Visar inlägg med etikett Johan Falk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Johan Falk. Visa alla inlägg

lördag 23 augusti 2025

Bok: De döda och de levande av Anders Nilsson

Författare: Anders Nilsson
Titel: De döda och de levande
Genre: Thriller
Antal sidor: 303
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Johan Falk 2
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2024 (min) 2024
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 27 juli 2025




Första meningen: Tony Nicola är femtiosex år och han känner det i hela kroppen.

Baksidetext
Mannen som saknar två fingrar på högerhanden gör sig redo för att starta sin bil och än en gång lämna Göteborg där han under så lång tid både levt och arbetat. Staden där hans familj lever sina liv, utan honom, ovetande om hela sanningen.

Kriminalkommissarie Johan Falk är nämligen död. Officiellt, alltså. Några få känner till att han fortfarande lever, ännu färre att han är tillbaka i Göteborg. En som misstänker det är den gamle gangstern och informatören Seth Rydell.

Och precis då, när Johan just satt nyckeln i tändningslåset och ska vrida om, så kontaktar Seth honom. I fullständig panik. Alla Seths drömmar om att kunna lämna gangsterlivet bakom sig är nu bara ett kliande avtryckarfinger borta från att helt gå upp i rök.

Johan Falk är den ende som kan rädda honom – död eller levande.

Min kommentar
Eftersom jag anade att jag skulle läsa ut min första Göteborgsbok ganska tidigt under Göteborgsbesöket (redan på tåget dit hände det, faktiskt) så hade jag ytterligare en på lager. De döda och de levande, andra delen i Johan Falk-serien i bokform, passade bra. Tänkte jag. Typiskt nog så är de mer i Stockholm än i Göteborg i den här boken.

Om jag har något som man skulle kunna kalla för guilty pleasure så är det Johan Falk-serien och det spelar ingen roll om det är bok eller film. Så har det varit ända sedan jag såg första filmen, för runt 25 år sedan. Förra vintern, under en sjukvecka när jag inte kunde göra annat än ligga på soffan, så såg jag om alla tjugo filmerna. Även om det inte var det som var tanken så hjälpte det nog. Jag hängde med betydligt bättre i alla referenser till gamla händelser.

Tonen i boken stämmer perfekt överens med filmerna och blir en naturlig förlängning. Det är till och med så att det känns som att det rullar en Johan Falk-film i huvudet medan jag läser. Beskrivningarna är ibland väldigt filmiska och nästan som sceninstruktioner. Det blir lite speciellt när man har ansikten på nästan allihop och kan höra rösterna under dialogerna. Det enda som gör mig lite besviken är att jag inte kan komma ihåg att det fanns ett enda "va fan".

Till min stora glädje så dyker Seth Rydell upp här, det är kul att återse honom. Det är verkligen inte ofta som jag håller på/hejar på en bov, men Seth har lyckats med det. Han har ju en sällsamt våldsam sida, men bakom den tuffa ytan så har han en hel del mänskliga sidor också.

Precis som filmerna så är boken blodig och våldsam. Ibland är den makaber. Det känns som en osannolikt hög body count, men jag är inte säker på hur många som dog. En hel del upprepningar blir det och jag tycker att det ligger farligt nära ältande. Bland annat så nämns det orimligt ofta hur gamla de här personerna är. Det finns egentligen ingen anledning till det.

Det vimlar av cliffhangers i den här boken och för min del betyder inte det att det blir bättre. Alldeles för ofta så får en karaktär veta något hemligt och omvälvande, men inte läsaren. Om man använder det tricket vid enstaka tillfällen så funkar det, men här hände det nog ett tiotal gånger. Då ledsnar jag. Naturligtvis så avslutas boken med en rejäl cliffhanger och jag ser verkligen fram emot den tredje boken (släpps i september). Ännu mer med tanke på vem som verkar kliva in i handlingen där i slutet.

De döda och de levande är actionspäckad och fartfylld underhållning på hög nivå. Jag tycker denna är bättre än första boken, som nu verkar vara på väg att filmatiseras. Egentligen passar de nog bättre som film, för det är svårt med action i bokform. För ett inbitet Johan Falk-fan funkar det bra.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 4,04 i genomsnitt (beräknat på 362 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldObehaglig
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk
LättsamMystiskBerörande

Andra som bloggat om De döda och de levande: Kapprakt

onsdag 31 januari 2024

Bok: Slutet var bara början av Anders Nilsson

Författare: Anders Nilsson
Titel: Slutet var bara början
Genre: Thriller
Antal sidor: 349
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Johan Falk 1
Förlag: Bokfabriken
Utgivningsår: (original) 2023 (min) 2023
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 31 december 2023




Första meningen: Nu är hon inte säker längre, men precis innan skottlossningen bröt ut på järnvägsstationen tyckte hon att de fyra killarna såg ut att vara i hennes egen ålder.

Baksidetext
En bil kör mot ett regnigt Göteborg och mannen bakom ratten är orolig. Greppet hårdnar och på den högra handen saknas två fingrar. Det har gått nio år sedan han offrade sitt liv för att rädda sin familj. Hans kropp hittades aldrig. Göteborg är hans stad, där har han levt och arbetat, men när han kör upp på den nybyggda Hisingsbron känner han inte igen sig. Han ser på sin stympade högerhand och minns smärtan från tortyren, minns avrättningen. Han borde egentligen inte vara här. Men han måste. Skuggor från det förflutna har vaknat till liv och en gåtfull ny fiende hotar att krossa honom och allt han tror på. Det har till sist blivit dags att ställa allt till rätta. Johan Falk är tillbaka.

Min kommentar
När jag, i september, upptäckte att Johan Falk skulle återuppstå, fast i bokform, så blev jag själaglad. Att jag också skulle se till att läsa Slutet var bara början under ett besök i Göteborg var också självklart. Tack och lov så behövde jag inte vänta jättelänge. De sista dagarna i december var det äntligen dags.

Ända sedan jag såg första filmen, Noll tolerans, år 2000 tror jag att det var, så har Johan Falk varit mitt guilty pleasure. Förutom att jag inte känner mig ett dugg skyldig eller skamsen. Anledningen till att jag såg den var faktiskt blott och bart för att den utspelade sig i Göteborg. Som jag flyttade ifrån för alldeles för längesedan. Filmerna har både lindrat och spätt på min hemlängtan. Johan Falk i bokform ger precis som känsla som filmerna.

Boken utspelar sig nio år efter sista (senaste?) filmen och det är ungefär lika längesedan jag såg den. Det märks, men det är märkligt hur mycket man minns med hjälp av några glimtar. Allt är i alla fall precis som vanligt. Intrigen är komplicerad och tillspetsad, med många olika trådar. Det mesta är tillskruvat några extra varv. Trovärdighet är ju inte ett krav för den här genren så det funkar.

Det är inga problem att känna igen sig från filmerna, både när det gäller miljö, karaktärer och berättarsätt. Allt är väldigt filmiskt. Ibland känns det nästan som att läsa ett filmmanus, så fullt av detaljer och scenanvisningar är det. Till exempel det här med vapnen som används. För mig är det inte särskilt intressant (inte ett dugg, faktiskt) att få detaljer om vartenda vapen som dyker upp. Och de är många.

Många gamla bekanta (och en del nya) karaktärer får vi träffa. Bland annat Seth Rydell. Han får återigen visa att han inte bara är en stor buse. Han har andra sidor också och hans relation till den gamla hunden är så fin. Några karaktärer beskrivs som att jag måste ha träffat på dem tidigare, men jag har inget minne av dem. Vi leds i alla med säker hand av författaren, så att de flesta kommer tillbaka till mig.

En nackdel med att ha en mycket invecklad intrig är att ganska mycket måste förklaras. I alla fall så känner författaren kanske ett behov av att göra det. Som här. Förklaringar är inget jag uppskattar. Alls. Mycket ofta så drar det ner tempot.

Titeln är så finurlig att den förtjänar en kommentar. Sista filmen heter ju Slutet. Som visade sig vara bara början. Jag känner också att jag vill kommentera uppläsaren man har valt till boken. Nu lyssnade inte jag på den, men den perfekta uppläsaren torde ju vara Jakob Eklund. Ingen annan. Åtminstone så borde det vara en göteborgare.

Slutet var bara början är en hårdkokt thriller, med non-stop action. Det är ingen bok man läser för den litterära höjden, utan detta är ren och skär underhållning. Från första till sista sidan. Jag känner nu ett oemotståndligt behov att se om filmerna. Alla tjugo. Och, vän av ordning, undrar så klart om detta är del 1 eller del 21.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,91 i genomsnitt (beräknat på 159 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Slutet var bara början: Ljudboksbloggen, Kapprakt och Peter Westberg