Visar inlägg med etikett Spanien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spanien. Visa alla inlägg

lördag 25 oktober 2025

Bok: Vit kung av Juan Gómez-Jurado

Författare: Juan Gómez-Jurado
Titel: Vit kung
Genre: Thriller
Antal sidor: 484
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: Rey blanco
Översättare: Hanna Axén, Johanna Svartström
Serie: Antonia Scott 3
Förlag: Bokförlaget NoNa
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2024
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 september 2025




Första meningen: Antonia Scott har inte ens tre minuter på sig.

Baksidetext
Jon Guiterrez har blivit kidnappad och Antonia Scott är fast besluten att rädda sin följeslagare. Men hon behöver inte söka länge innan hon blir kontaktad av kidnapparen, Señor White en mördare som manipulerar andra människors sinnen för att begå brott. Han är även ansvarig för att Antonias man, Marcos, ligger i koma och Antonia har jagat honom länge. Nu vill han träffa henne.

Señor White vill att de ska spela ett spel som går ut på att Antonia och Jon ska lösa tre brott på bara några timmar. Om de vinner lovar han att lämna tillbaka Jon med endast några skråmor. Om inte ...

Min kommentar
Ibland så har man turen att hitta de där böckerna. Att jag hittade serien om Antonia Scott berodde bara på att jag råkade höra ett boktips på Go'kväll, om en spansk bok. Eftersom vi skulle åka till Spanien och jag väldigt gärna vill läsa något som utspelar sig där jag är så fastnade det tipset. Nu var det dags att plocka fram den tredje, och sista, delen, Vit kung.

I den här serien ingår, tydligen, två andra böcker och en novell, som alla utspelar sig innan böckerna om Antonia Scott. Det är oerhört trist att de böckerna inte har översatts, tycker jag. Det känns som att de skulle kunna förklara en del och kasta lite ljus över Antonia och alla som omger henne. I vilket fall, den här serien förtjänar många, många läsare.

Det som gör hela den här serien så fantastiskt bra är den dynamiska duon, Jon Guiterrez och Antonia Scott. De är så olika på väldigt många sätt, men de viktiga värderingarna har de gemensamt. Jag bara älskar relationen (nej, inte ett dugg romantisk) som sakta har växt fram, till en vänskap som klarar allt. De kompletterar varandra på ett perfekt sätt, men framför allt så lär de av varandra. Vilket göra båda två till bättre människor.

Man får veta lite mer om bakgrunden till allt, både Antonia och Röd drottning-projektet, men det saknas lite pusselbitar, kan jag tycka. Denna tredje del är minst lika rå och brutal som de två tidigare delarna. Kanske är det lite mer utstuderat här.

Lösa ändar knyts ihop och frågor får svar, men helt ärligt så förstod jag nog inte allt i upplösningen. Det kan ha berott på en restrött hjärna, men det är förmodligen inte hela sanningen. Det kändes väldigt komplicerat.

Vit kung har ett intensivt driv framåt och är helt omöjlig att lägga ifrån sig. Det är bara att ta en heldag för läsning. Den är smart och rolig, med fantastiska karaktärer. En kombination som är omöjlig att motstå. Ibland tänker jag att det hade varit kul om Jon och Antonia fanns och var mina vänner.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,25 i genomsnitt (beräknat på 30 704 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Vit kung: Jag kunde inte hitta någon.

lördag 12 oktober 2024

Bok: Svart varg av Juan Gómez-Jurado

Författare: Juan Gómez-Jurado
Titel: Svart varg
Genre: Thriller
Antal sidor: 506
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: Loba negra
Översättare: Hanna Axén, Johanna Svartström
Serie: Röd drottning 2
Förlag: Bokförlaget Nona
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2023
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 20 september 2024




Första meningen: Antonia Scott har aldrig stått inför ett så svårt val.

Baksidetext
Sju månader efter att Antonia Scott och Jon Gutiérrez avslutat sitt senaste fall träffas de vid floden Manzanares. En flytande kropp har hittats i floden som rinner rakt igenom Madrid. Antonia drar slutsatsen att offret föll högt uppifrån innan hon nådde floden. Hoppade hon från en bro eller blev hon knuffad?

När Jon och Antonia förbereder sig för att gå till botten med saken, ringer Mentor och säger åt dem att omedelbart resa till Marbella. De måste till varje pris spåra upp Lola Moreno, hustrun till en ökänd rysk gangster som hittats död samma morgon. Mentor misstänker att Lola har värdefull information om maffian i Spanien. Det enda problemet är att Lola har försvunnit. Och Antonia och Jon är inte de enda som letar efter henne.

Min kommentar
Jag har inte läst speciellt många spanska författare och fram till förra året så hade jag nog egentligen inte heller läst någon jag tyckt om. För nästan exakt ett år sedan läste jag första delen i den här serien och blev så omåttligt förtjust att jag, när jag hittade andra delen på årets bokrea, omedelbart köpte Svart varg. Med tanken att den skulle passa utmärkt att läsa under höstens semester i Spanien.

En del verkar jämföra den här serien med Stieg Larssons Milleniumtrilogi. Helt ogrundat och felaktigt, tycker jag. Här finns karaktärer att relatera till och känna igen sig i. Framför allt tycka väldigt mycket om för att de är så sympatiska. På helt olika sätt visserligen, men ändå. Antonia är på inget sätt lik Lisbeth Salander. Antonias enda vapen är hennes briljanta hjärna.

Precis som i första boken så är tonen speciell. Ironin flödar. Mestadels från Jons sida. Antonia är mer omedvetet rolig. Det här passar mig så otroligt bra och jag gillar i allra högsta grad att läsa med ett leende på läpparna. Mitt i allt det brutala och råa. För det är det ju, men det är inte onödigt. Våldet har en mening och det känns trovärdigt.

Den här delen utspelar sig till stora delar i Marbella, där jag aldrig har varit. Jag vet inte om det som sägs om Marbella är sant, men i så fall vil jag inte heller åka dit. Ryssar spelar en stor roll och även svenskar får sig en släng av sleven.

Jon och Antonia är en match made in heaven. Något annat kan jag faktiskt inte säga om dem. Jag tycker om dem så mycket. De börjar lära känna varandra och varandras egenheter, men det är fortfarande mycket som är okänd mark. De är så otroligt olika och det är nog därför de är en så bra och dynamisk duo. Det bästa av allt är att det inte finns tillstymmelse till romantik mellan dem. De tycker om varandra på ett helt annat sätt. Liksom jag. Jag hoppas verkligen det håller i sig.

Tempot är högt, men inte forcerat på något sätt. Man vill egentligen inte sluta läsa. En bidragande faktor är de korta kapitlen och de olika trådarna som löper parallellt. De är allihop lika spännande och det blir aldrig rörigt.

Det är riktigt trist att de första böckerna i Röd drottning-universumet inte har översatts. Jag skulle verkligen ha velat ha mer bakgrund på Antonia. Om de nu kunde bidra med det. Jag kan ju inte spanska så jag vet noga taget inte.

Svart varg är inte lika klurig och nagelbitande spännande som Röd drottning, men minst lika bra. Bara på ett annat sätt. Historien avslutas med en rejäl cliffhanger och eftersom tredje delen, Vit kung, släpptes nyligen så beställdes den omedelbart efter hemkomst från semestern. Den har jag tänkt läsa så snart det bara går. Kanske ser jag första säsongen av TV-serien innan.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,11 i genomsnitt (beräknat på 32 146 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om Svart varg: Jag kan inte hitta någon.

onsdag 1 november 2023

Bok: Röd drottning av Juan Gómez-Jurado

Författare: Juan Gómez-Jurado
Titel: Röd drottning
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 527
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: Reina roja
Översättare: Hanna Axén
Serie: Antonia Scott 1
Förlag: Bokforlaget NoNa
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2022
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 26 september 2023




Första meningen: Antonia Scott tillåter sig bara att tänka på självmord tre minuter om dagen.

Baksidetext
Antonia Scott är speciell. Väldigt speciell. Hon är varken polis eller kriminolog Hon har aldrig använt pistol eller burit polisbricka, men har löst mängder av svåra brott. Hon har en exceptionell förmåga att ta in enorma mängder detaljerad information och se samband som ingen annan ser.

Men nuförtiden vägrar Antonia att lämna sin lägenhet och hon tar inte heller emot besök. Efter att hennes senaste uppdrag slutade i katastrof har hon barrikaderat sig i hemmet. Men när sonen i Spaniens mäktigaste bankirfamilj hittas mördad i familjens rigoröst övervakade hem och dottern till en av världens rikaste män, en mogul i textilbranschen, kidnappas på väg hem från en hästtävling, måste Antonia lockas fram ur sitt gömsle.

Polisen kan inte kopplas in. I stället får ett hemligt europeiskt nätverk Röd drottning som verkar i utkanten av lagens ramar, i uppdrag att lösa fallet. Men det är en kamp mot klockan och Röd drottning kommer inte att lyckas utan Antonia och hennes övermänskliga förmåga att lösa omöjliga brott.

Min kommentar
Jag minns inte längre när det var det tipsades om Röd drottning på Go'kväll, men eftersom det, förmodligen, redan då planerades en resa till Spanien så la jag den på min lista på Storytel. Redo att plockas fram när den behövdes. Jag tjuvstartade den några dagar innan vi skulle åka. Efter inte speciellt lång tid så var min enda farhåga att jag skulle läsa ut den innan vi faktiskt kom iväg.

Det verkar lite underligt med den här serien, för den anges som första delen (i Sverige), men på Goodreads så står den som nummer tre. Min spanska är inte speciellt bra, men med hjälp av Google så verkar de två böckerna (samt en novell) inte handla ett dugg om Antonia Scott. Ändå känns inte detta riktigt som en seriestart och då särskilt inte när det handlar om Antonias bakgrund. Den får man inte veta speciellt mycket om.

Efter bara några sidor så har jag kommit på mig själv med att le stort, flera gånger. Då sitter jag ändå på bussen. Bland en massa andra människor. Jag bara älskar tonen och det håller i sig genom hela boken. Ironin flödar och det passar mig mycket bra.

Både Antonia och Jon är intressanta och som duo är de fantastiska. Framför allt så är de lätta att tycka om. Jag är otroligt svag för just den här kombinationen av personlighetstyper. Antonias historia känns lite överdriven, den nämns bara i förbigående så det är svårt att riktigt ta den på allvar. Det hade varit kul att läsa de två böcker (och en novell) som tydligen har föregått denna i Röd drottning-universumet. Om det kanske ges mer bakgrund där.

Om jag vill vara lite grinig så är kanske boken lite för lång, det blir en del samma likadant. Det gör inget. Jag är helt såld. Den är så fartfylld, smart och rolig med ett intensivt driv framåt. Det var nästan omöjligt att sluta läsa.

Mitt stora problem med böcker som inte är från de "vanliga" länderna brukar vara personnamn och miljöer. I den här boken har jag inga sådana problem överhuvudtaget. Detta är ingen renodlad deckare, här finns inslag av både thriller och action. Och det är riktigt bra gjort. Den känns speciell, kanske utan att egentligen vara det, men sättet historien berättas på, och karaktärerna, gör att den upplevs som speciell. Eventuellt.

Röd drottning har i stort sett allt en bok ska ha. Den är förmodligen den bästa spanska bok jag har läst. Ja, alldeles säkert så är det så. Andra delen finns redan översatt och jag la omedelbart till den på min lista. Tredje delen verkar vara på gång, åtminstone som ljudbok. Den är även på gång som TV-serie, på Amazon Prime. Det kan bli hur bra som helst.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,10 i genomsnitt (beräknat på 42 776 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Röd drottning: Bokstunder, och dagarna går och Bokprataren

lördag 26 oktober 2019

"Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón

Författare: Carlos Ruiz Zafón
Titel: Vindens skugga
Genre: Drama
Antal sidor: 479
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: La Sombra del Viento
Översättare: Yvonne Blank
Serie: De bortglömda böckernas gravkammare 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2001 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 27 september 2019




Första meningen: Jag minns fortfarande den där gryningen när pappa första gången tog mig med till De bortglömda böckernas gravkammare.

Baksidetext
Daniel Sempere är 10 år när hans pappa tar honom med till De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelonas gamla stad. Där finner han romanen Vindens skugga av den bortglömde författaren Julián Carax, läser den under en natt och blir fullkomligt besatt av den och av dess mystiske författare. Sökandet efter svaren på alla gåtor som omger boken och dess författare kommer att prägla Daniels liv för all framtid.

Varför har någon ansträngt sig så för att sopa igen alla spår efter Julián Carax? Varför bevakar den sadistiske kommissarien Fumero varje steg Daniel tar? Varför börjar Daniels eget liv alltmer påminna om Julián Carax?

När Daniel till slut finner både kärleken och svaren på alla gåtor har läsaren fått ta del av en totalt uppslukande berättelse, lika gäckande gåtfull, romantisk, mystisk och lockande som det labyrintiska gatunätet i Barcelonas gamla stad.

Min kommentar
Den här boken har tokhyllats och det har känts som att precis alla älskar den. Ända sedan jag köpte Vindens skugga så har jag föreställt mig att jag skulle läsa den i Barcelona. Så blev det tyvärr inte, men jag befann mig i alla fall i Spanien under läsningen. Det är ju alltid lite jobbigt att läsa en bok som det förväntas så mycket av, men jag har varit lite, lite tveksam. Många har nämligen nämnt detaljer om den som jag har tänkt att jag inte uppskattar speciellt mycket.

Jag har ju då aldrig varit i Barcelona så jag har svårt att se miljön framför mig, men jag gillar den. Det kan dock bli lite detaljerat ibland. Det jag gillar allra mest är tanken på en gravkammare för bortglömda böcker. Där skulle jag kunna tänka mig att vandra runt ett bra tag.

Vindens skugga börjar väldigt bra och intressant. Kärleken till böcker genomsyrar allt. Jag tänker att det här nog kan gå bra, trots att jag läser pocketupplagan där texten är så pytteliten att bara det gör boken jobbig att läsa. Tyvärr tappar jag snart intresset och jag blir nästan uttråkad ibland. Det är segt och nästan lite långrandigt när precis allt förklaras. Känslan av korvstoppning är stark. Jag läser och läser, men kommer liksom ingenstans. Ofta är det lite småroligt, men dialogen urartar snabbt till något som liknar buskis. Den där mystiken och stämningen som så många har pratat om upplevde jag aldrig. Jag tyckte det var ganska förutsägbart.

Karaktärerna är ganska tråkiga, de försvinner i allt ordbajseri, och jag blir aldrig riktigt intresserad av de här människoödena. Den jag tycker bäst om är Daniels pappa, men han har inte någon särskilt stor roll. Det är klyschigt, melodramatiskt och tillkrånglat, personernas agerande känns konstruerat och det är massor av romantiskt tjafs (nej, jag gillar inte romantik).

Jag förväntade mig inte att tycka lika mycket om Vindens skugga som så många andra har gjort, men jag trodde nog att den skulle passa mig lite bättre än så här. Mitt största problem med den är nog att den är otroligt pratig, minst hundra sidor hade kunnat ha tagits bort. Det blir nog inte en bok som jag kommer att bära med mig. En vecka efter jag läst ut den kommer jag knappt ihåg vad den handlar om.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,26 i genomsnitt (beräknat 401 006 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Vindens skugga: booksessed, Avantgardet och Bokdamen.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

onsdag 14 september 2016

"Den osynlige väktaren" av Dolores Redondo

Författare: Dolores Redondo
Titel: Den osynlige väktaren
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 432
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: El guardián invisible
Översättare: Manni Kössler
Serie: Baztán 1
Förlag: Bucket List Books
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 september 2016




Första meningen: Ainhoa Elizasu blev det andra offret för el basajaun, även om pressen ännu inte kallade den så.

Baksidetext
När en tonårsflickas nakna kropp flyter i land vid Baztánfloden kopplas den snabbt till ett liknande mord som begåtts en månad tidigare. Snart florerar ryktena i den närbelägna byn Elizondo. Är det en ritualmördares verk eller är förövaren basajaun, den osynlige väktaren? Kriminalinspektör Amaia Salazar leder utredningen som tar henne tillbaka till den baskiska landsbygden där hon föddes. Platsen är insvept i dimma och omgiven av ogenomträngliga skogar. Här göms olösta konflikter, och under utredningens gång hemsöks Amaia av en fruktansvärd barndomshemlighet.

Min kommentar
Jag kommer faktiskt inte ihåg när och var jag såg den här boken första gången, men jag minns att jag genast blev intresserad. Kanske mest beroende på miljön. Hur ofta är det man läser en bok som utspelar sig i den baskiska delen av Spanien?

Miljön spelar nog faktiskt en av huvudrollerna i den här boken och trots att jag aldrig har besökt den delen av Spanien så har jag en tydlig bild av hur det ser ut där nu. Naturen är väldigt viktig, det är den slutsats jag måste dra. Och vacker. I de djupa otillgängliga skogarna springer allehanda mytologiska varelser omkring och det fullkomligt osar folktro runt alltihop.

Jag märker ju direkt från början att detta inte skulle bli likt en vanlig svensk/brittisk/amerikansk deckare och den spanska stilen kommer kanske inte helt överens med mig. Det gnisslar en del. Det är väldigt ordrikt och detaljerat. Mitt största problem, som alltid, är alla dessa föreläsningar om allt möjligt, oftast har det inte alls med historien att göra. Här finns verkligen föreläsningar om ALLT, från renovering av gamla motorcyklar till psykologi och en tre sidors genomgång av kända seriemördare. Ibland kändes det som att författaren absolut skulle ha med precis allt hon researchat fram. Det är inte alls nödvändigt för min del.

Huvudpersonen Amaia möter vi inte bara i nutid, utan även i en tråd som utspelar sig 1989. Den historien är något av det mest tragiska jag har läst och den förklarar ganska väl hur Amaia blev som hon blev. Jag vet inte om hon är alltigenom sympatisk, men jag tycker om henne. Systrarna däremot är inte så lätta att gilla. Speciellt Flora är en historia för sig själv. Hon älskar att vara martyr och just den människotypen får mig att se rött. Fastern är en klok gammal(?) gumma och hon kommer med en hel del visa kommentarer. Amaias man är, enligt Amaia, den bästa man som går omkring på två ben och ett tag kände jag att om jag får läsa en gång till om hur underbar, fantastisk och kärleksfull James är så kräks jag.

De baskiska människorna är inte direkt sådana som jag själv brukar träffa på, de känns dock väldigt autentiska. Men är det verkligen möjligt att spanska/baskiska män överhuvudtaget inte är bekanta med konceptet smink? Interaktionen mellan karaktärerna känns inte heller som något jag brukar råka på. Här formligen spyr folk ur sig sin levnadshistoria och ångest. Gärna till vilt främmande personer. Ibland känns det lite som någon spansk såpa jag har sett, där alla bara står och skriker åt varandra. Det hela är faktiskt ganska intressant.

Själva brottet, eller brotten, är råa och brutala, men inte alls osannolika på något sätt. Att det handlar så mycket om folktro och mytologi är jätteintressant, men jag har ett litet problem med det. Jag har inget emot övernaturligt, men när i övrigt sansade personer inte bara ser utan även pratar med mytologiska varelser så går det över min gräns. Åtminstone när jag läser en bok som inte gör anspråk på att vara fantasy eller liknande.

Slutet känns lite abrupt, speciellt med tanke på att allt annat har varit så extremt detaljerat. Det blir nästan som eftertexterna på en film, de där som förklarar allt om vad som hände sedan.

Det här är ju första delen i en trilogi och jag måste erkänna att jag väldigt gärna träffar på Amaia igen. Jag måste bara tänka på att ta på mig mina spanska glasögon först.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg och inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 3,71 i genomsnitt (beräknat på 2 752 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Den osynlige väktaren: Nydahls occident.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.