"Ögonblicket" av Douglas Kennedy

Författare: Douglas Kennedy
Titel: Ögonblicket
Genre: Drama
Antal sidor: 524
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The moment
Översättare: Eva Haskå
Serie: -
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 14 juni 2018




Första meningen: Jag fick skilsmässohandlingar idag på morgonen.

Baksidetext
En vintermorgon anländer det, paketet som vänder upp och ner på Thomas Nesbitts värld.

Thomas är en medelålders, frånskild författare som dragit sig undan till det lantliga Maine för att finna sig själv efter ett långt äktenskap. Paketet han mottar den där vintermorgonen är från en kvinna vid namn Petra Dussmann - en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i det kalla krigets Berlin på 1980-talet.

Då Thomas öppnar paketet är det början på en resa in i sitt eget förflutna, till en tid då allt ställdes på sin spets när han träffade den undersköna Petra som var på flykt från diktaturens DDR. För första och kanske enda gången i sitt liv erfor Thomas vad riktig kärlek var. Men det var en förälskelse med många förhinder och de där dramatiska månaderna i Berlin kom att prägla honom för all framtid. Sedan dess har han kämpat för att hålla de smärtsamma minnena borta. Det gick ända tills paketet anlände.

Min kommentar
För ungefär fem år sedan läste jag en annan bok av Douglas Kennedy och även om jag inte var överförtjust så var det något som lockade mig att ge honom ännu en chans. När jag hittade Ögonblicket på bokrean för... ja, ganska många år sedan så slog jag till. Sedan har den stått där i hyllan och i år hittade jag på en utmaning för att äntligen ta mig tid till att läsa de där halvt bortglömda författarna.

Det börjar så bra. En liten stuga i ett ödsligt Maine. Det fortsätter till och med lovande när vi förflyttas till ett delat Berlin anno 1984. Miljön är onekligen både intressant och spännande. Det här gör Kennedy väldigt bra. Något mer han gör bra är att få fram den där känslan att man inte kan lita på någon. Vem som helst kan vara spion/angivare. Det är en hopplös och frustrerande känsla.

Där boken, i första hand, tappar mig är kärlekshistorian. Jag klarar inte den där himlastormande kärleken, den där som får folk att prata om giftermål, barn och "för alltid" på tredje dejten. Det är ju fullt möjligt att faktiskt känna så, men det är omöjligt att lära känna en annan människa på så kort tid. Jag kanske hade kunnat köpa detta, men tyvärr så finns det något som förstör hela upplevelsen för mig. Allt, precis allt, förklaras in i minsta detalj. Gärna upprepade gånger. Absolut ingenting lämnas till min fantasi. Absolut ingenting får jag lov att känna själv. Allt formligen trycks ner i halsen på mig. Jag avskyr det.

Karaktärernas agerande känns inte alltid trovärdigt, det är i och för sig svårt att föreställa sig hur man själv skulle reagera under sådana här omständigheter, men skulle man verkligen inte ge den man precis lovat evig kärlek en chans att förklara en väldigt prekär situation? Hur kan man i stället välja att lita på en helt okänd person?

Ögonblicket var ett lovande embryo till historia. Det är en förfärlig och tragisk berättelse, men ändå blir jag inte riktigt berörd. Det är helt enkelt för smörigt och smetigt. Och långsamt. Minst 150 sidor för lång är den också. Nu får Douglas Kennedy inte fler chanser av mig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,6 och genomsnittet 3,7 (beräknat på 87 betyg).
På Goodreads hade den 3,92 i genomsnitt (beräknat på 3 047 betyg).
Jag ger den 2,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Ögonblicket: Bokblomma, Bokbabbel och Breakfast Book Club.

Boken verkar inte längre gå att köpa som ny.

"Lämna världen" av Douglas Kennedy

Genre: Drama
Antal sidor: 471
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Leaving the world
Översättare: Eva Haskå
Serie: -
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 maj 2013





Första meningen: Samma dag som jag fyllde tretton år deklarerade jag: "Jag ska aldrig gifta mig och jag ska aldrig skaffa barn."

Baksidetext
När Jane fyllde tretton år svor hon inför sig själv och sina föräldrar att aldrig gifta sig, skaffa barn och leva det dystra liv de valt. Många år senare blir hon oväntat gravid. Långsamt börjar hon öppna sig för tanken på moderskapet, trots sitt tidigare motstånd och det faktum att hennes partner håller på att glida ifrån henne.

Men en rad förödande händelser förändrar hennes liv på ett sätt som hon inte kan kontrollera och aldrig kunde ha förutspått. Hela hennes värld rasar samman, och hon känner sig tvingad att lämna sitt gamla liv som framgångsrik Harvardprofessor bakom sig. Hon säger upp sig från sitt jobb, klipper alla band med vänner och familj och flyttar dit ingen kan hitta henne. I sin nyfunna isolering har hon äntligen lyckats lämna världen.

I samband med en ung flickas försvinnande blir Jane indragen i polisutredningen. Hon är övertygad om hon vet mer om fallet än vad polisen gör, och nu måste hon fatta ett beslut om att antingen fortsätta att hålla sig gömd, eller agera och därmed ge sig till känna.

Min kommentar
Det här är det första jag läser av Douglas Kennedy och jag blev inte besviken. Däremot lite tudelad.

Den här boken var jobbig att läsa av tre skäl. Först och främst rent bokstavligt, det var oerhört liten text och nästan ingen svärta alls. Desto mer svärta var det i berättelsen, vilket är ett annat skäl till att den var jobbig att läsa. Detta kan mycket väl vara det mest deprimerande jag läst och jag har läst mycket ledsamt i mitt liv. Det tredje skälet till att det gick lite tungt var de långa kapitlen och de var inte bara långa, de hade inga naturliga stopp inne i sig heller, som till exempel nya stycken. Bara oändligt långa textstycken. Det gör i alla fall så att jag inte börjar läsa på ett nytt kapitel när det snart är dags att sova.

Huvudpersonen Jane är en naiv och godtrogen flicka/kvinna och det gör att hon flera gånger råkar illa ut. Men lär hon sig något av det? Nej, det vill jag inte påstå. Den ena omvälvande händelsen efter den andra drabbar henne och efter att det värsta tänkbara hänt henne bestämmer hon sig för att dra sig undan, lämna världen. Det går kanske inte riktigt så bra som hon har tänkt sig. Medan tiden går upptäcker hon att hon faktiskt inte är den enda i hela världen som drabbats av elände. Det spelar ingen roll vilka hemskheter som hänt dig det finns alltid någon som haft det lika illa eller värre och många av dem kämpar vidare ändå. För visst är det väl så att man inte kan lämna världen med mindre än att man är död? Den tränger sig alltid på.

Det finns egentligen bara två saker som jag stör mig på/inte tycker så mycket om. Den ena är att det var kanske lite väl segt där i mitten, men det var överkomligt. Dock kunde boken med fördel ha kortats av lite. Den andra saken, som var mycket, mycket värre, var den underliga deckarhistorien som detta drama plötsligt blev. Bara så där "out of the blue" blev Jane en lysande utredare och hon drar sådana slutsatser av i stort sett ingenting att det bara blir konstigt. Varför denna deckaravstickare? Det blir bara krystat och bisarrt.

Jag kan nog tänka mig att läsa mer av Douglas Kennedy, det är inte lätt att få tag på hans böcker (översatta alltså), men jag ska definitivt hålla ögonen öppna.

Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Lämna världen: Läst och bloggat, Sladdertackan och Bokhora.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.