Film: Solo (2018)

Titel: Solo: A Star Wars Story
Originaltitel: Solo
Genre: Science fiction
Regissör: Ron Howard
Manus: Jonathan Kasdan, Lawrence Kasdan
Skådespelare: Alden Ehrenreich, Thandie Newton, Woody Harrelson, Emilia Clarke, Donald Glover
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 135 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 28 december 2018




Handling
Genom en serie händelser i den mörka och kriminella undre världen möter Han Solo sin blivande andrepilot Chewbacca och träffar också på den ökände storspelaren Lando Calrissian, som äger Millenium Falcon.

Min kommentar
Jag kan nog tycka att det kommer lite väl många Star Wars-filmer nu, det har gått lite inflation i dem och det blir lite som att äta ostbågar varje dag. Till slut tröttnar man (inte på ostbågar dock) och jag hade egentligen inte tänkt se den här. Men plötsligt så hade jag köpt den och då var det ju bara att titta.

Prequels är inte något som jag brukar gilla, de känns väldigt ofta konstruerade och jag blir förvånad över att jag tycker så mycket om den som jag gör. Jag känner mig intresserad och jag tycker det är kul att få veta hur Chewbacca, Millenium Falcon och Lando kom in i Star Wars-universumet. Och kanske förstår man nu också hur Han Solo blev som han blev.

Ibland känner man igen en skådespelare, men kan inte sätta fingret på var man sett den. Så var det lite med Emilia Clarke. Det tog ett tag innan vi kunde placera henne. Tyvärr är hon ganska medioker här. Det finns en del kända ansikten och de gör väl allihop sitt jobb. Chewbacca får äntligen ta lite plats och det är väl på tiden. Alden Ehrenreich gör det bra, men någon Harrison Ford är han ju inte. Som vanligt så gillar jag androiden, L3, mest.

Jag får inte den riktiga Star Wars-känslan, men den historien har ju faktiskt inte börjat än. Den största anledningen till att det inte känns "riktigt" är nog humorn, som saknas nästan helt. Det är ju lite konstigt, eftersom det ju faktiskt är Han Solo som brukar vara komikern.

Filmen bidrar ändå till att göra universumet tydligare, men jag önskar att de inte ska förstöra känslan genom att spotta ur sig nya filmer i parti och minut.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 856 betyg).
På IMDb hade den 7,0 i genomsnitt (beräknat på 183 868 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Bird box (2018)

Titel: Bird box
Originaltitel: Bird box
Genre: Skräck
Regissör: Susanne Bier
Manus: Eric Heisserer, Josh Malerman (bok)
Skådespelare: Sandra Bullock, Trevante Rhodes, John Malkovich, Sarah Paulson, Jacki Weaver
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 124 min
Serie: -
Såg den på Netflix 21 december 2018





Handling
När en mystisk kraft börjar utrota världens befolkning är det bara en sak som är säker: du dör om du får syn på den. När Malorie ställs inför det okända hittar hon kärlek, hopp och en ny början – men snart faller allt isär. Hon tvingas fly med sina två barn nerför en förrädisk flod som leder till den enda plats där trygghet finns. Men för att överleva måste de ge sig ut på den farliga tvådagarsresan med ögonbindel.

Min kommentar
Sandra Bullock har länge varit en av mina favoritskådespelare (förmodligen ända sedan Speed, kanske tidigare) och när jag såg att hon hade huvudrollen i Netflix nyaste egenproduktion så var det ett givet val för fredagsfilmen. Samma dag den släpptes. Trots mina invändningar mot nästan allt Netflix har producerat.

Jag har insett att jag nog är lite kräsen när det kommer till skräck och det som skrämmer andra påverkar ofta inte mig alls. Det här var dock otroligt läskigt att föreställa sig. Ett av människans viktigaste sinnen oanvändbart. Just synen är nog det som jag är mest rädd för att förlora. Då kan man ju liksom inte se sin fiende. I den här filmen är det dessutom förenat med livsfara att se fienden. Tack och lov så slipper tittaren se vad det nu är för något. Det brukar vara ett av mina största problem med skräckfilmer, att filmmakarna tror att det blir läskigare om man får se. Så är det inte för mig. Att se "monstret" brukar bara betyda att allt blir fjantigt.

Filmen påminner en aning om A quiet place (som jag skrivit om här), men där var det ju hörseln som var det viktiga. Inte heller i Bird box får man någon egentlig bakgrund till vad som händer, utan man kastas rätt in i eländet. Jag har nu upptäckt att jag inte behöver någon bakgrund om allt hänger ihop. Det fungerar i alla fall i den här filmen.

Sandra Bullock är precis lika bra som hon brukar vara, om inte bättre. Jag kan känna precis det hon känner bara genom att titta på henne. John Malkovich känns som att han spelar sig själv, åtminstone är hans karaktär ungefär likadan som de han brukar spela. De andra skådespelarna känns mer som utfyllnad, men alla är bra.

Jag har egentligen inget alls att klaga på, men kanske var de lite för länge i det där huset. Slutet var väl det bästa tänkbara. Det var definitivt inte för lite. Kanske en aning för mycket, men i så fall bara marginellt. Det var spännande mest hela tiden och ibland var det andlöst spännande. Nu känner jag mig väldigt nyfiken på boken som filmen är baserad på.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 0 betyg).
På IMDb hade den 6,8 i genomsnitt (beräknat på 32 877 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på discshop.

TV-serie: The night of

Titel: The night of
Originaltitel: The night of
Genre: Crime
Skapad av: Richard Price, Steven Zaillian
TV-bolag: HBO
Skådespelare: Riz Ahmed, Bill Camp, John Turturro, Amara Karan, Sofia Black-D'Elia
Premiär: 2016-06-24
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 55 min
Såg den på blu-ray december 2018





Handling
Historien kretsar kring det brutala mordet på en ung kvinna på Manhattans Upper West Side, och vi får följa hela processen från den inledande polisutredningen till gripandet och fängslandet av den huvudmisstänkte - en sympatisk, oansenlig collegestudent som tillsammans med sin familj blir utsatt för det värsta i New Yorks rättssystem. Hans advokat är en inbiten uppdragsjägare som har turen att få ta hand om sitt livs största fall och blir indragen i en uppsjö invecklade juridiska manövrer av utredare och andra advokater som gör det allt svårare för honom att hjälpa klienten.

Min kommentar
Jag kan faktiskt inte komma ihåg anledningen till varför jag köpte den här boxen. Det jag är helt säker på är att jag aldrig hade hört talas om den, men på Black Friday 2016 så hittade jag förmodligen det relativt höga betyget på IMDb och tänkte, också förmodligen, att jag skulle chansa. Serien har ju inte direkt varit högprioriterad, men ibland så får man gå igenom även bortglömda boxar i filmhyllan.

Det här är något så ovanligt som en serie som gör mig förvirrad på ett bra sätt. Jag har ingen aning om vem jag kan lita på. Alla har en för mig okänd agenda. Jag vet inte ens om den utpekade är skyldig eller ej. Vilket gör det lite besvärligt att bestämma sig för vem man ska "hålla" på. Det gäller ända till de sista minuterna av det sista avsnittet. Det är så osannolikt bra. Och spännande. Och ovisst.

Här finns många intressanta och komplicerade karaktärer, som man ju då inte vet om de är goda eller onda. Eller både och. Till och med en katt finns det. Nästan alla får mig att känna något, jag tror inte att någon är mig likgiltig. Hur ofta händer det? Tuffa ämnen behandlas och det blir också en vinkling på hur allt drabbar resten av familjen. Allt detta utan att någon gång peka finger.

Vi såg de här åtta avsnitten på rekordtid och höll på att missa tolvslaget på nyårsnatten eftersom sista avsnittet är runt 1,5 timme långt. Varför har ingen pratat om den här serien? Kan det vara så illa att alla har missat den?

[spoiler]Lite funderingar, bara så där... Andreas dörr var väl självlåsande? När Naz ska hämta bilnycklarna så måste han bryta sig in genom att slå sönder glaset. När polisen kommer så är dörren plötsligt öppen. Det som ändå störde mig mest var det här med att Naz inte var alldeles nedskvätt med blod och inte en enda polis/utredare ifrågasatte detta i stort sett omöjliga. Jag visste inte om det var meningen eller om det var en sällsamt grov miss av manusförfattarna. De lämnar taxin olåst, med rutorna nedvevade och förmodligen nycklarna i. Mitt i New York. Usch och blä för sådana missar.[/spoiler]



På TV Time har serien 9,28 i genomsnitt.
På IMDb har serien 8,6 i genomsnitt (beräknat på 94 188 betyg).
Jag ger den 4,5.

Serien är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Serien kan köpas på cdon och discshop.

Film: Mowgli (2018)

Titel: Mowgli
Originaltitel: Mowgli
Genre: Äventyr
Regissör: Andy Serkis
Manus: Callie Kloves
Skådespelare: Rohan Chand, Christian Bale, Cate Blanchett, Benedict Cumberbatch, Andy Serkis
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 104 min
Serie: -
Såg den på Netflix 15 december 2018





Handling
I Indiens djungler blir en grupp människor attackerade av tigern Shere Khan som mördar två föräldrar till en liten pojke. Pojken lyckas överleva och hittas av pantern Bagheera som tar med honom till en vargflock. Vargarna adopterar pojken och döper honom till Mowgli. Han växer upp tillsammans med sina vargsyskon och får lära sig djungelns tuffa lagar av björnen Baloo och Bagheera. Mowgli måste inte bara kämpa för sin överlevnad mot Shere Khan, utan även mot sitt eget mänskliga ursprung.

Min kommentar
Sambon blev alldeles eld och lågor när han upptäckte att Mowgli skulle ha premiär på Netflix. Lite förvånad blev jag. Det är inte direkt hans genre, men vem är jag att vägra.

Jag tycker nog att början av filmen är bäst, även om jag tycker att det plötsligt blev konstigt när Mowgli och djuren pratade med varandra. Något som jag aldrig reagerat på i den tecknade versionen. Det kan bero på att djuren har mänskliga ansikten med mänskliga uttryck. Det tar ett tag att vänja sig vid det.

I mitt huvud blir det väldigt förvirrat när filmen ibland är väldigt barnslig och ljus för att i nästa ögonblick bli väldigt brutal och djupaste svart. Nästan som att manusförfattaren inte kunde bestämma sig för vem som skulle vara målgruppen och ville göra något för alla. Jag förstår faktiskt inte riktigt vem filmen är gjord för. Det är definitivt inte barn. Åldersgränsen är 13 år enligt Netflix, men jag har svårt att se att den åldersgruppen vill se den här typen av film. Om inte något har ändrats grymt mycket sedan jag själv var i den åldern. Målgruppen måste ju vara vuxna och då är den lite för barnslig.

Allt är väldigt snyggt gjort och rösterna görs fantastiskt bra. Rohan Chand, som spelar Mowgli, känns lite överspelad, men det måste vara svårt att spela mot CGI-figurer. Min favorit är solklart Bhoot. Han är ju omöjlig att inte gilla.

Jag har inte läst Kiplings Djungelboken så jag vet inte hur den här versionen stämmer med originalet, så att säga. Det här funkar dock inte så bra för mig. Och sambon, ja han somnade efter en stund.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 107 betyg).
På IMDb hade den 6,7 i genomsnitt (beräknat på 18 296 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

TV-serie: Designated survivor - Säsong 2

Titel: Designated survivor
Originaltitel: Designated survivor
Genre: Thriller
Skapad av: David Guggenheim
TV-bolag: ABC
Skådespelare: Kiefer Sutherland, Paulo Costanzo, Zoe McLellan, Italia Ricci, Kal Penn
Premiär: 2017-09-27
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 22
Avsnittslängd: ca 40 min
Såg den på Netflix november-december 2018





Handling
Efter ett år på posten som president börjar Tom Kirkman finna sin roll som statschef. Stödd av sin lojala stab i Vita huset tacklar Kirkman den dagliga strömmen av ärenden och problem. Terroristerna som attackerade huvudstaden är fortfarande på fri fot och presidenten kommer inte att låta något hindra honom från att skipa rättvisa för offren, även om det innebär personliga uppoffringar.

Min kommentar
Förra året så råkade vi ju hitta den här serien (efter ett tips från Bokhuset) och just då var det bland det bästa som fanns att se. Andra säsongen kom redan förra hösten, men jag vill ju att alla avsnitt ska vara på plats innan jag börjar titta så den har fått vänta. Länge.

Alltså, jag vill så gärna att våra politiker var så här ärliga och rakryggade. Han sätter alltid landets bästa främst, helt oberoende av partifärg. Det skulle sannerligen behövas i svensk politik just nu. Ville bara säga det så att det blir klart.

Den här andra säsongen är inte lika bra som den första, men den är fortfarande helt klart mer än sevärd. Den har blivit lite mer lik West Wing och den spännande whoddunit är borta. Av förklarliga skäl. Det saknas dock inte andra, nya mysterier. Faktum är att det nog händer lite väl många konstiga och extrema saker. Jag har samma känsla; kan man lita på någon? Ja. Presidenten. Förutom den där ogenomtänkta attacken på det lilla landet så sköter han sig perfekt.

Till min stora glädje så dyker Michael J Fox upp i en roll. Det var oväntat. Han är alltid ett välkommet tillskott i vilken serie som helst. I den här serien finns väldigt mycket väldigt bra och intressanta karaktärer. Några nya favoriter är sanningssägaren Lyor, brorsan Trey, företagschefen Andrea och advokaten Kendra. Favoriterna från förra säsongen hänger kvar, mer eller mindre, men Hannah gillar jag inte alls lika mycket. Hon känns inte lika rättrådig, eller jo, men hon är betydligt mer skjut först och fråga sedan.

När jag skulle skriva ihop det här inlägget så upptäckte jag, först, att ABC hade lagt ner serien. Med tanke på cliffhangern i sista avsnittet så var det inte speciellt rolig läsning. När jag googlat runt ett tag så visade det sig att Netflix har köpt rättigheterna och ska göra en tredje säsong. Nu väntar jag på den.

[spoiler]Kirkman annonserar att han ska ställa upp i nästa val, han ringer justitieministern och ska prata om... vadå? Hannah åker till London för att rädda Damiens dotter, på ett USB-minne som den ryska spionen har finns en film som visar Emily och Poreskova.[/spoiler]




På TV Time har serien 8,66 i genomsnitt.
På IMDb har serien 7,7 i genomsnitt (beräknat på 53 825 betyg).
Jag ger säsongen 4,0.

Serien är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Serien kan köpas på cdon och discshop.

Film: Deadpool 2 (2018)

Titel: Deadpool 2
Originaltitel: Deadpool 2
Genre: Action
Regissör: David Leitch
Manus: Rhett Reese, Paul Wernick, Ryan Reynolds
Skådespelare: Ryan Reynolds, Josh Brolin, Morena Baccarin, Julian Dennison, Brianna Hildebrand
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 119 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 7 december 2018



Handling
Efter att ha överlevt en attack från ett dödligt nötkreatur, kämpar den vanställde kafeteriakocken med att uppfylla sin dröm om att bli Mayberrys hetaste bartender, samtidigt som han försöker att lära sig att stå ut med sin dåliga smak.

I jakten på att återfinna sin krydda i tillvaron, som en tidsmaskin, måste Wade bekämpa ninjor, yakuza-maffian och ett gäng sexuellt aggressiva hundar, när han reser jorden runt för att förstå vikten av familjen, vänskap och smak- samt få en nyupptäckt äventyrslust och den eftertraktade kaffekoppstiteln "Världens bästa älskare".

Min kommentar
Jag vet inte vad det är med mig och de här superhjältefilmerna. Jag är inte speciellt glad i de flesta, ändå kan jag inte låta bli att köpa/se dem. Nu har det ju återigen varit Black Friday och då ramlade det så klart ner ett par av dem i min elektroniska varukorg.

Filmen började riktigt bra och jag kände mig nöjd där. Ett tag. Sedan blev det liksom bara värre och värre. Då slog det mig att jag hade kommit ihåg det helt fel, det var inte Deadpool jag gillade (det var Ant-Man, som även den inköptes på Black Friday). Nåväl, humorn var kul ett tag och ibland, en del skämt faller platt och det är mer vulgärt än roligt. Metahumorn fortsätter också, tyvärr inte lika mycket och roligt som i första filmen.

Deadpool som karaktär känns annorlunda i den här andra filmen, lite som att han vill bli tagen på allvar och därmed också som att filmen vill bli tagen på allvar. Det är en helt omöjlig ekvation och inte alls ett lyckat grepp i mina ögon. Filmen blir mer som en vanlig superhjältefilm än den där nyskapande och intressanta som första filmen var.

Soundtracket är bra och det kan bero på att det är väldigt retro, alltså den musik som jag växte upp med. Och hur ofta hör man Dolly Parton i en superhjältefilm? Det fungerar förvånansvärt bra.

Tempot är mestadels högt, men det finns en del segare sträckor, och det är rått och brutalt. Underhållning i nästan två timmar alltså. Och som vanligt, sluta inte titta innan eftertexterna är slut.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 853 betyg).
På IMDb hade den 7,8 i genomsnitt (beräknat på 310 958 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Mission: Impossible - Fallout (2018)

Titel: Mission: Impossible - Fallout
Originaltitel: Mission: Impossible - Fallout
Genre: Action
Regissör: Christopher McQuarrie
Manus: Christopher McQuarrie
Skådespelare: Tom Cruise, Henry Cavill, Ving Rhames, Simon Pegg, Rebecca Ferguson
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 147 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 1 december 2018





Handling
På ett riskabelt uppdrag väljer Ethan Hunt att rädda sitt team istället för att slutföra uppdraget, och kärnvapen hamnar i händerna på ett livsfarligt nätverk som vill förgöra civilisationen. Världens öde står på spel när Ethan och hans team kämpar mot klockan för att förhindra en radioaktiv katastrof.

Min kommentar
Alldeles oavsett vad jag tycker om Tom Cruise som privatperson så är han en av mina absoluta favoritskådespelare. Hans filmer är alltid säkra kort och speciellt de här Mission: Impossible-filmerna. Man vet liksom alltid vad man får och det är högtempo-action och humor i en härlig blandning. Den här filmen är inget undantag.

Det här är en komplicerad historia och det är nog ganska mycket som ska föreställa tvister. Förmodligen har vi sett för många (detta är ju sjätte filmen) för vi hade alltid på förhand gissat vad som skulle hända. Det förstörde inte speciellt mycket (tror jag), förutom det då att vi aldrig blev förvånade eller överraskade. Tempot är rejält högt nästan hela tiden och den sista halvtimmen så steg min puls ganska rejält (ja, jag mätte). Det är helt osannolika stunts och de blir inte sämre av att jag vet att Tom Cruise gör dem själv. Han gillar verkligen att klättra. Och springa. Karln är 56 år gammal!

Tompa är precis lika bra som vanligt och efter honom så är Simon Pegg min favorit (Benji). Han och Ving Rhames (Luther) står för mycket av humorn. Rebecca Ferguson (Ilsa) är stabil och det är alltid kul att se svenska i Hollywoodfilmer. De andra skådespelarna gör sitt jobb och är varken bu eller bä. Förutom Vanessa Kirby (Vita änkan) som bara verkar vara där för att se snygg ut.

Det är beprövad handling och tricks, men utförandet är betydligt bättre än i många andra liknande filmer. Sambon ville sätta en femma, snudd på, men riktigt så bra tyckte inte jag att den var. Framför allt så är den väldigt mycket för lång, en del (sätt in valfritt sätt)-jakter kunde lätt ha kortats ner. Men det är spännande, roligt och pulshöjande. Helt enkelt stabil underhållning.



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 447 betyg).
På IMDb hade den 7,9 i genomsnitt (beräknat på 173 222 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Fantastiska vidunder och var man hittar dem (2016)

Titel: Fantastiska vidunder och var man hittar dem
Originaltitel: Fantastic beasts and where to find them
Genre: Fantasy
Regissör: David Yates
Manus: J.K. Rowling
Skådespelare: Eddie Redmayne, Katherine Waterston, Dan Fogler, Alison Sudol, Colin Farrell
Utgivningsår: 2016
Produktionsland: USA | UK
Längd: 133 min
Serie: -
Såg den på C More 23 november 2018


Handling
New York, år 1926. Något mystiskt hotar att avslöja trollkarlsvärlden. När Newt Scamanders expedition för att undersöka och rädda magiska varelser börjar närma sig sitt slut, släpper mugglaren Jacob Kowalski av misstag lös några av varelserna. Räddningsuppdraget gör att det udda gänget hjältar hamnar på kollisionskurs med mörka makter.

Min kommentar
Den här filmen har jag velat se väldigt länge och jag trodde att jag hade missat den på C More, men så av en händelse så upptäckte jag att den fortfarande fanns där. När sambon var tvungen att jobba kväll så passade jag på.

Jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Men alltså, vilka underbara varelser! Speciellt mycket vidunder var de ju inte förstås, utan mest söta. Det är en magisk film, med barnsligt och vuxet i en ovanlig blandning. Lite som Harry Potter... Humor finns det, så klart, och jag fnissar ett antal gånger.

Av karaktärerna så är Jacob Kowalski min favorit. Det är inte alls svårt att sätta sig in i hans situation och jag tycker han tar allt på ett bra sätt. Jag kan lätt se mig i hans skor. Eddie Redmayne, som jag varit tveksam till i de senaste filmerna, är fantastisk igen. Han gör Newt riktigt bra, det är inte alls svårt att känna igen människotypen. Inget konsekvenstänk whatsoever.

En del scener känns lite som utfyllnad, som besöket hos djuren i resväskevärlden och lite andra scener där djuren är inblandade. Samtidigt så är det lite de som gör filmen ju och jag kan faktiskt inte se mig mätt på dem. Slutscenerna... här började jag faktiskt vrida mig lite av olust. Allt trollspöviftande och blixtrande blev bara töntigt och förstörde mycket av stämningen för mig.

Och bara en liten not... Vad är det för fel på filmmakarna nu för tiden? Hur kan det vara så omöjligt att göra filmer av normal längd? Varför måste allt dras ut och bli över två timmar?



Filmtipsets estimerade betyg var 4 (beräknat på 2 157 betyg).
På IMDb hade den 7,3 i genomsnitt (beräknat på 332 208 betyg).
Jag ger den 4,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Mordet på Orientexpressen (2017)

Titel: Mordet på Orientexpressen
Originaltitel: Murder on the Orient Express
Genre: Crime
Regissör: Kenneth Branagh
Manus: Michael Green, Agatha Christie (bok)
Skådespelare: Kenneth Branagh, Penélope Cruz, Judi Dench, Johnny Depp, Michelle Pfeiffer
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: USA | Malta
Längd: 114 min
Serie: -
Såg den på C More 16 november 2018





Handling
Vad som börjar som en extravagant tågresa genom Europa utvecklas snabbt till ett av de mest spännande mysterier som någonsin berättats. För en av tågets passagerare ska resan bli den allra sista, och alla övriga medresenärer är misstänkta. Tiden är knapp och en man måste lösa pusslet innan mördaren slår till igen.

Min kommentar
Agatha Christie var min ingång till deckare. Skulle man kunna säga. Ofta gick jag bet på att avslöja mördaren, bland annat i Mordet på Orientexpressen. Den har ett slut som jag faktiskt kommer ihåg. Det händer inte speciellt ofta. Man skulle kunna tycka att det kanske förstör spänningen i filmen, men så är det inte. Vägen till slutet är också intressant.

Mitt stora problem med Agatha Christie är att jag inte varit så förtjust i hennes huvudkaraktärer. Poirot har jag aldrig gillat, han är alltid så dryg. Jag vet inte om det beror på att jag har blivit äldre eller om den här versionen av Poirot är annorlunda, för nu gillar jag honom. Och då tycker jag ändå inte om Kenneth Branagh.

Det är en hel del kända ansikten här, det blev lite "där är ju han" "och titta, där är ju hon", vilket alltid är kul. Det är också roligt att se Johnny Depp i en roll som inte är (så) utflippad. Michelle Pfeiffer är som vanligt trevlig att se, hon är alltid bra. Generellt så tycker jag att alla spelar över, men det hör ju lite till i en film som utspelar sig på 30-talet. Det är bra gjort och jag tycker att det syns att de har roligt.

Jag kan inte påstå att det är nagelbitsspänning här, men det är lite nerv ändå. Själva upplösningen kommer lite plötsligt och man får liksom inte riktigt reda på hur Poirot kom fram till sin slutsats. Det är lite underligt i en film som är nära två timmar lång.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 877 betyg).
På IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 163 386 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Baywatch (2017)

Titel: Baywatch
Originaltitel: Baywatch
Genre: Komedi
Regissör: Seth Gordon
Manus: Damian Shannon, Mark Swift
Skådespelare: Dwayne Johnson, Zac Efron, Kelly Rohrbach, Ilfenesh Hadera, Jon Bass
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: USA
Längd: 116 min
Serie: -
Såg den på Netflix 4 november 2018





Handling
Mitch Buchannon och hans nyanställde, yngre kollega, den kaxige Matt Brody försöker tillsammans sätta dit ett kriminellt gäng som slagit klorna i kuststaden där de båda arbetar som livräddare på stranden.

Min kommentar
Egentligen så var det meningen att jag inte skulle se denna. Jag var ärligt talat inte speciellt sugen på två timmars springande i slowmotion. Sedan var det en annan bokbloggare (kommer inte ihåg vem) som hade sett och gillat. Filmen Baywatch skulle tydligen vara en parodi på TV-serien. När den plötsligt en söndag dök upp på Netflix så...

Den här filmen driver hejdlöst med sig själv, det finns inget seriöst i närheten av den. Faktum är att det ibland nästan blir för mycket. Många skratt blev det i alla fall och det var precis vad jag behövde. En liten brasklapp bara: Om man inte ser den för vad den är, en parodi, så är den förmodligen usel.

Stjärnan i Baywatch måste vara Dwayne Johnson, även kallad The Rock. Han är klockren. Både David Hasselhoff och Pamela Anderson gör små cameos (eller vad man ska kalla det), vilket blir lite förvirrande eftersom de är sina karaktärer, som ju någon annan är i filmen.

För att en parodi ska vara riktigt bra så får den inte vara elak, inte vara rolig på någon annans bekostnad. Baywatch är en av de bra, det finns både kärlek och värme här.

När TV-serien dök upp på kabel-TV i Sverige så såg jag en del avsnitt. Den var ett hyggligt middagssällskap. Detta är bättre.



Filmtipsets estimerade betyg var 2 (beräknat på 471 betyg).
På IMDb hade den 5,6 i genomsnitt (beräknat på 121 168 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Annabelle: Creation (2017)

Titel: Annabelle: Creation
Originaltitel: Annabelle: Creation
Genre: Skräck
Regissör: David F Sandberg
Manus: Gary Dauberman
Skådespelare: Miranda Otto, Anthony LaPaglia, Talitha Bateman, Stephanie Sigman, Lulu Wilson
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: USA
Längd: 109 min
Serie: -
Såg den på Netflix 2 november 2018





Handling
Flera år efter deras lilla flickas tragiska död, välkomnar en dockmakare och hans hustru en nunna och flera föräldralösa flickor, men den besatta dockan Annabelle tänker inte låta flickorna få någon lugn och ro.

Min kommentar
Skräck kan vara så fantastiskt bra, men det verkar som att moderna skräckfilmer mest går ut på jumpscares och inte det där krypande, ovissa som skrämmer mig. Detta är ju en prequel till Annabelle, en film som jag har för mig att jag tyckte var helt okej.

För mig är det viktigt att en skräckfilms handling inte drivs framåt av karaktärernas ologiska agerande. Den här filmen är ett bra exempel på precis det. Korkat beteende alltså. Karaktärernas agerande är så långt ifrån vad en normal människa skulle göra att jag mest blir förbannad. Och är det inte lite underligt att ingen hör något. De är ju ganska många i det där huset.

En stor miss i den här typen av film är om man får se demonen/monstret och det inte är speciellt bra gjort. Här blir det bara löjligt och det hade varit bättre om filmmakarna hade låtit den biten förbli i tittarens fantasi. Skådespelarna är i alla fall bra, speciellt barnen. Det är så skönt att se att det finns barn som kan agera, det är ju ganska tunnsått med sådana i svensk produktion.

Filmen bygger mycket på billiga jumpscares och det är inget som skrämmer mig. Det finns inget kvar att bli rädd för när det är dags att släcka sänglampan, men Annabelle: Creation är ändå en hygglig skräckfilm.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 338 betyg).
På IMDb hade den 6,5 i genomsnitt (beräknat på 80 330 betyg).
Jag ger den 3,0.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

Film: Jurassic World: Fallen kingdom (2018)

Titel: Jurassic World: Fallen kingdom
Originaltitel: Jurassic World: Fallen kingdom
Genre: Action
Regissör: J A Bayona
Manus: Colin Trevorrow, Derek Connolly
Skådespelare: Chris Pratt, Bryce Dallas Howard, James Cromwell, Rafe Spall, Isabella Sermon
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 128 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 24 oktober 2018





Handling
Tre år har gått sedan nöjesparken och lyxresorten Jurassic World ödelades av förrymda dinosaurier. Människorna har nu övergivit Isla Nublar medan de överlevande dinosaurierna klarar sig på egen hand i djungeln. När öns vilande vulkan börjar vakna till liv påbörjar Owen och Claire en räddningsmission för att rädda de dinosaurier som fortfarande är kvar på ön från att utplånas.

Min kommentar
Ända sedan första filmen om Jurassic Park kom så har jag varit, kanske inte frälst, men lite småförtjust i de här filmerna. Förra filmen, Jurassic World, var dessutom en av de bättre, i stort sett lika bra som originalet. De är helt enkelt ett måste i min filmsamling. Så även denna nya, som utspelar sig tre år senare.

Filmen börjar helt okej, men tyvärr så lämnar de ön ganska snart och då försvinner hela stämningen. Fallen kingdom har nog den tunnaste storyn i hela filmserien, den känns väldigt krystad. Effekterna (dinosaurierna alltså) är som vanligt snygga, men det hjälper liksom inte. Det som jag ser som det stora problemet här är att filmmakarna verkar ha försökt göra en seriös(are) film, vilket är ett stort misstag. Det torde vara omöjligt att göra en seriös film på det här temat. En del budskap kastas in och människors oförmåga till konsekvenstänk upphör aldrig att förvåna mig.

Chris Pratt är lika charmig som vanligt, men hans karaktär får inte lika stort ironiskt utrymme. Jag saknar det. Humor är viktigt i den här typen av film, tycker jag. Min favoritkaraktär blir nog Blue, men jag tror inte jag skulle vilja ha en sådan hemma.

Detta är en typisk mellanfilm och handlingen borde sätta fart i nästa, men då handlar det nog inte längre om dinosaurier. Enligt uppgift ska den komma 2021.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 637 betyg).
På IMDb hade den 6,3 i genomsnitt (beräknat på 167 187 betyg).
Jag ger den 3,5.

Filmen är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

TV-serie: Castle Rock - Säsong 1

Titel: Castle Rock
Originaltitel: Castle Rock
Genre: Skräck
Skapad av: Sam Shaw, Dustin Thomason
TV-bolag: Hulu
Skådespelare: André Holland, Melanie Lynskey, Bill Skarsgård, Jane Levy, Sissy Spacek
Premiär: 2018-07-25
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 10
Avsnittslängd: ca 55 min
Såg den på HBO november 2018





Handling
Castle Rock är en psykologisk skräckserie som utspelar sig i Stephen Kings multiversum. Här möts mytologin och de närgångna personporträtten i Kings mest älskade verk och väver ihop en episk berättelse om mörker och ljus. Allt utspelar sig i en skogsbygd på några kvadratkilometer i Maine.

Min kommentar
Det har blivit en del Stephen King här på bloggen i höst. Nu är det dags igen. Castle Rock sägs vara en serie som baseras på Kings karaktärer och miljö, hans multiversum helt enkelt. Den var ju bara ett måste att se. Jag gick till och med med på att skaffa HBO bara för det.

Kanske gick jag in i det här med helt fel förutsättnigar, men jag blev lite besviken. Här fanns inte speciellt många av Kings karaktärer, den enda var egentligen sheriff Alan Pangborn. Fängelset Shawshank är med också och även en systerdotter till Jack Torrance. Det fanns en del andra referenser, som affären Needful things, som skymtade förbi, en rabiessmittad hund och några pojkar som hittar ett lik nämns också, men jag hade helt klart förväntat mig mer.

Det är kul att se Sissy Spacek, som är fantastisk, och Bill Skarsgård, som jag börjar inse att jag har svårt för, i roller här. De har ju båda en koppling till andra King-filmer.

Vad serien handlar om är svårt att kommentera utan att spoila något, men den är... besynnerlig. Jag får helt ärligt inte ihop en del av handlingen. Det stör mig, men jag kan leva med det. Förmodligen hade jag gillat den mer om inte sambon ledsnat ganska tidigt och därför pratade sönder avsnitten.

Min besvikelse var så stor att jag faktiskt inte hade tänkt att se andra säsongen, när den väl kommer. Ända tills slutet av sista avsnittet. Där fick man en blänkare om att nästa säsong kan komma att handla om Overlook Hotel och Jack Torrances systerdotter. Det låter onekligen intressant. Kanske får detta dessutom bli en serie som jag ser utan sambon, så jag får vara ifred.



På TV Time har serien 9,04 i genomsnitt.
På IMDb har serien 7,9 i genomsnitt (beräknat på 19 115 betyg).
Jag ger säsongen 3,5.

Serien är

Tråkig		Klurig
Rolig		Förutsägbar
Trovärdig		Snyggt foto
Osannolik		Spännande
Romantisk		För lång
Sorglig		För kort

Serien kan köpas på cdon och discshop.