer två. Omöjligt att inte ta med en bok som har samma titel som temat.

2. Sången om Susannah av Stephen King är sjätte delen i eposet Det mörka tornet. Den handlar om demonmodern Mia, kan man säga.

3. Demonologi för nybörjare av Caroline Jensen är även den självklar i den här trion. det låter kanske konstigt om jag påstår att det är en rolig bok, men det är den. Faktiskt.

måndag 24 april 2023

Film: Faraway (2023)

Titel: Faraway
Originaltitel: Faraway
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Vanessa Jopp
Manus: Jane Ainscough, Alex Kendall
Skådespelare: Naomi Krauss, Goran Bogdan, Adnan Maral, Artjom Gilz, Bahar Balci
Utgivningsår: 2023
Produktionsland: Tyskland
Längd: 109 min
Serie: -
Såg den på Netflix 24 mars 2023





Handling
Zeynep är på bristningsgränsen. Hon är utarbetad och hennes man, dotter och gamla pappa kör med henne. Hennes mors död och begravning är sista droppen som får bägaren att rinna över. Zeynep lämnar, på en impuls, München och åker till en ö i Kroatien. I huset, som hennes mor köpte i hemlighet och testamenterade till henne, hoppas hon hitta sinnesro, frihet och sig själv. Om bara inte den gamla ägaren, Josip, fortfarande bodde kvar där.

Min kommentar
Ibland är det mer än normalt svårt att välja fredagsfilm. Så var det den här dagen. Det enda jag egentligen visste var att jag behövde något lättsamt och när jag hittade Faraway på listan så kändes det som att den skulle kunna passa. Romantiska komedier brukar gå hem, i alla fall så att man blir nöjd.

Den här filmen är något så ovanligt som en film om mogen kärlek, eller vad man nu ska kalla det. Huvudpersonen är runt 50. Det känns ändå som att det börjar bli lite vanligare och det passar mig bra. Jag är lite less på tonårskärlek och det drama som följer på den. Här är det betydligt lugnare. Eller nja, men det är i alla fall helt andra kriser.

Humorn är lite flåsig och det är lite för många förvecklingar. Mot slutet kom en scen som var på revynivå. Några skratt blev det ändå. Handlingen är något osammanhängande och det var mycket som inte gick ihop. Andemeningen gillar jag i alla fall. Macron-skämtet, eller snarare förolämpningen, förstod jag inte. Jag fick googla och ja, jag förstår precis varför Zeynep blev så arg. Det var fullständigt berättigat.

Skådespeleriet är inget att skriva hem om och det var väl egentligen ingen som var riktigt trovärdig. Även om jag hejade på Zeynep (och Josip). Däremot kan jag inte för mitt liv förstå varför Zeynep var så otroligt otrevlig mot Josip i början. Han var ju den snällaste människa man kan tänka sig.

För mig är det svårt att inte fundera på var de egentligen befinner sig. Både på riktigt och vad det ska föreställa. Det ställde till det lite för mig. Bland annat kunde jag inte för mitt liv få ihop exakt var det där huset låg (i förhållande till allt annat). Ibland var det jättelångt till byn. Ibland var det typ nästgårds. För att inte tala om hur märkligt det är att ta en ort som faktiskt finns (Luč), som det stod när Zeynep började köra), som ligger längst in i landet, på gränsen till Ungern. Alltså så långt från vatten som man kan komma. Och bara flytta den till havet. Tvärs över hela landet.

Faraway är lite berörande, lite rolig, ja, helt enkelt lagom av allt. Det är ingen film jag kommer att minnas om ett tag, men den var underhållande för stunden. Och så fick den mig att vilja åka tillbaka till Kroatien. Det var så vackra vyer.



Letterboxd hade den 3,1 i genomsnitt (beräknat på 1 446 betyg).
IMDb hade den 6,7 i genomsnitt (beräknat på 2 467 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

söndag 23 april 2023

Smakebit på søndag: De rättrådiga

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

En jobbig vecka är slut, det har hänt otroligt mycket och faktiskt bara saker som kan få omvälvande och positiva resultat. Det återstår att se. Nu har jag också bara en vecka kvar att jobba, sedan har jag semester och sticker till Italien. Äntligen!

Eftersom april-planeringen var färdigläst så fick jag försöka hitta något på "fri hand", kan man väl kalla det. Det blev De rättrådiga av Tinna Lindberg, som är första delen om diplomaten/ambassadören Linnea Bielke. En tråd i historien är flygkraschen i dåvarande Nordrhodesia 1961, där FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom.

Min smakebit är från sida 224:
    "Om nu Alice Lalande beskrev att hon sett män som burit uniform, tror du det kan gå att ringa in vilket lands soldater det skulle röra sig om?"
    "Bra fråga", sa Barbro. "Det finns flera rapporter som visar på ökad närvaro av legosoldater i gränsområdet mellan Katanga och Nordrhodesia, bara några dagar före flyghaveriet. På den tiden såg alla militära grupperingar i området till att hålla sig med legosoldater. Utbrytarprovinsen Katanga satte upp en armé med belgiska legosoldater, Nordrhodesia hade en med sydafrikanska och säkert en del franska främlingslegionärer som stridit i Alger. De hade alla starka intressen att motarbeta den avkoloniseringspolitik som Hammarskjöld drev."

lördag 22 april 2023

Bok: En gnista i mörkret av Stacy Willingham

Författare: Stacy Willingham
Titel: En gnista i mörkret
Genre: Thriller
Antal sidor: 335
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A flicker in the dark
Översättare: Svante Skoglund
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2023
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 mars 2023




Första meningen: Jag trodde jag visste vad monster var för något.

Baksidetext
Chloe Davis är dotter till en seriemördare som dömdes och fängslades när hon var tolv. Offrens kroppar påträffades aldrig och de döda flickorna antas vara gömda någonstans i Louisianas våtmarker. Fallet blev ökänt och familjen slogs i spillror.

Pappans brott hemsöker henne fortfarande, men Chloe har lyckats bygga upp ett nytt liv. Hon är numera en respekterad psykolog verksam i Baton Rouge, och hon har en kärleksfull pojkvän. Men hon har inte lyckats slå sig fri – ibland blir hon paranoid och tror att det förflutna ska komma ikapp henne.

När en ung flicka – som också är en av hennes egna patienter – försvinner, blir Chloes värsta mardröm verklighet. En gnista är allt som behövs för att allt i tillvaron ska förvandlas till aska och mörker. Efter så många år trodde hon inte att fler mord skulle begås, men hon hade fel.

Min kommentar
Den här boken fångade mitt intresse när jag gick igenom intressanta boksläpp för mars. Seriemördare är ju fascinerande i hittepå-världen. Överraskande nog så damp den ner i brevlådan i början av mars och när det fortfarande var ganska mycket månad kvar när jag hade läst klart min planering så plockade jag fram En gnista i mörkret.

Boken har ju blivit mer eller mindre hyllad, överallt, men det upptäckte jag inte förrän jag hade läst ut den. Vilket nog får betraktas som tur, för annars hade nog mina förväntningar varit skyhöga. Nu hoppades jag egentligen bara att få en thriller, med allt vad det innebär. Trots de i stort sett obefintliga förväntningarna så blev jag lite besviken. För mig motsvarar detta inte alls en thriller. Här är så mycket som inte hänger ihop.

Var ska jag börja? Jag tänker att jag håller den ologiska delen kort och nämner bara att det var så väldigt tydliga försök till manipulation av författaren så hälften hade varit nog. Jag blir automatiskt misstänksam när det trycks extra mycket på vissa punkter. Som det gjordes här. Två tredjedelar in i boken var jag nog mest irriterad. Sista tredjedelen börjar det äntligen hända saker.

Huvudpersonen Chloe är helt omöjlig att tycka om. Hon gör alla fel man överhuvudtaget kan göra. Jag tror faktiskt att jag aldrig har träffat på en så korkad karaktär. Hon kommer till snabba och ogrundade (och felaktiga) slutsatser på typ fem sekunder. Dessutom agerar hon på dem. Inte för en enda sekund stannar hon upp och reflekterar över om det är en lämplig väg att gå. Misstag kan ju alla göra så det må ju vara hänt. En gång. Tyvärr verkar Chloe oförmögen att lära sig av sina misstag. Hon upprepar exakt samma beteende gång på gång.

Det som stör mig mest är nog alla tillbakablickar som bakas in i löpande text. Det kan vara så att Chloe befinner sig i nutid när något händer som triggar ett minne från barndomen. Som vi får oss till livs i detalj. Plötsligt så återbördas hon till nutid av att någon "väcker" henne. Allt det här sker utan att nu och då separeras på något sätt. Nästan lika störigt är alla dessa bilder/filmsekvenser hon får i sitt huvud, som i detalj beskriver vad någon annan har gjort.

Boken lyckas aldrig engagera mig, varken vad gäller karaktärer eller historia. Det är många upprepningar och ett evigt ältande. Bara för att något sägs många gånger så börjar jag inte tro på det. För det krävs agerande som motsvarar det som sägs. Eller hur man nu ska uttrycka det. Jag har också så otroligt svårt att se att någon skulle göra som Chloes föräldrar gjorde. Till en viss gräns, ja, men inte så här. Och visst kommer det väl en eller två oväntade vändningar, men gärningspersonen var så uppenbar att det nog kunde ha stått i tidningen. Igår.

Förmodligen så har jag läst alltför många thrillers för att bli överraskad av upplösningen i En gnista i mörkret. Någon som typ inte andas spänningsböcker kan nog uppskatta den mycket mer. Det är inte direkt någon originell historia, men det är ändå en läsvärd bok. Som lätt kunde ha tajtats till och blivit riktigt bra.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 4,01 i genomsnitt (beräknat på 180 945 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om En gnista i mörkret: Nilmas bokhylla.

fredag 21 april 2023

Som man frågar får man svar

När jag gick igenom gamla bokmärken i webbläsaren så hittade jag en tag, eller vad man nu ska kalla det, som tydligen har legat där i snart tio år. Då kunde det ju vara dags, kan man tycka. Jag hittade den hos Lottens bokblogg sommaren 2014.

Är du man eller kvinna? Kvinnan i rummet

Beskriv dig själv: Ett ufo gör entré

Hur mår du? Förr eller senare exploderar jag

Beskriv stället du bor på: Pappersväggar

Vart skulle du vilja resa? Friheten

Beskriv din bästa vän: Någon att lita på

Vilken är din favoritfärg? Rött regn

Hurdant väder är det just nu? Tusen strålande solar

Vilken är din favoritårstid? Gröna, sköna vårvindar

Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? Midnatt i ondskans och godhetens trädgård

Vad betyder livet för dig? Dumskallarnas sammansvärjning

Hurdant är ditt parförhållande? You had me at hello

Vad är du rädd för? Enkel biljett till nattens ände

Dagens aforism: Önska kostar ingenting

Vilket råd skulle du vilja ge? Det skulle kunna hända dig

Hur skulle du vilja dö? Att dö väl

Ditt motto: Å andra sidan

torsdag 20 april 2023

Hett i hyllan #401

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi gör ett ganska rejält kliv, till mitten av maj 2019.
Belinda Bauer är något av en favoritförfattare, men trots det så står När repet brister oläst.

Jag tycker om att läsa en författares böcker i den ordning de har kommit ut, så man på något sätt kan följa utvecklingen. Belinda Bauer var ett tag så produktiv att jag hamnade ohjälpligt efter. Nu har jag läst ikapp och har faktiskt bara denna kvar, som kom ut (i original) 2018. Vilket får mig att fundera över varför det inte har kommit något nytt från henne, men det har det ju. En bok i alla fall, som ännu inte är översatt.

Så här står det på baksidan:
"Nu är det Jack som bestämmer", sa deras mamma innan hon gick för att hämta hjälp. "Jag är strax tillbaka." Elvaårige Jack och hans två systrar sitter kvar i den kvalmiga bilen, där de småbråkar och gnäller och leker Ett skepp kommer lastat medan de väntar på sin mamma. Men deras mamma kommer inte tillbaka. Aldrig någonsin. Och Jacks och hans systrars liv förändras för all framtid.

Tre år senare vaknar den gravida Catherine While med en otäck känsla av att någon befinner sig i huset. Kort därefter hör hon ett ljud som bekräftar hennes misstankar. Catherine lyckas skrämma bort inkräktaren, men när hon återvänder till sovrummet väntar en obehaglig överraskning vid hennes säng. En kniv och ett kort meddelande: "Jag kunde ha dödat dig."

Mot bättre vetande väljer Catherine att inte polisanmäla inbrottet och hon berättar inte heller om det för sin man. Catherine blir inte kvitt oroskänslan, men har ingen aning om att hon nu dragits in i en historia som tog sin början en varm augustidag för tre år sedan, då en pojke och hans två systrar såg sin mamma för sista gången.
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 19 april 2023

Bok: Den barmhärtige samariten av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind

Författare: Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Titel: Den barmhärtige samariten
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 360
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Rönning & Stilton 7
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 24 mars 2023




Första meningen: Hon sprang!

Baksidetext
Den som säger sig vilja hjälpa människorna behöver inte vilja världen väl.

Olivia Rönning är försvunnen. Snart förstår Lisa Hedqvist, hennes kollega vid Nationella operativa avdelningen, att hon måste ha förts bort mot sin vilja.

När Tom Stilton hör vad som hänt bestämmer han sig för att lämna sin självvalda coronakarantän ute i skärgården.

Tillsammans följer Lisa och Tom spåren till en enslig stuga. Men när de kommer dit står den redan i full brand, och senare hittas en förkolnad kvinnokropp i husresterna. Är det Olivia?

Mette Olsäter, deras pensionerade chef, har utsetts till samordnare för säkerheten runt leveranserna av covidvaccin. Det finns uppenbarligen någon som är beredd att göra vad som helst för att sabotera transporterna.

Min kommentar
Min förhoppning var att jag skulle vara i fas i den här serien efter att jag hade läst ut Den barmhärtige samariten. Det är jag visserligen, men bara runt en månad. Den åttonde delen släpps nämligen i slutet av april. Med tanke på hur tätt sammanlänkade böckerna brukar vara så gör man kanske bäst i att läsa den också, snart. Men då får man väl vänta onödigt länge på nästa.

Trots att det inte ens är ett år sedan jag läste förra boken så kom jag inte alls ihåg cliffhangern som måste ha avslutat den. Plötsligt är man liksom mitt i en händelse som jag inte förstod början på. Det kom visserligen tillbaka efter ett tag, men jag var lite förvirrad och kände mig som om jag var utkastad i det okända. Förmodligen så måste alla andra ha betydligt bättre minne än vad jag har.

Lite överraskad blev jag över att boken mestadels utspelar sig på Listerlandet. Det är kul. Det är ju sambons gamla hemtrakter och jag har varit där en del. Synd bara att den säregna dialekten inte nämns med ett enda ord. Jag kan inte låta bli att undra över om de överhuvudtaget var i området och gjorde någon research.

Det finns ganska mycket i den här boken som inte är speciellt sannolikt. Som att Olivia jobbar med ett fall som rör henne själv. I allra högsta grad. Dessutom är det väldigt många poliser som plötsligt tycker sig ha rätt att bryta mot lagen. Det är aldrig något jag uppskattar.

Här umgås vi mest med Olivia och Lisa, vilket man ju kan tycka vad man vill om. Det är inte speciellt mycket Tom eller Mette. Abbas är i stort sett inte med alls. Det är bra att ha ett så stort persongalleri, då kan man alternera lite. Alla måste kanske inte vara med i alla böcker. Då skulle man inte behöva krysta fram en extra tråd för att få med dem. Gärningspersonen var ju ganska uppenbar, men det gör egentligen ingenting. Det är resan till upplösningen som är spännande.

I den här boken kastas man tillbaka till pandemin, när den var som värst. Det är både läskigt och jobbigt. Tänk vad fort man glömmer ändå. Jag förstår eventuellt behovet av att skriva in pandemin, den var ju ändå en stor del av våra liv. Väldigt länge. Det här är nog ändå första boken jag läser som den har så stor del i. Självklart finns det en något krystad tråd om vaccinet. Jag är inte så glad i den, det känns inte bra att spä på konspirationsteorier.

Här finns en hel del högst osannolika händelser. Redan var för sig, om man säger så. Allt samtidigt blir lite väl bra. Många rent basala saker, grundläggande för specifika händelser (speciellt allt om vaccinet, typ), saknar förklaring. Det hoppas helt enkelt bara över och förutsätts fungera. Då menar jag saker som tillgång och möjlighet.

Som väntat, vill jag nog säga, så är Den barmhärtige samariten spännande läsning. Den sedvanliga cliffhangern i slutet är inte av samma rang som den förra, men nyfiken blir man ju. Vad står det egentligen på Toms lapp? Vad är så stort och hemligt så att han måste "erkänna" det? Trovärdigheten är dock inte på topp, men släng alla krav på det överbord. Bara åk med och njut.

Goodreads hade den 3,77 i genomsnitt (beräknat på 815 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Den barmhärtige samariten: Bokstunder, Karins boktips och Tofflan.

tisdag 18 april 2023

Tisdagstrion: Resor

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Resor

Det här temat ställde till det för mig, jag visste inte alls hur jag skulle angripa det. Resultatet blev två bokstavliga och en bildlig.

1. Gullivers resor av Jonathan Swift läste jag faktiskt för bara lite drygt 20 år sedan. Boken alltså. Sagan lästes många gånger som liten. Den "riktiga" historien är inte på något sätt en barnsaga.

2. Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf kan ha en del i det här med att jag gillar att läsa. I första och andra klass hade vi världens bästa fröken. Varje morgon läste hon högt för oss och en av böckerna var denna. Naturligtvis var jag tvungen att köpa boken och läsa den, som vuxen.

3. Sista boken blir en bildlig resa, en klassresa, med Jag är Zlatan Ibrahimović av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz. Jag var sannerligen inte Zlatans största fan innan jag läste den (det är jag väl egentligen inte nu heller), men han är lite lättare att förstå nu.

måndag 17 april 2023

Film: Everything everywhere all at once

Titel: Everything everywhere all at once
Originaltitel: Everything everywhere all at once
Genre: Science fiction
Regissör: Daniel Kwan, Daniel Scheinert
Manus: Daniel Kwan, Daniel Scheinert
Skådespelare: Michelle Yeoh, Stephanie Hsu, Ke Huy Quan, James Hong, Jamie Lee Curtis
Utgivningsår: 2022
Produktionsland: USA
Längd: 139 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 18 mars 2023





Handling
Evelyn Wang befinner sig mitt i livet. Tillsammans med sin man driver hon en misslyckad tvättomat samtidigt som hon plågas av den riktning hennes liv har tagit och alla de möjligheter hon gått miste om. När Evelyn plötsligt blir kontaktad av sin make, från ett annat universum, får hon reda på att en ond kraft som hotar med att förgöra alla universum har slagit rot. Hon kan vara den enda som är förmögen att återställa ordningen.

Min kommentar
Det är inte alla år jag bryr mig om vilken/vilka filmer som får Oscars. I år blev jag dock mycket nyfiken på Everything everywhere all at once. Jag menar, sju Oscars, och typ alla de tunga. Till min stora glädje (och förvåning) så såg jag att den faktiskt fanns att streama på Viaplay. Då var det ju bara att se den.

Faktum är att det känns nästan omöjligt att sätta ett enda, vettigt, betyg på den här filmen. Passande nog, skulle man kunna säga, för det är nästan lika omöjligt att hänga med i filmen. Det kändes som att det fanns många tankevurpor, men hur ska man veta det liksom. Här finns inga lagar eller regler.

Filmens budskap, eller det jag uppfattar som filmens budskap, är väldigt fint. Nästan vackert. Ibland tänker jag att det nog är precis så här. Dessvärre så tycker jag att meningen försvinner lite i allt brus. Många saker hade inte behövts och då skulle speltiden ha blivit kortare, för filmen är på tok för lång. Det känns lite märkligt att påstå att slagsmålen är vackra, men det är de. De blir som små dansuppvisningar.

I typ hela filmen satt jag och funderade på varför Waymond var så bekant och när jag kollade upp det så visade det sig att han ju spelade Data i Goonies. 1985. Jag tror inte jag har sett Ke Huy Quan i något sedan dess, så det var riktigt kul. Annat är det med Michelle Yeoh. Många filmer har det blivit med henne och hon är precis lika bra som vanligt. Jamie Lee Curtis förtjänar att nämnas också. En så annorlunda roll mot de hon brukar göra, men hon gör det väldigt bra.

Jag tänkte länge på vilket betyg jag skulle ge och ett alternativ var då ett snäpp högre, men tyvärr så blir det för mycket buskis av det hela. Ibland. Många gånger är det helt hysteriskt. Lika ofta, ungefär, är det bara barnsligt och pre-pubertalt, humorn befinner sig då på kiss- och bajsnivå. Det finns dock en hel del roligt, också. I alla fall så är det roligt första gången.

Är då Everything everywhere all at once värd sju Oscars? Nej, det tycker jag helt klart inte att den är. Det är en mycket annorlunda och speciell film, men bara det räcker tyvärr inte. Helt säkert är det åtminstone att den som skev manuset måste ha intagit en del olagliga substanser. Annars torde det vara omöjligt att få ihop den här historien.



Letterboxd hade den 4,4 i genomsnitt (beräknat på 1 519 501 betyg).
IMDb hade den 7,9 i genomsnitt (beräknat på 388 983 betyg).
Jag ger den 3,5.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

söndag 16 april 2023

Smakebit på søndag: Himmel över Alaska

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som "drivs" av den norska bokbloggen Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har varit en kort vecka och jag kan inte låta bli att tycka att alla veckor borde vara max fyra arbetsdagar lång. Våren har kommit hit, på riktigt, och alla vårblommor verkar vara igång. Träden börjar också bli gröna. De små är det redan. Tyvärr blir det ju pollen då, men det får man leva med.

Jag har börjat läsa den sista planerade boken för april. Den är ganska tjock så det kommer nog att ta en vecka att ta sig igenom den. Himmel över Alaska av Kristin Hannah får man nog betrakta som hennes andra chans. För tio år sedan (😲) läste jag hennes Den frusna trädgården, som jag inte alls gillade, och sedan dess har jag undvikit henne. Så här långt så tror jag att hon har förvaltat sin andra chans på ett bra sätt.

Min smakebit är från sida 211:
Sjuttonåriga Leni körde obehindrat skotern i det tunga snöfallet. Hon var alldeles ensam här ute, i det öppna vinterlandskapet. Pannlampans smala ljusstråle hjälpte henne att hitta vägen i mörkret som dröjde sig kvar innan gryningen, och ledde henne ut på vägen till den gamla gruvan. Efter lite mer än en kilometer förvandlades vägen till en led som slingrade sig fram, uppåt, neråt. Den än så länge tomma plastpulkan bakom henne slog mot snön, men hon hoppades att den snart skulle tyngas ner av hennes senaste byte. En sak hade pappa haft rätt i: Leni hade lärt sig att jaga.

lördag 15 april 2023

Bok: Emmas nya liv av Anna Alemo

Författare: Anna Alemo
Titel: Emmas nya liv
Genre: Feelgood
Antal sidor: 303
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Emma Lind 1
Förlag: Nicole Publishing
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 19 mars 2023




Första meningen: Skenet från den gamla skomakarlampan i taket var obarmhärtigt och avslöjade skoningslöst varenda liten smula på matbordet.

Baksidetext
En otrohet vänder snabbt upp och ner på hela tillvaron. På ett ögonblick är Emma nyskild och försöker anpassa sig till varannan vecka-livet med barnen. Exmannen har flyttat ihop med sin nya unga kvinna, tillika barnens nya bonusmamma, och verkar oförskämt lycklig. Hur kan livet vara så orättvist?

Trots att Emma är förvirrad och en smula bitter är hon fast besluten att få ihop sitt nya liv. När hon tänker efter har hon ändå mycket att vara tacksam över.

När hon träffar den charmige sångaren och tonårsidolen Peter ändras allt. Han är nästan tio år yngre och väldigt snygg. Att yngre tjejer flockas runt honom är inte svårt att förstå. Emma är däremot inte intresserad av honom. Inte på något sätt.

Min kommentar
Anna Alemo hade jag nog faktiskt inte hört talas om innan hon dök upp på @boktraffiskane, som en av två inbjudna författare. Det var intressant att lyssna på när hon berättade om, bland annat, sin skrivprocess. Feelgood skriver hon i alla fall och feelgood var vad jag behövde mellan två ganska mörka böcker, alltså fick det bli Emmas nya liv.

Jag är ju lite svag för böcker som utspelar sig någonstans där jag har varit och som jag känner till. Mer eller mindre. Den här boken utspelar sig faktiskt i Lund, där jag bor. Det var extra roligt, även om det kanske inte var jättemycket exteriör, men det som var där kände jag i alla fall till.

Emma beter sig väldigt underligt ibland, vid några tillfällen tangerar hon buskis-nivå. Hon påminner lite om Bridget Jones, hon är åtminstone lika klantig och känslostyrd. Åldersmässigt känns hon mer som en 20-någonting än en nästan 40-åring. Jag har rent generellt svårt för den där veliga personligheten, speciellt när den är kombinerad med den snabbtolkande typen. Hon överanalyserar typ allt (och kommer lika ofta till en felaktig slutsats), vilket jag i och för sig, till vissa delar, kan känna igen mig i, men jag har problem att relatera till henne. Det här med att bli himlastormande förälskad, i bara ett utseende, förstår jag inte. Jag har ännu aldrig någonsin, hittills, träffat på någon okänd som har haft den effekten på mig.

Det händer Emma lite för många olika tokiga saker. Varje sak för sig är kul, ibland till och med riktigt kul. När man klumpar ihop dem så blir alla tillsammans för mycket för mig. Katten, däremot, kan jag inte få för mycket av. Den är helt underbar och verkligen på pricken. Tyvärr så är min upplaga riktigt dåligt korrekturläst, men det hoppas jag är åtgärdat i den nya.

Tonen Emmas nya liv passar mig väldigt bra, den är lättsam och humoristisk, precis som jag vill ha den i en feelgood. Den är dock lite för mycket på den flamsiga och tramsiga sidan och alldeles för långt ifrån mig för att lyckas beröra. Det finns en fortsättning, Emmas livspussel, tyvärr bara som ljudbok, så det verkar inte som att jag kommer att få veta hur det går för Emma.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,73 i genomsnitt (beräknat på 33 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Emmas nya liv: Mias bokhörna och Vardagsmagi.

fredag 14 april 2023

Nytt i hyllan, igen

När det bjuds på något så ovanligt som ett bokevenemang där jag bor, då är det faktiskt bara att pallra sig dit. På Skånska deckarmässan fanns mycket att botanisera bland, men jag var oerhört ståndaktig.

Lycka till av Malin Stehn hade jag bestämt redan innan att jag måste köpa. Jag tyckte väldigt mycket om hennes förra bok. Denna låter minst lika bra.

Mullvaden av Anna Karolina var en bok jag hade bestämt att jag fick lov att köpa. Fick bara kolla upp så att det verkligen är en ny del i serien om Amanda Paller och inte en tidigare som bara har bytt namn. Det är den och alltså blev den inhandlad.

torsdag 13 april 2023

Hett i hyllan #400

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Och så, äntligen, den allra sista från bokrean 2019.
Jag hade inte läst något av Petra Holst (vilket jag fortfarande inte har, men det finns en ännu äldre bok oläst i hyllan) när jag ändå kände mig tvungen att köpa Jag släpper dig aldrig.

Hennes förra bok utspelar sig i Skåne, men jag vet inte om även denna gör det. Det framgår inte av handlingen i alla fall. Chansen borde vara stor, med tanke på att hon bor här. Vilken bokbloggare det är som har fått mig att bli nyfiken på den här författarens böcker är jag osäker på, någon är det i alla fall. Eller kanske snarare några. Jag var helt säker på att jag hade skrivit till henne på långa-listan för presumtiva Boktolvor, men det hade jag inte. Men nu finns hon där.

Så här står det på baksidan:
Isabel och Anna har varit bästa vänner så länge de kan minnas. När Isabel träffar Annas man på en lägenhetsvisning dras hon mot sin vilja till den karismatiske David. Fast hon inte vill svika Anna blir det allt svårare för henne att stå emot sina känslor. När sommaren går mot sitt slut måste Isabel bestämma sig. Men vad vill egentligen David? Tänker han lämna Anna eller går han rentav bakom ryggen på dem båda?

Anna är sjukskriven för depression och går i terapi för att få bukt med sin svartsjuka. Hon har länge misstänkt att David träffar andra kvinnor, men kan hon verkligen lita på sin magkänsla? Hon har ju varit så förvirrad på sistone, känner faktiskt inte riktigt igen sig själv. Och hon älskar ju David och vill tillbringa resten av livet med honom. När hösten står för dörren tvingas Anna fråga sig själv: Hur långt är hon villig att gå för att behålla sin man?
Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 12 april 2023

Bok: Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson

Författare: Karin Alfredsson
Titel: Skrik tyst så inte grannarna hör
Genre: Drama
Antal sidor: 363
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 16 mars 2023




Första meningen: Redan vid soluppgången var det varmt.

Baksidetext
Allt kommer att ordna sig. Roger är omtänksam och uppvaktande och har vigt sitt liv åt att hjälpa afrikanska kvinnor ur fattigdom. Han ser på Ellinor med en blick som säger att han vill ha henne, att hon är hans. Du kanske ska flytta med till Afrika? Rogers erbjudande blir lösningen på den ekonomiska knipa Ellinor har hamnat i. Hon lämnar frisörsalongen och Stockholm och flyttar med till Zambia.

Efter ett liv i fattigdom i Lusakas slumområden får änkan Loveness ett liknande erbjudande. Siame är välklädd, snäll mot barnen och har en tjänstebostad hos svenska ambassadens biståndsråd. En riktig bostad. Med en dörr som går att låsa. Allt kommer att ordna sig.

Min kommentar
Det var ganska många år sedan jag senast läste något av Karin Alfredsson. Hennes böcker om läkaren Ellen Elgs arbete runt om i världen har varit riktigt bra. Skrik tyst så inte grannarna hör släpptes redan 2017 och hör inte till den serien, utan den är helt fristående. Den har stått i hyllan i fem år, men nu tyckte jag att det räckte och tog med den i min Vi möts igen-utmaning.

Titeln är kanske lite för avslöjande, man förstår ju vad den handlar om utan att ens öppna boken. Eftersom jag ändå hade gissat att den på något sätt skulle behandla kvinnors utsatthet, precis som alla hennes andra böcker, så spoilade den i alla fall inte det. Samma problem i två olika kulturer och världsdelar.

I samtliga böcker jag har läst av Karin Alfredsson så har ett specifikt problem haft "huvudrollen", om man kan uttrycka sig så. Här finns ingen sådan, alla problemställningar får lika mycket utrymme. Vilket gör att de alla blir biroller. Allt skrapas bara på ytan och det finns ingen tid för någon djupdykning. Det blir för ytligt.

Karaktärerna av ett liknande bekymmer. Det är ju olika personer som har de olika problemen och jag kommer egentligen inte någon inpå livet. Det är lite ironiskt att Ellinor reagerar så starkt på olika traditioner i Zambia, som vi ser som kvinnoförnedrande, men inte alls märker hur hårt hållen hon själv är. Men det är väl precis så det är, man blir hemmablind. De enda som får något djup att tala om är faktiskt de två männen; Siame och Roger. Man får följa med i deras märkliga tankar, det gör att de får substans, i takt med att deras komplexitet växer. Båda är utomordentligt duktiga på sina jobb och väldigt rättrådiga där. Vilket ju tyvärr inte följer med dem hem.

Slutet blir lite abrupt och faktiskt en aning problematiskt. Jag gillar att samtliga kvinnor reser sig till slut, men hoppsan, vad snabbt och lätt det gick. Jag får en lite dålig smak i munnen av det förenklade slutet. Om det vore så enkelt så borde ju fler kvinnor lämna sina misshandlande män. På något sätt så förminskar det problemet, även om det inte alls är intentionen. Jag föredrar att försöka se det som att det görs så enkelt för att inspirera utsatta kvinnor, som ett "titta här, så här lätt är det". Till syvende och sist så handlar det väl mest om att helt enkelt bestämma sig.

Jag vill verkligen inte påstå att jag blev besviken på Skrik tyst så inte grannarna hör, men det känns som att hela livet och vardagen har tryckts in i en och samma bok. Här finns vartenda problem man kan komma på, som kvinnomisshandel, HIV, albinos, biståndsproblematik, miljöförstöring, vidskepelse, ojämlikhet och förmodligen några till. Visst består ett vanligt liv av allt det, men det blir helt enkelt för mycket när det ska rymmas på lite drygt 350 sidor i en bok.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,44 i genomsnitt (beräknat på 367 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Skrik tyst så inte grannarna hör: En Lundabos betraktelser, Ewelinas bokblogg och Bloggbohemen.

tisdag 11 april 2023

Tisdagstrion: Bok av författare från ett land som börjar på bokstaven S

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Bok av författare från ett land som börjar på bokstaven S

Spännande tema! Det finns ju två uppenbara länder, i alla fall för mig som läser mycket från Sverige och Storbritannien, men dem tänker jag faktiskt undvika helt.

1. Nuruddin Farah kommer från Somalia och har skrivit Dolda i det fullt synliga. Han har visserligen levt i exil i många år, men det verkar som att han fortfarande räknas som en somalisk författare. Annars bor han numera i Sydafrika, som ju också passar in. Boken utspelar sig i alla fall i Somalia.

2. Deon Meyer är från Sydafrika och alla hans böcker utspelar sig där, tror jag, så även Devils Peak. Detta är tredje delen om Tobela Mpayipheli och även första om Benny Griessel.

3. Dolores Redondo är från Spanien och Den osynlige väktaren är en intressant historia som utspelar sig i Baskien. Inte en helt vanlig deckare, kan man nog säga.

måndag 10 april 2023

TV-serie: Person of interest #5 (2016)

Titel: Person of interest
Originaltitel: Person of interest
Genre: Thriller
Skapad av: Jonathan Nolan
TV-bolag: CBS
Skådespelare: Jim Caviezel, Michael Emerson, Amy Acker, Kevin Chapman, Sarah Shahi
Premiär: 2016-05-03
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 13
Avsnittslängd: ca 41 min
Såg den på HBO februari-april 2023





Handling
Maskinen återställs på ett provisoriskt nätverk av gömda datorer, men det tar lite tid innan den fungerar tillförlitligt igen på grund av skador som uppstått av strömavbrott medan den låg på lager. På Samaritans anläggning används avancerad VR-teknik på en infångad Shaw för att köra tusentals neurala simuleringar för att få henne att avslöja maskinens plats. Under dessa simuleringar fås Shaw att tro att ett implantat har placerats i hennes hjärnstam och att det påverkar hennes handlingar. Hon vet inte vad som är verkligt eller bara en simulering.

Kampen mellan Maskinen och Samaritan fortsätter.

Min kommentar
Efter att vi hade sett fjärde säsongen av Person of interest, försökte jag lite halvhjärtat få tag i den femte. Vid ett tillfälle så hittade jag faktiskt boxen, men jag köpte den inte just då och nästa gång jag kollade så fanns den inte mer. Det kändes kanske lite tungt att låta den hänga i luften, men jag var beredd att göra det. Sedan upptäckte jag att den streamade på HBO.

Faktum är att jag är mer än lite besviken på den här avslutande säsongen. Förmodligen hade den vunnit på att ses ganska snart efter den fjärde, medan jag kom ihåg något. Nu gick det fem år mellan dem och jag kom inte ihåg någonting. Kändes det som. Detta är ju en ganska invecklad historia.

De första avsnitten fick mig att undra om dialogen alltid har varit så här ... töntig och nog för att jag alltid har varit lite irriterad på karaktären Johns hesviskande. Nu håller jag på att bli smått tokig av den. Alla scener med Harold och Maskinen tråkar ut mig. De är dessutom alldeles för många och för långa. Den enda ljuspunkten är egentligen Sameen. Hon är det som John var de första säsongerna.

Känslan jag får av den här säsongen är att de inte hade en aning om hur i hela friden de skulle avsluta. Då gjorde de det så komplicerat och svårforcerat så att ingen skulle förstå något. I alla fall inte att det inte hänger ihop. Det har ju fungerat för andra serier. Som vanligt så stör jag mig på att samma människor, som ibland är exceptionellt pricksäkra, ibland inte ens skulle kunna träffa en ladugårdsvägg. Teknikdelarna (då menar jag framför allt det som har med hackandet och klonandet att göra) är inte ett dugg trovärdiga. Allt blir för överdrivet.

Person of interest har helt bytt skepnad mellan första och sista säsongen. Den har mer och mer vägt över till att bli en renodlad action i stället för en thriller. Faktum är att jag nog har tyckt att den blivit lite sämre för varje säsong nu. Trots allt är jag ändå glad för att både jag och serien har fått ett avslut. Alla som blint älskar AI borde i alla fall se den. Alla säsongerna.



TV Time har serien 9,32 i genomsnitt.
IMDb har serien 8,5 i genomsnitt (beräknat på 180 242 betyg).
Jag ger den 2,0.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam