Bok: 13 svarta sagor om superskurkar

Författare: Anna Jakobsson Lund / Jens Daniel Burman / Lupina Ojala / Oskar Källner / Boel Bermann / Daniel A Lagergren / Markus Sköld / Camilla Linde / Love Kölle / Finn Cederberg / Patrik Centerwall / Lova Lovén / Marcus Olausson
Titel: 13 svarta sagor om superskurkar
Genre: Science fiction
Antal sidor: 266
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 juli 2022

Baksidetext
Superskurkarna har det inte lätt. Bespottade och missförstådda kämpar de för rätten att existera. I tretton noveller möter du onda genier, tonårsrebeller, kärlekskranka bråkmakare och utomjordiska värstingar. Med gott humör och helig ilska ställer de till kalabalik och förödelse. Men berättelserna väcker också frågor. Vem är egentligen god och vem är ond? Hjälte eller skurk?

Min kommentar
Det har blivit en del novelläsande den senaste tiden och de tretton novellerna i 13 svarta sagor om superskurkar lästes på lite drygt en månad. Detta är den fjärde antologin under temat svarta sagor, vilket betyder att jag nu har läst alla de fem gamla och bara har de två som släpptes i början av året kvar.

Samtliga noveller här hamnar mellan 2,5 och fyra i betyg. En del av novellerna vet jag att jag inte förstår, en del verkar sakna både början och slut. Allt är precis som vanligt, med andra ord. Jag förväntar mig inte att gilla alla noveller i en antologi, speciellt inte när det handlar om tretton olika författare. Enkelt sagt så kan man nog säga att här finns något för alla. Här finns till och med plats för lite tentakelmonster. Det är ju lite det som är charmen.

När jag läste antologin om superhjältar så hade jag problem med att en del nog knappt kunde betraktas som hjältar. Här blir det nästan tvärtom. Hjälte eller skurk, det beror kanske på vem som tittar. Skillnaden är ibland hårfin. Det blir en del moraliska funderingar. Dock inte hos mig, utan hos skurkarna. Alla superhjältar/-skurkar verkar i alla fall vara ensamma, olyckliga och missförstådda.

Det blev, så klart, några favoriter och de är de enda jag nämner speciellt. Hajar attackerar alltid i motljus av Jens Daniel Burman är en av dem. Jag tyckte den var rörig och osammanhängande i början, men när jag väl kom underfund med vad den egentligen gick ut på så vände allt. Casus belli av Oskar Källner är en sorts spin-off på Memento mori och handlar om Järnsyrsan och hur man ofta blir exakt det som man är motståndare till. Stormen av Boel Bermann är en annan favorit och den som jag nog tycker är mest genomarbetad. Och faktiskt den som ligger mest nära verkligheten. Det gör den extra läskig. Inga jävla hjältar av Daniel A Lagergren fick mig fast direkt från start. Ännu en historia om att man ofta blir det man avskyr. Tömd av Camilla Linde har en tydlig början, en rejäl mitt och ett riktigt slut. Till och med en gnutta sensmoral. Minsann.

Jag tror att det kan vara så att en skurk kräver mer bakgrundsarbete än en hjälte. Jag vet att för min del så behövs drivkraft, motiv och liknande, annars blir jag inte engagerad. Även om skurken gör fel så vill jag kunna förstå varför den gör som den gör. Ibland upplever jag det som att jag får för lite kött på benen, men de noveller jag gillar mest verkar ha kryssat i alla rutor jag behöver.

13 svarta sagor om superskurkar har många olika typer av skurkar, en del gillar jag mer än andra. Förmodligen är det så att jag inte är rätt målgrupp. Superhjältar/-skurkar är inte riktigt min grej och har nog egentligen aldrig varit. Personligen så föredrar jag vanliga människor i ovanliga situationer.

På Goodreads hade den 3,44 i genomsnitt (beräknat på 16 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om 13 svarta sagor om superskurkar: Tentakelmonster, Barrikaden och För nöjes skull.

"Disekvilibrium" av Oskar Källner

Författare: Oskar Källner
Titel: Disekvilibrium
Genre: Science fiction
Antal sidor: 249
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 september 2019




Baksidetext
Sju noveller som sträcker sig mot en avlägsen framtid, skär genom parallella dimensioner och landar i förunderliga verkligheter.

Min kommentar
Oskar Källner har väldigt snabbt blivit en favoritförfattare. När han frågar om jag vill läsa något han har skrivit så finns det faktiskt bara ett svar. Så även för Disekvilibrium, hans senaste novellsamling. Jag vet att hans noveller alltid utmanar min bekvämlighetszon, men han har en förmåga att få mig att gilla varelser som jag aldrig brukar tycka om att läsa om. Bara det är fantastiskt. Och låt dig inte luras av genren som jag har angett. De här novellerna kan etiketteras med science fiction, skräck, fantastik, steampunk... ja, nästan vad man vill.

Det har tagit mig ganska lång tid att läsa de här sju novellerna, men det beror endast på att jag läser noveller när jag är mellan böcker. Lite som ingefäran mellan sushibitarna. För att rensa smaklökarna helt enkelt. Tyvärr betyder ju det att de första novellerna, som jag läste i juli, inte direkt är färska i minnet.

Det jag nog gillar mest med Oskar Källners noveller är att jag alltid lyckas hitta en mening med dem. De känns inte som att de bara är tagna ur luften, utan det finns en tanke där någonstans. Det gör dem på något sätt meningsfulla och får mig att fundera ett varv extra. Som till exempel Mama Sema, som får mig att grunna på AI (något som skrämmer mig ganska rejält) och den här novellen får mig inte att bli mindre rädd. Det får mig också att tänka att det minsann inte krävs AI för att fördumma människor. Det är ju lite det våra egna politiker gör nu, när de bestämmer att människor är för dumma för att begripa sitt eget bästa och inte låter folk ta eget ansvar. Precis som den här novellen.

Även novellen Sten mot sten tilltalar mig och det inte bara för att den handlar om stadsrepubliken Götheborg. Den påminner lite om den trojanska hästen och man behöver inte vara störst. Bara smartare. Casus belli är något slags fortsättning på Memento mori från Alfa och Omega. Vi får återigen möta Järnsyrsan i en liten historia om hur man ofta själv blir det som man jagar/försöker utplåna.

Novellerna i den här samlingen måste ha tilltalat mig ovanligt mycket. Fem av dem får nämligen en fyra i betyg. Det borde alltså vara svårt att ta ut en favorit, men underligt nog så är det inte det. Den ovana känslan av verklighet är en helt underbar fantasi och jag bara älskar den. Tyvärr så drar händelserna mot slutet ner det slutgiltiga betyget något.

På Goodreads hade den 3,40 i genomsnitt (beräknat 5 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Disekvilibrium: Bokhyllan, Old adult reads young adult och Håkans hylla.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Bortom portalen II" av Sveriges vassaste fantastikförfattare

Författare: Jenny Green / Anna Jakobsson Lund / Christian Gripenvik / Gabriella P Kjeilen / K.G. Johansson / Hans Olsson / Camilla Olsson / Eva Holmquist / Lupina Ojala / Didrik Ojala / Oskar Källner
Titel: Bortom portalen II
Genre: Fantasy | Science Fiction | Skräck
Antal sidor: 199
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 april 2018

Baksidetext
Mystisk örtmagi, interdimensionella brottsutredare, religiösa cyborger och isögda helveteshundar. Fantastikportalen presenterar stolt sin andra antologi med tio noveller från några av Sverige vassaste fantastikförfattare.

Min kommentar
Jag var ju väldigt förtjust i den första Bortom portalen när den kom och ändå lyckades jag tydligen missa att det skulle komma ytterligare en antologi på samma tema. Tack och lov så blev jag uppmärksammad på detta av Oskar Källner.

Bortom portalen II innehåller tio noveller av elva författare (en novell är skriven av två), varav tre stycken är vinnare i Fantastiskportalens novelltävling 2017. Till skillnad från den första antologin så har jag inte läst någon av novellerna i denna tidigare.

Inte färre än två av novellerna får full pott av mig, den ena av dem är en av vinnarna i novelltävlingen. Mina absoluta favoriter är följande:

Revan av Anna Jakobsson Lund är så spännande, vacker, sorglig att det borde vara omöjligt att få in allt det på 19 sidor. Den handlar så klart om revor, dessa har uppstått mellan vår värld och en annan verklighet. Varelser tar sig igenom och därför har ett nytt yrke uppstått; folk som hittar revorna och varelserna. Det händer också att människor väljer att gå igenom åt andra hållet. Revan handlar egentligen inte så mycket om vare sig varelserna eller revorna, utan mer vad de gör med människorna. Jag skulle så gärna vilja läsa boken om både före och efter.

Familjegrejen av Camilla Olsson är en av de tre vinnarna i tävlingen och faktum är att den ger mig kalla kårar. Den här läste jag när jag var på väg till första dagen på mitt nya jobb och min känsla efter den dagen var ungefär likadan som novellens början. Allt är liksom bara för perfekt. Den handlar om Penny som har allt hon någonsin har önskat sig, vilket verkar vara den perfekta familjen. Men plötsligt så återupplever hon frukosten hon precis har klarat av. Jag får lite Matrix-vibbar av denna.

En novell som inte nådde riktigt ända fram utan stannade på 4,5 i betyg var Den andres val av Christian Gripenvik, även den en av vinnarna i novelltävlingen. Den handlar om ett val som alla får göra när de fyller femton. Det ena alternativet är att, typ, bli en maskin och om man inte väljer det så kan man få det som personerna i den här novellen. Det tragiska är att jag kan se en hel del likheter med vår värld. Jag blir ledsen av den här novellen.

Även Oskar Källner har med en novell i antologin, Dödens ängel. Det är, som vanligt skulle jag nästan vilja säga, en utmaning för mig att läsa hans noveller. De handlar ofta om "monster" som inte hör till mina favoriter och så är det även här. Dödens ängel handlar om varulvar. Men, även det som vanligt, så lyckas han med konststycket att få mig att gilla novellen, trots allt. Den har så mycket mer än varulvar. Och plötsligt så hejar jag nästan på dem. Visst borde det väl finnas plats för alla i universum. Det är ju så oändligt stort.

Bortom portalen II är en riktigt bra antologi och den är faktiskt som en påse Gott & Blandat. Här finns något för alla smaker, även för de som gillar tentakelmonster. Och jag vill fortfarande ha mer.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 4,0 (beräknat på 1 betyg).
På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 5 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Bortom portalen II: Bokhuset, Bokhyllan och Tusen sidor.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Alfa och Omega" av Oskar Källner

Författare: Oskar Källner
Titel: Alfa och Omega
Genre: Science fiction | Skräck
Antal sidor: 260
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 januari 2017




Baksidetext
Sju noveller som kryssar mellan science fiction och skräck, som vandrar genom parallella världar till universums slut och bortom.

Min kommentar
Det kan ju inte komma som någon direkt överraskning att Oskar Källner numera hör till mina favoritförfattare och jag ser alltid fram emot nya noveller av honom. Den här novellsamlingen innehåller sju stycken, av vilka jag tidigare har läst två (Tills tiden skiljer oss åt och Jormungand).

Tills tiden skiljer oss åt läste jag som e-novell. Den har ett alldeles eget inlägg, men helt kort så är det en väldigt sorglig berättelse som sträcker sig över miljontals år, om att inte ta tillvara på här och nu, utan i stället hoppas på något som eventuellt händer i framtiden.

Jormungand läste jag i antologin Bortom portalen och trots att jag inte alls gillar tentakelmonster så är det en riktigt bra novell. Början är något av det roligaste jag har läst.

Min favorit bland de andra fem är solklart Gamma. Den är så otroligt vacker, sorglig och hoppfull. Någonting svävar omkring ute i universum och hämtar kraft ur ett svart hål. Det går eoner av tid medan de här energisakerna rör sig i ett annars helt tomt universum. Ända tills Gamma och Kthelk’tha bryter sig ut och svävar i väg ut i mörkret. Och hittar något. Jag begriper inte ett dugg av alla de underliga rymdord som dyker upp, men de kittlar fantasin.

Det görs besök både i Malmö (Memento Mori) och Stockholm (Stockholms drottning) och berättelserna sträcker sig från folktro (drakar, troll, alver, nissar) till ren science fiction med riktig high-tec. Gärna båda sakerna samtidigt. Och ja, ett och annat tentakelmonster dyker också upp. Och en minotaur.

Jag vet inte om det beror på mig eller om de här novellerna är mörkare än vad de brukar vara. Ensamheten och vemodet fullkomligt vibrerar från sidorna, men under allt det mörka så ligger hoppet och lyser igenom. Det är en märklig känsla. Jag vet inte om jag ska bli glad eller ledsen, vilket ju naturligtvis gör att i alla fall jag funderar över vad jag egentligen har läst. Oskar Källners noveller har en förmåga att leva kvar långt efter att jag har läst dem.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, genomsnittet var 4 (beräknat på 1 betyg)..
På Goodreads hade den 4,25 i genomsnitt (beräknat på 4 betyg).
Jag ger den 3,5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Alfa och Omega: Barrikaden, Bokhuset och Bokhyllan.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Bortom portalen" av Sveriges vassaste fantastikförfattare

Författare: Anita Mederyd / K.G. Johansson / Hans Olsson / Boel Bermann / Marcus Olausson / Lupina Ojala / Linda Hallgren / Love Kölle / Ida Tellestedt / Alexandra Alexandersson / Oskar Källner
Titel: Bortom portalen
Genre: Fantasy | Science Fiction | Skräck
Antal sidor: 222
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Häftad
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 april 2016

Baksidetext
Tondöda zombier, dunkla speglar, dränkta världar och en ondska bortom tid och rum. Fantastikportalen presenterar stolt elva noveller från några av Sveriges vassaste fantastikförfattare.

Min kommentar
Det har förmodligen inte undgått någon att mitt hjärta klappar lite extra för science fiction och skräck, så när jag såg den här antologin visste jag att jag bara måste läsa den. Här får man sitt lystmäte i båda dessa genrer och som en bonus får man även lite fantasy. Och minsann hittar jag lite steampunk också, det allra första jag har läst.

Antologin innehåller elva noveller av lika många författare. Två av novellerna har jag läst tidigare och jag kan tycka att det är lite synd att ta med redan publicerade noveller, men nu är det som det är. De jag läst tidigare är De vita av Boel Bermann, tidigare publicerad i Stockholms undergång, och Marina, tidigare publicerad i Fyra kvinnor fyra flickor, av KG Johansson.

Förutom de två nyss nämnda är mina solklara favoriter:

Emma 2.0 av Anita Mederyd som behandlar faran med nanoteknik och vad som eventuellt skulle kunna hända om den används på människor. Den här novellen är precis min stil, lågmäld, suggestiv och klaustrofobisk. Jag bara älskar den.

Sjung, kära syster av Marcus Olausson kan tyckas vara gammal skåpmat, den påminner om gamla klassiker. Men här finns en twist som gör att den känns alldeles ny och fräsch. Kriget som tagit död på större delen av mänskligheten gjorde också så att musiken blev ett vapen. De som fortfarande kan sjunga har en liten chans att överleva när de anfalls av de tondöva, som är en härlig version av zombies. Största faran är att råka på en hel ensemble. Och twisten alltså, twisten.

En hemlighet i öknen dold av Lupina Ojala är mitt allra första möte med steampunk. I alla fall som jag läser själv. Den utspelar sig 1887 och börjar med att ett föremål från Brittiska museets Egyptensektion blivit stulet. Resan går, med luftskepp, till Egypten där allt får sin förklaring. Jag gillade verkligen denna och det är helt fantastiskt att man kan få med både handling, karaktärsutveckling, samhällskritik och sensmoral på bara tjugo sidor.

Väskan av Ida Tellestedt är en otroligt rå liten historia som jag föll som en fura för. Den är som en blandning av När lammen tystnar och Carrie.

Oskar Källner hör till mina favoritförfattare och hans novell, Jormungand, som finns med här har alla ingredienser som behövs för bra skräck. Tyvärr är det ju detta med tentakelmonster, son inte alls är min grej. Den har ändå sina ljuspunkter, humorn med vilken den här underliga, byråkratiska myndigheten (Avdelningen för upphovsrättsrelaterade Kultur och Litteratur) beskrivs är obetalbar. Kanske är detta förklaringen till alla myndigheters ineffektivitet?

Den här samlingen är lite som en Gott & Blandat-påse, om alla olika blandningar hade funnits i samma påse. Jag vill ha mer!

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 4,0 (beräknat på 2 betyg).
På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 1 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Bortom portalen: Bokhuset, Carola Strömstedt och Midnatts ord.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

"Munins skärvor" av Oskar Källner

Genre: Science fiction
Antal sidor: 279
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Häftad
Källa: Rec ex
Utläst: 1 augusti 2015






Baksidetext
En novellsamling med isande skräck och svindlande science fiction som även ställer frågan vad det är att vara människa idag och i en avlägsen framtid.

Min kommentar
Efter att tidigare ha läst fem noveller av Oskar Källner får jag nog säga att han snabbt seglade upp som en favorit och när jag blev erbjuden hans novellsamling Munins skärvor så tvekade jag aldrig.

Tre av de noveller som är med i den här samlingen har jag läst tidigare och alla tre hör till mina favoriter. Speciellt Pancasila (Maskinblod 3) tog mig ordentligt med storm. Byssan lull (Bländverk) gillade jag trots att den handlar om zombies, som inte alls är min genre. Mannerskiölds herrgård är en lite annorlunda monster-historia. Källners noveller spänner alltså över ett brett område och med stor nyfikenhet tog jag mig an de noveller som var nya för mig.

När jag började läsa Där staden dragit fram så insåg jag efter en stund att det måste vara den som omslaget illustrerar. Jag kan inte påstå att jag blev speciellt överraskad av slutet, men vägen dit... Hur kan man ens komma på en idé om städer som far omkring på jordklotet. De skövlar, spottar ut resterna och åker vidare. Det är ju fantastiskt! Jag vill se en film på den här.

En av mina nya favoriter är Lucifers säd, som handlar om Gry och Filip som befinner sig på rymdskeppet Lucifer, på väg till en plats långt, långt härifrån. Det är meningen att alla ska sova, men Grys kryobädd går sönder och Filip är den tekniker som tar hand om henne tills kryobädden är lagad. Den är så otroligt läskig och jag känner mig precis lika utlämnad som Gry.

En annan favorit är Yi, som handlar om när solsystemet, och jorden, blev attackerat av tusenfotingar, kackerlackor och träd med tänkande nervsystem. Människorna försöker slå tillbaka och skickar ut en trupp som för alltid ska ta hand om problemet. Den här är så lekfull och fantasirik så jag blir alldeles överväldigad. Här kan man snacka om biologiska vapen. Man kan nämligen på riktigt ta i processer och när man hackar sig in i ett system så gör man det rent fysiskt. Och så gillar jag ju "cirkelberättelser".

Yulebocken är en otäck liten historia, som jag faktiskt inte är säker på att jag förstår riktigt, men om jag gör det så... Stämningen är så ödesmättad och desperat att jag nästan får andnöd.

Novellen Korpen ska tydligen vara en ramberättelse av något slag, men antingen så förstår jag den inte eller så tillför den inget. Det gör nu ingenting för det är korta nedslag i den.

Det här är en riktigt bra novellsamling och jag rekommenderar den till alla som har en gnutta fantasi.

Boktipset hade inget estimerat betyg och inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 4,25 i genomsnitt (beräknat på 8 betyg).
Jag ger den 4,0 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Munins skärvor: Bokhuset, Fantastisk Fiktion och Farbror Atlas.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

"Att dö väl" av Eva Holmquist & Oskar Källner

Genre: Science fiction
Antal sidor: 106
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Ordspira förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: e-bok (epub)
Källa: Rec ex
Utläst: 24 april 2015






Första meningen: Hissdörren öppnades och Hanna klev ut på kommandobryggan.

Baksidetext
Mänskligheten står inför utrotning. Grendlarna, en ras av ostoppbara krigsmaskiner, förtär värld efter värld. Hanna, en ung djurtämjare, och Alina, en av kolonialmaktens främsta exobiologer, kastas rakt in i ett uppdrag som kommer att avgöra hela mänsklighetens framtid.

Min kommentar
Det här är en novell med en intressant historia. Deltagarna i Steampunkfestivalen 2014 möttes av en annorlunda uppmaning: Låt oss döda dig! De två som hade de mest fantasifulla sätten skulle få äran att dödas just så i en novell av Eva Holmquist och Oskar Källner. Detta är alltså resultatet.

Det här är en fantastisk liten historia och jag blir imponerad över hur komplett den är, trots sin korthet. Det är spännande och det känns nytt. Vad sägs om grendlar, en ras som utgörs av krigsmaskiner (tänk typ transformers och stora krigsskepp), vars små skepp diar moderskeppet. Eller trumpar, en djurras som kanske påminner lite om elefanter och som har ett fiffigt sätt att kommunicera på.

Här finns flera komplexa karaktärer, bland annat Hanna och Alina, som också är de som berättar. Alina är exobiolog som fått i uppdrag att skapa ett virus som ska ta kål på de fientliga grendlarna. Hanna är djurtämjare vars uppgift är att tämja de stora trumparna som ska hjälpa till att leverera viruset. Min favorit är nog ändå Baloo, cynikern, som man kanske kan kalla ett bihang till Hanna.

Slutet är egentligen inget slut, utan det lämnas öppet. Något som jag gillar, speciellt när det handlar om science fiction (och skräck). De två fantasifulla sätten att dö på då? Jo, de är verkligen annorlunda. Och riktigt, riktigt otäcka.

Jag har tidigare bara läst en av Eva Holmquists noveller, Vellians armé vinner alltid, som Att dö väl faktiskt påminner lite om. Oskar Källner har länge varit en av mina favoriter och nu är frågan om inte också Eva Holmquist är på väg uppåt i min lista. Det här är i alla fall ett samarbete som fungerat väldigt väl, åtminstone om man ska döma efter resultatet.

Boktipset hade inget estimerat betyg, men genomsnittet var 5,0 (beräknat på 1 betyg).
På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 6 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Att dö väl: Bokhuset, Farbror Atlas och Endast Eböcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

"Tills tiden skiljer oss åt" av Oskar Källner

Genre: Science fiction
Antal sidor: 69
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Mix Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: E-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 9 februari 2015






Första meningen: Regnet föll tungt över kyrkogården.

Baksidetext
Sofia gråter inte på sin mans begravning. Hon vet hur hon ska besegra döden. Hennes kryobädd är världshistoriens andra fungerande prototyp - och tills mänskligheten knäckt tidsresandets gåta tänker hon sova i den. Sedan ska hon bota hans cancer innan det är för sent.
Men under tiden hinner världen förändras till oigenkännlighet...

Min kommentar
Ända sedan jag läste den första novellen av Oskar Källner (Byssan Lull, om zombies som jag inte ens gillar) så har jag hela tiden velat läsa mer av honom. Hans noveller verkar kunna handla om nästan vad som helst, men de har alla något gemensamt. De är riktigt bra.

Den här novellen får nog klassas som science fiction, men den börjar i nutid och rör sig sedan framåt i vad jag tror är miljontals år. Det är väl just det här med de många åren som möjligtvis skulle kunna vara min enda invändning. Jag gillar verkligen när science fiction tar ut svängarna men det måste ändå finnas en gnutta trovärdighet och att utrymmet där kryobädden finns, någonstans inne i Skanderna, inte skulle ha hittats, förstörts eller på något annat sätt påverkats av alla dessa miljoner år känns inte helt bra.

Jag sticker ut hakan lite här också och vågar mig på att erkänna att jag inte gillar Sofia. Alla fanatiker, oavsett vad de tror på, skrämmer mig. Och att Sofia är fanatiker kan man nog inte bestrida på något sätt. Hennes deprimerande och allt uppslukande strävan efter det omöjliga vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om. Men så är jag heller ingen romantiker.

Det här är en väldigt sorglig berättelse och jag blir en aning nedstämd av den, men samtidigt ändå lite hoppfull. Det är en konstig känsla, men novellen väcker en del funderingar. Vad är egentligen viktigt? Vad är mänskligt? Vad är en människa? Kan kärleken övervinna allt, till och med tiden?

En extra dimension till berättelsen gav loggarna, som man kom till genom att trycka på en länk. Där fick man det hela från en annan synvinkel. Så där kan man faktiskt inte göra i en pappersbok. Det enda som störde mig med detta var att varje gång jag tryckte på en logg så kom det två ikoner längst ner på sidan som hamnade över texten. De var i och för sig hyfsat lätta att bli av med, men det tog ett par extra klick och det irriterade mig.

Jag gillar verkligen Oskar Källners stil, nu när jag tänker på det så har nog faktiskt alla noveller jag läst av honom varit en smula vemodiga. Det gillar jag och jag tänker definitivt läsa mer av honom.

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 4,50 i genomsnitt (beräknat på 4 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Tills tiden skiljer oss åt: Endast eböcker, Midnatts tankar och Carola Strömstedts blogg.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

"Maskinblod 3" en science fictionantologi

Genre: Science fiction
Antal sidor: 332
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Affront
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Rec ex
Utläst: 6 februari 2015






Baksidetext
Maskinblod 3 innehåller nya noveller av några av Sveriges mest spännande science fiction- och fantastikförfattare. Dessutom ingår en kortroman av Caroline L Jensen, samt en äldre svensk sf-historia.

Min kommentar
Mitt hjärta har alltid klappat lite extra för science fiction. Och då menar jag bra sådan. De senaste decennierna har jag haft väldigt svårt för att hitta riktigt bra sci-fi, men gett upp har jag inte. Därför var det med lite skräckblandad förtjusning som jag tackade ja till ett recensionsexemplar av Maskinblod 3.

Antologin innehåller 17 noveller av vilka alla utom en är nyskriven. Första novellen, ... och Kyria tystnade som här tydligen kallas kortroman, är skriven av en författare jag läst flera skräcknoveller av; Caroline L. Jensen. Den är en blandning av sci-fi och skräck och trots att den inte fick full pott (men nästan) så tänkte jag, medan jag läste, att om alla noveller är så här bra så håller jag i en guldklimp.

Inte mindre än två noveller fick en solklar femma, Paddan som sjöng av Erik Odeldahl och Pancasila av Oskar Källner. Den förra handlar om vad som kan hända om man tonsätter noter man hittar i en gammal tavla som illustrerar djävlar och annat otäckt. Den är spännande, mystisk, skräckinjagande, ja, helt enkelt perfekt. Den senare är en historia om människor som koloniserar en annan planet och utgår från att allt är som hemma på gamla Tellus. Jag gillar verkligen tonen i den, och temat. Människor som går fram som bulldozers är alltid intressant och skrämmande att läsa om.

En annan favorit är Vid brunnen av KG Johansson, som är en läskig sak om två människor som befinner sig på samma plats, rent fysiskt, men ändå är de inte på samma ställe. Den är fantastiskt mystisk och nästan lite konstig. På ett bra sätt då. Jag vill veta mer!

En novell som jag blev överraskad över att jag tyckte så bra om som jag gjorde är Arca Ferrum av Markus Sköld. Den handlar om zombies, eller "smittade" som de kallas här. Redan från början förstod jag hur det skulle sluta och ändå tyckte jag den var väldigt spännande.

Även Bortom inomhus av Sofie Berthet överraskade mig på ett bra sätt och handlar om en värld som är så förstörd av föroreningar att alla människor lever inomhus. Där finns personal som sätter samman dofter som gör att man tror att man är utomhus. Den fick mig att fundera och jag antar att slutet egentligen är en tvist.

Jag har vissa funderingar på att läsa även Maskinblod 1 och 2 också nu, när jag kommit till slutsatsen att det faktiskt finns bra science fiction även i nutid. Låt dig inte luras av det låga betyget. Eftersom det är ett genomsnitt så hade det varit betydligt högre om inte några noveller hade dragit ner det med en etta och två tvåor. Den här antologin är riktigt bra.

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom inga betyg var satta.
På Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 8 betyg).
Jag ger den 3,5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Maskinblod 3: Bokhuset, Fantastisk fiktion och Midnatts tankar.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

"Mannerskiölds herrgård" av Oskar Källner

Genre: Skräck
Antal sidor: 34
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: e-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 19 juli 2014






Första meningen: Skogsvägen var smal och igenvuxen.

Baksidetext
Annons:
Riktiga spöken! Besviken över spökhus som lovat för mycket? Lurad på dina besparingar av bluffmakare och bedragare? Följ med på en guidad tur till en nexus för paranormala krafter, en öde herrgård på hemlig plats. Det sägs att huset byggdes av djävulen själv, att där finns ett mörker som inte kan förgöras. Stanna en natt och du kommer få uppleva saker bortom dina vildaste fantasier. Det är ett löfte. Annars får du pengarna tillbaka. OBS: Egen bil är ett krav. Guiden möter upp i Stockholm och åker med i er bil till herrgården.
Ursulas spökturer

Min kommentar
Jag älskar skräck, men zombies och vampyrer har aldrig varit min grej. Därför förvånade det mig att jag tyckte så mycket om den förra novellen, Byssan Lull, som jag läste av Oskar Källner. Den handlade ju om zombies. Så när jag fick ett mejl från Oskar där han undrade om jag var intresserad av att läsa hans nya e-skräcknovell så behövde jag inte fundera länge.

I efterordet skriver Oskar att han blivit inspirerad av H.P. Lovecraft och då får jag väl erkänna att jag inte läst mycket av honom, bara en enda novell (Återkomsten) som jag inte tyckte speciellt mycket om. Det kan hända att jag läst fler noveller under skoltiden, men det minns jag inte i så fall. Jag har alltså inte särskilt mycket att jämföra med.

Det börjar som en klassisk spökhistoria och jag kan känna de kalla kårarna. Sedan händer det en del som gör att det inte längre är en spökhistoria, utan mer en monsterberättelse. Monstren är en aning King-ska, vilket betyder att de inte skrämmer mig ett dugg, de är helt enkelt lite för mycket med sina tentakler och äckligheter. Vi får också en futuristisk glimt, som är apokalyptisk/dystopisk.

Jag är lite överraskad över att man kan få in så mycket i en kort novell, inklusive minst två oväntade vändningar. Spännande är det och om man skräms av läskiga monster så är det lite otäckt också. Inget är vad det ser ut att vara. Ett tag undrar jag lite hur i hela friden det ska sluta och jag tycker slutet funkar riktigt bra. Speciellt slutklämmen.

Korrekturläsningen är lite dålig, vilket är lite synd, i synnerhet när det handlar om en så kort text.

Boktipset hade inget estimerat, endast ett var satt och det var 5. På Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt. Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Mannerskiölds herrgård: Endast e-böcker, literature connoisseur och Midnatts tankar.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

"Bländverk" en skräckantologi

Genre: Skräck
Antal sidor: 195
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: e-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 juli 2013






Baksidetext
Skräckantologin "Bländverk" innehåller tretton nyskrivna noveller av lika många svenska författare. De spänner över allt från socialrealism till fantasy. Den gemensamma nämnaren är lockropen från overkligheten. Eller är det verkligheten? Boken innehåller även två bonusnoveller som tidigare publicerats på Swedish Zombie.

Min kommentar
En skräckantologi? Ja, det låter ju jättebra. Om zombies? Nja, not so much. Zombies är inget jag är speciellt förtjust i. Men den var ju gratis, vad hade jag att förlora så sagt och gjort. Jag laddade ner och läste en novell då och då. Faktum är att jag upptäckte något nytt, zombies gör sig mycket bättre i bok än på film. Då slipper jag ju se deras ryckiga gång annat än för mitt inre öga och där ser det mycket bättre ut.

Alla författare var nya för mig, jag kände visserligen igen en del namn, men det var första gången jag stötte på deras alster. Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad, för generellt höll novellerna hög standard, mycket bättre än vad jag faktiskt väntat mig eftersom det ju var zombies inblandade i nästan alla.

Ett par av novellerna var precis sådan skräck som jag gillar, där vardagen plötsligt innehåller något vanvettigt skrämmande och en alldaglig pryl är så mycket mer än så. Sådana som jag av Kristoffer Leandoer är en av dem och handlar om en man vars största skräck är att bli hemlös och anonym. En dag när han springer ut på sin joggingrunda glömmer han nycklarna hemma... Jag kan ju tycka att hans sätt att agera är lite konstigt och inte speciellt rationellt och klokt, men det är ju en skräcknovell och den är bra. En annan novell av den här sorten är Mattias Lönnebos Tulu, som handlar om en heliumballong...

Några av zombienovellerna tyckte jag också väldigt mycket om, som Byssan Lull av Oskar Källner och Malin Rydéns båda, Att stapla döda och Flygrakan. Flygrakan har ett stänk av verklighet, i alla fall i början, som gör att jag hädanefter kommer att tycka att det är riktigt läskigt att befinna mig på flygrakan utanför Ljungbyhed nattetid. Vilket tack och lov händer väldigt, väldigt sällan.

Kan jag tänka mig att läsa annat som innefattar zombies? Jajamän.

Eftersom boken inte går att köpa så finns den inte på Boktipset och därför finns inte heller något estimerat betyg. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Bländverk: Med näsan i en bok, literature connoisseur och LitteraturMagazinet.

Boken finns att ladda ner kostnadsfritt i ett antal olika format på Smashwords eller som Android-app.