tisdag 30 juni 2020

Tisdagstrion: Semesterläsning

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Semesterläsning.

Jag vet ju inte riktigt hur den här semestern blir, om det blir som vi har tänkt oss eller ej. En del av planeringen ser i alla fall ut så här.

1. Du kommer inte undan... av Christina Larsson är tredje delen i serien om polisen Ingrid Bergman och utspelar sig i Göteborg.

2. Vita spår av Emelie Schepp är andra delen om åklagare Jana Berzelius och utspelar sig i Norrköping.

3. Skintown av Ciarán McMenamin utspelar sig i 90-talets Nordirland.

måndag 29 juni 2020

TV-serie: Dublin murders #1 (2019)

Titel: Dublin murders
Originaltitel: Dublin murders
Genre: Crime
Skapad av: Sarah Phelps, Tana French (böcker)
TV-bolag: BBC One
Skådespelare: Sarah Greene, Killian Scott, Tom Vaughan-Lawlor, Leah McNamara, Moe Dunford
Premiär: 2019-10-14
Produktionsland: Storbritannien
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 55 min
Såg den på SVT Play juni 2020





Handling
Poliserna Rob Reilly och Cassie Maddox utreder ett barnamord i den lilla orten Knocknaree. Knocknaree är ett samhälle på gränsen mellan det gamla Irland och det nya. Utredningen visar sig att det inte är första gången som barn försvunnit i det lilla samhället.

Min kommentar
När jag läste första delen i Tana Frenchs serie om Dublin Murder Squad blev jag inte alls imponerad. Jag tyckte rent ut sagt att den var ganska dålig. Andra övertygade mig om att jag skulle fortsätta läsa, vilket jag gjorde. Och blev omvänd. När jag såg att böckerna skulle filmatiseras blev jag så klart jätteglad. Efter att ha sett första säsongen så vet jag inte längre.

Mitt allra största problem med TV-serien är nog att de slagit ihop de två första böckerna i den här första säsongen. De har krystat fram en dålig "övergång" mellan dem och även om jag nu har lite dåligt minne och inte riktigt kommer ihåg detaljer från vare sig Till skogs eller Okänt offer, bara huvuddragen, så tror jag mig minnas att förutsättningarna för Cassies fall var annorlunda i boken.

Åtta, nästan en timme långa, avsnitt blir på tok för mycket. Det är ofta utdraget, ibland blir det till och med segt och ointressant. Däremellan är det ofta spännande. Det finns många logiska luckor här. Kanske blev de tydligare i filmatiseringen eller så fanns de inte i böckerna. Jag lutar åt det senare. Frenchs böcker ger inte intryck av att vara hafsiga.

Karaktärernas agerande känns många gånger orealistiskt, de reagerar väldigt märkligt väldigt ofta. Den irländska poliskåren framställs som korkad. Det som en 18-årig tjej på något sätt bara förstod (en av de logiska luckorna) upptäcktes inte av polisen, trots, får man förmoda, rigorösa bakgrundskontroller.

Jag tror det hade funkat bättre med var historia för sig. På det här sättet blev det bara rörigt och konstigt.



TV Time har serien 9,42 i genomsnitt.
IMDb har serien 7,1 i genomsnitt (beräknat på 4 714 betyg).
Jag ger den 3,5.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Film: John Wick: Chapter 3 - Parabellum (2019)

Titel: John Wick: Chapter 3 - Parabellum
Originaltitel: John Wick: Chapter 3 - Parabellum
Genre: Action
Regissör: Chad Stahelski
Manus: Derek Kolstad, Shay Hatten, Chris Collins, Marc Abrams
Skådespelare: Keanu Reeves, Halle Berry, Asia Kate Dillon, Laurence Fishburne, Mark Dacascos
Utgivningsår: 2019
Produktionsland: USA
Längd: 130 min
Serie: -
Såg den på Viaplay 29 maj 2020




Handling
Efter att ha dödat en medlem av The High Table, ett Internationellt sällskap för yrkesmördare så blir John excommunicado och utesluts ur gruppen med en prislapp på sitt huvud på 14 miljoner dollar blir han måltavla för lönnmördare från hela världen.

Min kommentar
Ända sedan någon gång på 90-talet så har jag varit lite svag för Keanu Reeves (inspirerad av min systerdotter) och jag har nog sett det mesta han har gjort. Allt har sannerligen inte varit bra. Filmerna om John Wick är ett praktexempel. Jag gillade den första filmen, men tvåan var verkligen inget vidare. I alla fall inte om man vill ha lite handling. Egentligen ville jag inte se trean, men jag har ju svårt att släppa något halvfärdigt och när jag hittade John Wick: Chapter 3 - Parabellum (vilken titel!) på Viaplay så tyckte jag att vi ju kunde ge den en chans.

Det visar sig att jag återigen blir lurad av det höga betyget på olika filmsajter. Den här gången faktiskt även av en kollega. Allt jag tyckte om tvåan passar också för trean.

Av filmens två timmar så ägnas, utan att överdriva, en timme och trekvart åt slagsmål. Det ena blodigare, mer utdraget och våldsammare än det andra. Den lilla tid som återstår består av oerhört krystad dialog. Man verkar ha gjort en grej av att försöka fundera ut platser där man inte brukar slåss (bibliotek, stall), med vapen som man inte brukar använda (hundar, hästar). Visst, det är innovativt, men så otroligt löjligt. Att en häst sparkar bakut när man trycker den lite på sidan är så osannolikt korkat.

Inget som sker i filmen är egentligen sannolikt. Ta bara de här glasmontrarna i slutet av filmen. De fullkomligt exploderar så fort John Wick ramlar in i dem. För övrigt verkar de vara okrossbara och går inte ens sönder av andra kroppar, pistolkulor eller knivhugg (och då snackar jag rejäl kniv. Det är högst besynnerligt. Allt känns som ett spel.

Jag kan avslöja också att det är ett upplägg för en fjärde film. Men nej, nu räcker det. Oavsett vad andra tycker. Det här blir bara töntigt.



Letterboxd hade den 3,7 i genomsnitt (beräknat på 186 154 betyg).
IMDb hade den 7,5 i genomsnitt (beräknat på 247 239 betyg).
Jag ger den 2,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 28 juni 2020

Smakebit på søndag: Skintown

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Men jösses, vad det har varit varmt den här veckan. Aldrig har jag varit gladare över lufkonditioneringen som står i "kontoret". Och fläktarna i vardagsrummet och sovrummet. Jag kan lugnt säga att jag inte hade klarat mig utan någon av dem. Tyvärr gjorde ingen av dem speciellt stor nytta när IKEA-leveransen dök upp i lärdags. 24 paket på 235 kilo. Det är inte så kul att montera möbler när det är 30 grader varmt. Men, men... leveransen innehöll, bland annat, två nya bokhyllor och en läsfåtölj så jag är ändå hyfsat nöjd.

Boken jag läser nu, En högre rättvisa av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt, är sjätte och senaste delen om den osympatiske kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Den är snart utläst och jag vill inte ge en smakebit från slutet så den blir i stället från nästa bok jag ska läsa. Skintown av Ciarán McMenamin utspelar sig i Nordirland och jag tror att det är 90-tal, men säker är jag inte.

Min smakebit är från sida 9, det allra första stycket i boken:
En kaskad av Thousand Island-dressing sprutar ur Hawaii-burgaren och rusar mot jorden, en ilsken rosa störtflod som drar fram rakt över min Stone Roses-T-shirt. Jag bryr mig inte. De sju ölen jag har halsat i mig för att ens känna någon hunger tar hand om allt. Chippie Street har brustit ut i sång sedan stängningsdags och jag kommer gladeligen att hänga på i melodin och omfamna gatans fröjder om jag kan övertyga någon av dem att låta mig vara med. Trehundrafemtio meter förvirrade hormoner som hålls samman av en orgie i sprit, spya och frityrsmet. Tre fish and chips-hak och två kinesiska gatukök trängs sida vid sida på en liten gata i en liten stad under en enorm lördagskväll.

lördag 27 juni 2020

"Första hösten - Röd skymning" av E P Uggla

Författare: E P Uggla
Titel: Röd skymning
Genre: Science fiction
Antal sidor: 246
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Första hösten 2
Förlag: Swedish Zombie
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: E-bok
Källa: Bokhyllan
Utläst: 9 juni 2020




Första meningen: "Rör dig!"

Baksidetext
Fyra veckor efter utbrottet. Blomdammet har svepts upp i atmosfären och evig skymning råder i Sverige. Men de smittade jagar inte längre. De dör och förvandlas till en del av skymningslandskapet. Myndigheterna gör en kraftsamling och hoppet spirar. Sverige kan ta sig ur det här. Det är då de kala, frosttyngda trädgrenarna får onaturligt röda löv.

Min kommentar
Förra våren så läste jag Blå gryning, första delen i serien Första hösten. För ett par veckor sedan så efterlyste Swedish Zombie personer som ville läsa Röd skymning, andra delen i serien som e-bok. Jag anmälde mig som frivillig, på studs, så klart. Även om jag kanske inte gillade exakt allt i förra delen så ville jag verkligen veta hur det skulle sluta.

Några detaljer från vad som hände i Blå gryning minns jag egentligen inte, precis som vanligt, men jag har inga som helst problem med att komma tillbaka till den här världen. Om jag inte minns alldeles fel så befann vi oss i norra Sverige när förra boken slutade och nu befinner vi oss i trakten av Sundsvall. Man kan säkert känna igen miljön om man har varit där (vilket jag inte har), men det här är ju en dystopisk värld så mycket är annorlunda.

Vi får följa Adam, Charly och Parvin på deras odyssé genom ett ödsligt och kallt Sundsvall med omnejd. Jag gillar karaktärerna och deras relationer. Det blir liksom inte ens tramsigt när ung och blyg kärlek skildras (det är inte speciellt mycket av den varan, så låt dig inte avskräckas av det). Jag stör mig dock lite på att Parvin framställs/känner sig så gammal och trött. Hon är ju typ 65 och så oerhört gammal är man (oftast) inte vid 65. Alla tre perspektiven är spännande och intressanta att följa. Jag längtar aldrig ifrån en tråd, men däremot längtar jag alltid till de andra två oberoende av vilken jag befinner mig i.

Röd skymning är riktigt spännande fram till ungefär hälften. Där blir det återigen så att det blir för mycket av det goda för mig. Jag är inte mycket för det här med monster och här finns spindelliknande varelser som spottar frätande ämnen, varelser som kryper inne i människor och ibland tar sig ut (tänk Alien) och så vidare. Jag var mer beredd på detta den här gången så det funkade bättre. Jag är mer av en less is more-människa när det gäller monster, speciellt i bokform, men den här filmen hade jag väldigt gärna velat se.

Det ger en extra dimension att läsa Röd skymning mitt under pågående pandemi ute i verkligheten och jag gillar verkligen idén och den dystopiska delen i boken. Monsterdelen... not so much. Det är kanske inte riktigt rättvist mot boken, men jag vill ju inte missa en bra historia bara för att det råkar vara monster i den.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 2 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Röd skymning: Håkans Hylla, Old adult reads young adult och Tentakelmonster.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 26 juni 2020

Läsplanering juli 2020

Jag vet ju inte riktigt hur den här semestern blir, om det blir som vi har tänkt oss eller ej. Planeringen ser i alla fall ut så här, men jag kommer förhoppningsvis hinna med fler för det sammanlagda antalet sidor är väldigt lågt.

Skintown av Ciarán McMenamin. Boktolva. Hyllvärmare.
Du kommer inte undan... av Christina Larsson. Hyllvärmare.
Viskaren av Karin Fossum. Finish That Series.
Vita spår av Emelie Schepp. Hyllvärmare.

torsdag 25 juni 2020

Hett i hyllan #254

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ytterligare två från Bokmässan 2016...
Äta kakan och ha den kvar och Den som väntar av Kristin Emilsson är de två första delarna i serien om Amanda Berger.

Även de här två kommer från goodiebagen från feelgoodbubblet på Bokmässan. Det känns ganska bra att bli påmind om dessa nu, när behovet av feelgood har slagit i taket. Jag tror att jag måste gräva fram dem ur deras gömsle. Nu på sommaren torde vara ett lämpligt tillfälle. Det finns i alla fall ännu en del i den här serien nu. Kan ju vara bra att veta om man vill läsa även den...

Så här står det på baksidan av första delen:
Amanda Berger lever ett tryggt och tillrättalagt liv tillsammans med sin man och deras två tonårsdöttrar i en Stockholmsförort där ytan är allt, och där det är viktigare att vara lyckad än lycklig.

När hon blir uppsagd från sitt jobb håller hon det hemligt för sin omgivning och börjar istället trassla in sig i lögner. Lögnerna växer och snart finner sig Amanda leva ett fullskaligt dubbelliv. På helgerna är hon den ansvarsfulla tvåbarnsmodern i villan i Bromma. I veckorna är hon den ensamstående flygvärdinnan i innerstan, som jobbar extra i en second hand-butik, får nya vänner och skaffar sig en yngre älskare.

Allt rullar på och Amanda trivs med sin nya tillvaro, ända tills den dag hon upptäcker att hon inte är den enda som ljuger.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 24 juni 2020

Kommande böcker juli 2020

Det är onekligen ett ovanligt år i år. På så många sätt. Även när det gäller boksläpp i juli verkar det. Så här många brukar det sannerligen inte vara.

Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg
Genre: Drama
Serie: Flanagans (2)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2020-07-01
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Del två i den hyllade serien om lyxhotellet Flanagans. Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli framgångsrikt. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas?

Frankie är Emmas 22-åriga dotter, en karismatisk ung kvinna som hatar sin mamma. Emma kämpar för att komma henne nära, men såren är kanske för djupa. Billie älskar sin mamma Elinor, ändå får kraven på perfektion henne att flytta till Uppsala.

Samtidigt som 1980-talet når sin kulmen tar intrigerna på Londons mesta lyxhotell ny fart.


Jag har inte läst första delen i den här serien, men hennes serie om Sonja och väninnorna har jag läst och gillat.



Sovsågott av Anders Roslund
Genre: Kriminalroman
Serie: Ewert Grens (10) & Hoffman och Grens (5)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2020-07-01
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
De var båda fyra år när de försvann samma dag. Nu sörjs de på samma kyrkogård i var sin grav.

Men varken flickan under det vita träkorset eller flickan som heter Linnea finns i sina kistor.

För att förstå hur de hör ihop måste kriminalkommissarie Ewert Grens och infiltratören Piet Hoffmann besöka den mörkaste av mörka världar och utkämpa sitt hittills svåraste, skitigaste, farligaste uppdrag.


Jag ligger lite efter i den här serien (som nu uppenbarligen har blivit två serier).



Beatrice av Lina Bengtsdotter
Genre: Kriminalroman
Serie: Charlie Lager (3)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-07-01
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Kriminalinspektör Charlie Lager brottas med sina personliga demoner när hon kallas till Karlstad där en nio månaders flicka försvunnit. Föräldrarna är i chock och medierna rapporterar högljutt om det resultatlösa sökandet. Lovande spår förvandlas till återvändsgränder och Charlie får en känsla av att ingen vill berätta hela sanningen om den försvunna Beatrice. För varje timma som går blir chanserna att hitta det lilla barnet vid liv allt mindre och Charlie tvingas pressa sig själv och omgivningen till det yttersta.

Första delen står fortfarande oläst i min hylla.



Fruset guld av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Genre: Kriminalroman
Serie: Rönning & Stilton (6)
Antal sidor: 410
Utgivningsdatum: 2020-07-02
Förlag: Norstedts

Från Bokus
I slutet av en lång varm sommar hittas liket av en man i en bortsmält snöficka i Arjeplogsfjällen. Mannen sköts ihjäl för cirka tjugo år sedan. Olivia Rönning skickas upp för att utreda fallet.

På väg till fyndplatsen överraskas helikoptern av ett oväder och kraschar. När Olivia vaknar upp är piloten svårt skadad och nödradion förstörd - hon kan inte kontakta omvärlden. Hon lämnar vraket och lyckas ta sig till en stängd fiskecamp.

Men hon är inte ensam på fjället. Andra personer vill också ta reda på - eller dölja - sanningen om den döde mannen.

När Tom Stilton får höra vad Olivia råkat ut för lämnar han genast sin lugna tillvaro i Thailand för att hjälpa henne.

Tillsammans avslöjar de att den mördade mannen på fjället är ett offer för en gåta som sträcker sig ytterligare ett halvsekel tillbaka i tiden.


Jag har visserligen bara läst första delen än så länge, men alla andra delar står i hyllan.



Byn av Ragnar Jónasson
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 320
Utgivningsdatum: 2020-07-18
Förlag: Modernista

Från Bokus
Trettioåriga Una arbetar som lärare i Reykjavik när hon får syn på en jobbannons: En lärare sökes till två unga flickor i den lilla byn Skálar, belägen vid den yttersta toppen av Islands nordöstra halvö. Una dricker för att undfly sitt förflutna och sina demoner. Hennes pappa tog livet av sig när hon var i tonåren, och hon är orolig för att hon själv ska gå samma öde till mötes.

Flytten till Skálar gör inte Unas tillvaro mindre oros fylld. Byborna får henne att känna sig ovälkommen och tycks dölja en mörk hemlighet ur det förflutna. Samtidigt som Una får kännedom om en ung flickas mystiska död femtio år tidigare besöks byn av en mystisk man som försvinner lika snabbt som han dykt upp, och en av hennes elever faller plötsligt ihop död i byns kyrka.

Una är fast besluten om att ta reda på sanningen trots bybornas motstånd. Men gränsen mellan fantasi och verklighet börjar suddas ut, och hon börjar frukta både för sitt liv och sin mentala hälsa.


Två delar om Hulda har jag läst och gillat så jag täntke nog fortsätta läsa honom. Detta verkar vara en fristående bok.



Den sorgsne busschauffören från Alster av Håkan Nesser
Genre: Kriminalroman
Serie: Gunnar Barbarotti (6)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2020-07-29
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Från Bokus
Jag borde verkligen inte leva.

Så skriver den före detta akademikern och busschauffören Albin Runge i sina anteckningar från 2012-13. Och när någon eller några tycks hota honom till livet har han full förståelse för detta. De bisarra hoten leder så småningom till att polisen i Kymlinge kopplas in.

Hösten 2018 tillbringar kommissarierna Gunnar Barbarotti och Eva Backman av vissa skäl ett par tjänstlediga månader i Rute socken på norra Gotland, och fallet med den olycklige Runge får oväntat ny aktualitet. Någonting i utredningen från 2013 verkar ha gått fel. Käpprätt fel. Eller?


En ny Barbarotti?! Den måste jag ju bara ha!



Strandläsning av Emily Henry
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-07-23
Förlag: Lavender Lit

Från Bokus
Augustus Everett är en hyllad romanförfattare. January Andrews skriver bästsäljande romanceböcker. De är varandras raka motsatser.

Faktum är att det enda de har gemensamt är att de bor grannar, i varsitt strandhus, och har drabbats av skrivkramp. Det vill säga tills de en kväll antar en utmaning: Augustus ska tillbringa sommaren med att skriva något romantiskt och January ska skriva nästa stora amerikanska roman. Hon ska lära honom allt hon kan om romcoms och han ska låta henne intervjua överlevare från en sekt. Inga problem. Båda kommer att skriva klart sina böcker och ingen kommer att bli förälskad. Inte alls.


Den låter som något man har läst/sett förut, men ibland är det precis vad man vill ha.



I hjärtats bibliotek av Phaedra Patrick
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2020-07-08
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Martha Storm ångrar att hon aldrig skaffade familj. Hon är drygt 40 och saknar kraft att ta tag i sitt liv. Hon älskar att läsa och skriva, men vikariatet på biblioteket är osäkert. En dag får hon en mystisk bok med posten. Den innehåller en hälsning från hennes mormor. Men mormor Zelda har varit död sedan länge ... Martha bestämmer sig för att ta reda på sanningen, och när hon börjar nysta i det förflutna upptäcker hon familjehemligheter som kommer att förändra hennes liv.

"Om kärleken till böcker" står det också i beskrivningen. 'Nuff said.

tisdag 23 juni 2020

Tisdagstrion: Sommartider

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Sommartider.

Egentligen så hade jag velat ha myspysiga sommarböcker i veckans trio, men jag hittade inga. Därför går jag all-in när det gäller rysliga hemskheter. Man kan säga att listan blir hemskare och hemskare...

1. En sax i hjärtat av Marie Bengts har ju en titel som låter förfärlig, men detta är faktiskt en mysdeckare. Om du är glad i kakor, specifikt vaniljhjärtan, så är det bäst att du ser till att du har en hel höga sådana lätt tillgängliga när du läser.

2. Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson är en suggestiv och olustig historia som utspelar sig under en varm sommar. Långsamt och olidligt spännande.

3. Hennes ögon blå av Lisa Hågensen beskrivs som en thriller med paranormala inslag som utspelar sig i Bohuslän. Det är spännande, läskigt och roligt.

måndag 22 juni 2020

TV-serie: Space Force #1 (2020)

Titel: Space Force
Originaltitel: Space Force
Genre: Komedi
Skapad av: Steve Carell, Greg Daniels
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Steve Carell, John Malkovich, Ben Schwartz, Tawny Newsome, Diana Silvers
Premiär: 2020-05-29
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 10
Avsnittslängd: ca 35 min
Såg den på Netflix juni 2020





Handling
Mark Naird, en högt uppsatt general inom flygvapnet, får ansvar för att leda den nya rymdstyrkan. Internet och Twitter som styrs via satelliter måste skyddas mot främmande makter och månen ska intas för att uppnå ”totaldominans i rymden”.

Min kommentar
Komedier står ju ganska högt i kurs just nu, i alla fall i det här hemmet. När vi såg att Steve Carell var med i Space Force så tvekade vi inte. Han har blivit en favorit de senaste åren.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här serien. Den är en politisk satir med en släng av The Office. Tyvärr så försöker den lite för mycket ibland. Satir är ju dessutom bara rolig så länge den är värre än verkligheten och det är inte fallet här. Det fattas osannolikt korkade beslut, gärna i affekt, av i stort sett inkompetenta beslutsfattare. Jag gillar i alla fall skämten om de olika vapenslagens hierarki, där kustbevakningen behandlas som något som katten har släpat in. Det vimlar av idioter här, bland annat presschefen. Eller Nairds assistent. För att inte tala om stolpskottet som stöter på Nairds dotter, en militär av något slag som knappt kan prata i hela meningar.

Steve Carell är som sagt en favorit och han är bra även här. Jag älskar hans minspel. Som han gör med hela kroppen. Den stora frågan för mig var dock varför hans fru sitter i fängelse och jag var osäker på om jag hade missat förklaringen (osannolikt i sig). En googling ger svaret att de faktiskt inte har berättat varför hon sitter där. Jag tycker de slarvar bort Lisa Kudrow på det här sättet och det är synd, på riktigt. John Malkovich är bra, men han verkar bara kunna spela en enda typ av karaktär nu och den är jag lite less på. Favoriten får nog i alla fall bli Captain Angela Ali, hon är så härligt ironisk.

Space Force är lite lagom rolig och underhållande. Det blir en del skratt, bara inte lika många eller långa som jag hade hoppats.

Det lär bli en andra säsong så här är säsongsavslutningsspoilern: [spoiler]Till slut skickas ju rymdraketen iväg, men kineserna har hunnit före. Naird försöker lösa detta på diplomatisk väg, men kineserna vill inte låta amerikanarna landa där de planerat. Det gör de ju ändå. Astronauterna åker iväg till den kinesiska basen. På vägen möter de kineserna som är på väg åt andra hållet. Amerikanarna förstör den kinesiska basen och vänder åter. På vägen möter de återigen kineserna. När amerikanarna kommer tillbaka till sin bas visar det sig att även den är förstörd. Nu har ingen någonstans att bo.[/spoiler]



TV Time har serien 9,04 i genomsnitt.
IMDb har serien 6,9 i genomsnitt (beräknat på 26 889 betyg).
Jag ger den 3,5.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Film: Love Wedding Repeat (2020)

Titel: Love Wedding Repeat
Originaltitel: Love Wedding Repeat
Genre: Komedi
Regissör: Dean Craig
Manus: Dean Craig
Skådespelare: Sam Claflin, Olivia Munn, Aisling Bea, Freida Pinto, Eleanor Tomlinson
Utgivningsår: 2020
Produktionsland: Storbritannien
Längd: 100 min
Serie: -
Såg den på Netflix 20 maj 2020





Handling
Jack försöker se till att hans lillasyster får den perfekta bröllopsdagen. Alternativa versioner av samma bröllop spelas upp medan han får hantera en arg exflickvän, en objuden gäst, förlagda sömnmedel och en oväntad återförening med hans drömtjej.

Min kommentar
Love Wedding Repeat dök upp i något nyhetsmejl från Netflix för någon månad sedan. Jag blev onekligen lite nyfiken. Komedier är jag alltid sugen på och speciellt brittiska komedier brukar gå hem. Betyget på filmsajterna var dock ganska nedslående, men till slut tyckte vi att vi skulle chansa.

Filmen börjar lovande. Flertalet olika svep över Rom (där bröllopet ska stå) får mig att längta efter att resa igen. Den typiskt brittiska humorn gör också entré. Tyvärr sjunker humorn en del efter ett tag och blir riktigt låg, typisk kiss- och bajshumor.

Jag hade önskat att de hade gjort mer av själva grundidén, att en liten förändring kan få stora konsekvenser. Egentligen fick vi bara se en version, den som varade i stort sett hela filmen och var extremt utdragen. Några minuter ägnades sedan åt att swisha förbi några andra, lika katastrofala, alternativ för att sedan sluta i en annan variant.

Mest förundrad är jag över alla dessa andra frågor som inte får någon närmare förklaring/svar: Varför bjuder man sin brors före detta flickvän? Ingen verkade ju ens gilla henne. Varför har man sin brors bäste vän som maid of honour? Brudgummen, var han egentligen en del av bröllopet?

En hel del scener är kul, nästan lika många är bara plumpa och pinsamma. Love Wedding Repeat är inte alls lika dålig som jag trodde (och som betygen på filmsajterna antyder).



Letterboxd hade den 2,2 i genomsnitt (beräknat på 11 788 betyg).
IMDb hade den 5,5 i genomsnitt (beräknat på 13 026 betyg).
Jag ger den 3,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

söndag 21 juni 2020

Smakebit på søndag: I kallt förvar

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det har varit midsommar och den firades som vanligt hemma med sambon. Det var väldigt många år sedan vi var ute och festade på de stora helgerna. Och, som min pappa alltid sa (direkt på midsommarafton), nu vänder det och blir mörkare igen. En riktig glädjedödare. Men det är i alla fall ett par månader med ljus och, förhoppningsvis, värme.

Jag försöker ta emot så få recensionsexemplar som möjligt i år, men när jag blev tillfrågad om jag ville läsa David Koepps I kallt förvar så var det omöjligt att tacka nej. Den handlar om en dödlig organism som kan ta kål på hela världen... Visst verkar den passa perfekt just nu?

Min smakebit är från sida 11:
Efter att de bränt sina kläder, rakat sina huvuden och skrubbat sig sjäkva rena tills de börjat blöda, tilläts Roberto Diaz och Trini Romano återvända in i landet.
    Ändå kände de sig inte helt rena, bara att de gjort vad de kunnat och att ödet fick avgöra resten.
    Nu skramlade de ner längs I-73 i en säkerhetsklassad bil, bara några få kilometer från lageranläggningen vid Atchisongruvorna. De höll sig tätt bakom den öppna lastbilen, så att inget civilt fordon skulle kunna lägga sig emellan dem. Trini satt i sedanens passagerarsäte med fötterna på instrumentbrädan, en ställning som alltid irriterade Roberto, som var den som körde.

lördag 20 juni 2020

"Förrädare" av Manda Scott

Författare: Manda Scott
Titel: Förrädare
Genre: Thriller
Antal sidor: 563
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A treachery of spies
Översättare: Kjell Waltman
Serie: Inés Picaut 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 juni 2020




Första meningen: Du begår ett misstag, litar på fel person, viker av till vänster i slutet av gatan i stället för till höger, och sedan är det för sent.

Baksidetext
En äldre kvinna hittas mördad i Orléans i Frankrike. Alla tecken som skulle ha kunnat avslöja hennes identitet har skickligt eliminerats, men dödsmetoden är mycket specifik: Hon har avrättats på samma sätt som förrädare avrättades av motståndsrörelsen under Andra världskriget. Spåren efter mördaren leder kriminalinspektör Inès Picaut tillbaka till fyrtiotalets Frankrike där män och kvinnor i motståndsrörelsen organiserade sig mot den nazistiska ockupationsmakten i en desperat kamp för överlevnad.

För att komma vidare med utredningen måste Picaut ta reda på vad som hänt i det förflutna. Ett nätverk av spioner börjar framträda, tillsammans med en intrig som sträcker sig tillbaka till mordoffrets ungdom: En tid när det upprättades oheliga allianser mellan ockuperade och ockuperande, då avtal upprättades och löften bröts.

Det förflutna har varit begravt i decennier och det finns de vars framtid är beroende av att det fortsätter vara så. Och som är beredda att döda för att bevara sina hemligheter.

Min kommentar
Spionthrillers är kanske inte min favoritgenre, men det beror egentligen mer på utförandet än på genren. Därför blev jag ju nyfiken på Förrädare när den kom. Att den sedan blev nominerad till Årets bästa till svenska översatta kriminalroman av Svenska Deckarakademin gjorde inte min nyfikenhet mindre. Till slut blev det då dags att ge sig på denna nästan-tegelsten. Jag vet helt ärligt inte var jag ska börja att berätta och det är möjligt att detta inlägg blir precis lika rörigt som boken.

Vi rör oss i flera olika tidstrådar; 1942, 1944, 1957, 2018, och förflyttar oss mellan flera olika platser; Skottland, Paris, London, gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Det är ett evigt hoppande mellan då och nu, oftast är det tack och lov så att då rör sig framåt, men vid minst ett tillfälle så hoppas det tillbaka i tiden där också. Det är inte helt hopplöst att hänga med på den här biten, däremot så har jag riktigt stora problem att hålla isär karaktärerna. Det skulle i och för sig kunna bero på att jag inte bryr mig om dem. Trots allt det hemska som händer så kan jag inte uppamma något intresse.

Karaktärerna är många och flera av dem förekommer i flera eller till och med alla tidstrådar. Problemet är att de då kan heta något helt annat. Det känns som att alla heter många olika namn och dessutom verkar alla vara släkt med varandra. För mig, som känner mig överväldigad av släkt som är större än föräldrar och syskon, så blir det snabbt oöverskådligt med far- och morföräldrar, barnbarn, barnbarnsbarn, kusiner, gudföräldrar och gud vet vad. Det borde ha funnits med ett släktträd i boken.

Från start fick jag känslan av att ha ramlat in i mitten av en bok, vilket till viss del visar sig vara sant. Detta är nämligen andra delen om polisen Inés Picaut och det kommer mängder av referenser till saker som hände i förra boken (tror jag i alla fall att det gjorde). Det är dock inte det största problemet, den saknade biten där är ändå hyfsat enkel att fylla i själv. Mina svårigheter beror på att det känns som att det saknas information, framför allt i dialogerna, som ofta är krystade och dåliga. Alla pratar i gåtor. Någon kan plötsligt säga "Jag är ledsen." till någon annan, men för vad har man ingen aning om. Jag tycker ändå om att gissa ibland, men då vill jag ju ha något att gissa på, några alternativ liksom.

Språket är sirligt och tillkrånglat (som när något ligger söder och öster om staden, i stället för att helt enkelt använda sydost), ofta känns det som att författaren har kommit på en riktigt fin formulering och bara måste trycka in den. Oavsett om den passar eller ej. Dessutom verkar det som att hon har försökt få med precis allt som hon har researchat fram. Hela boken är full av märkliga uttryck och ordkombinationer (till exempel död brevlåda), som bara är konstiga och jag har ingen aning om vad de ska betyda.

Störande nog så kommer det vid flera tillfällen hela stycken med text på franska. Jag kan ju tycka att när jag läser en översatt bok så ska den vara just det, översatt. Visst, jag hänger med när det är enstaka ord, men jag kan inte franska så där blev jag ofantligt irriterad.

Förrädare kunde ha varit en riktigt spännande historia, den har verkligen potentialen, men den är på tok för lång och alldeles för tillkrånglad. Vid några tillfällen är jag på väg att ge upp. Något som jag aldrig gör.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 4,19 i genomsnitt (beräknat på 960 betyg).
Jag ger den 2,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Förrädare: DAST Magazine och Jazzsufiern.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 19 juni 2020

Nu är den äntligen här! Och några till

Många nya böcker har det blivit den senaste tiden.

Årets mest efterlängtade bok dök upp här efter en jobbig dag (hade tagit mig till jobbet för första gången på 1,5 månad, vilket jag inte gärna gör om på ett tag nu). Goda grannar av Mattias Edvardsson hade jag förmånen att testläsa förra hösten. Det ska bli oerhört spännande att se hur slutresultaten blev. Om den inte är utläst redan så håller jag på med den. Tack till Mattias och Forum!

Jag fick en förfrågan från förlaget om jag ville läsa David Koepps I kallt förvar. När jag läste vad den handlade om (en dödlig organism som hotar att förgöra allt liv på jorden) kände jag att just nu var ett perfekt tillfälle för den typen av bok. Tack till HarperCollins!

Tidigare i år läste jag en fullpoängare, som är första delen i en serie. Jag insåg ju att jag verkligen behövde de andra två också. Alltså blev det ett inköp av Gudarna vaknar och Bara människa av Sylvain Neuvel.

Samtidigt som jag köpte de två här ovanför så insåg jag att det ju faktiskt var den årliga pocketrean. Sagt och gjort. Villa Havsbris av Caroline Säfstrand, X sätt att dö av Stefan Ahnhem, När alla klockar stannat av Ninni Schulman och I fikonträdets skugga av Camilla Davidsson ingår i den rean. Välkommen hem av Ninni Schulman gör det inte, men det är ju den saknade femte delen i Hagforsserien så den var ju tvungen att åka med här.

torsdag 18 juni 2020

Hett i hyllan #253

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Mer från Bokmässan 2016...
Vanliga människor glömmer och går vidare av Anne Liljeroth är andra delen om huset där Saga Widerbeck flyttade in.

Det ordnades ett feelgoodbubbel på nämnda Bokmässa och där fick man en goodiebag av sällan skådat slag. Faktum är att den nästan knäckte min resväska. Den innehöll faktiskt två böcker av Anne Liljeroth, men den andra dyker nog upp här först om någon vecka. Jag har inte läst en enda bok av Anne Liljeroth, ändå står det fyra böcker av henne i hyllan. Första delen i den här serien, Bara människor, står även den oläst i hyllan (gjorde sitt framträdande i Hett i hyllan för drygt två år sedan). Jag vet att jag har haft vissa planer på att ta med henne i min Boktolva, men det har alltså ännu inte hänt. Men nu la jag till henne på listan jag ska överväga till nästa år. Om jag inte hinner läsa något av henne i år.

Så här står det på baksidan:
Mycket har förändrats på Smedjegatan 6 sedan Saga flyttade in för ett år sedan. Huset har renoverats och de som bor där har blivit äldre. Och mer på sin vakt. Vem vet vad Saga tänker avslöja härnäst?

Sagas bok om fröken Andersson rör upp känslor, så till den grad att Saga känner sig hotad. Rör om i ordningen gör också den snygge entreprenören Anders Månsson som bestämt sig för att flytta hem med motiv som han inte vill avslöja. Han anlitar dessutom en konsult för att bistå honom i hans plan.

Och när den gamle bankdirektören Per Norder efter lång tystnad vill rentvå sitt namn skakas Sagas existens i grunden. I ett försök att reda ut vad hon ställt till gräver hon djupare i den gamla bankhärvan, och finner åter fröken Andersson.

Allt är inte som det ser ut att vara. Sällan har vi möjlighet eller tid att skaffa alla pusselbitar som krävs för att se helheten. Detta blir en tuff läxa för journalisten Saga Widerbeck. Kan hon ställa saker till rätta?

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 17 juni 2020

"Den där kvällen" av Sheila O'Flanagan

Författare: Sheila O'Flanagan
Titel: Den där kvällen
Genre: Feelgood
Antal sidor: 493
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: What happened that night
Översättare: Birgitta Karlström
Serie: -
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2019
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 28 maj 2020




Första meningen: Från sin position bakom scenen i festlokalen kunde Bey Fitzpatrick se på utan att synas.

Baksidetext
Lola Fitzpatrick är smart och ambitiös, men också oerhört envis. När hon en kväll tvingas ta ett livsavgörande beslut så gör hon det hastigt och utan eftertanke. Och utan att ha den information som skulle kunna förändra allt.

Bey är definitivt sin mammas dotter. Hon är impulsiv och hetsig och hamnar ofta i knepiga situationer som hon inte kan hantera. Som när hon en kväll träffar mannen hon älskar och tvingas fatta ett eget beslut.

För både Lola och Bey är det ett enda ögonblick som förändrar allt. Men det som de tror är deras livs misstag kan kanske också visa sig vara deras största chans.

Min kommentar
När maj månads läsplanering var avklarad så kände jag att jag behövde lite feelgood. Sheila O'Flanagan är väl inte min favorit när det gäller feelgood, men Den där kvällen stod där i hyllan för recensionsexemplar och såg lite ledsen och övergiven ut. Så den fick det bli.

Det jag egentligen gillar mest med Sheila O'Flanagans böcker är nog miljön. Irland är ett fantastiskt ställe att befinna sig på. Både i verkligheten och i litteraturen. Här befinner vi oss mest i Dublin, men det blir inte speciellt mycket miljöbeskrivningar. Eller snarare så är de på en behaglig nivå, för mig.

Huvudpersonerna är Lola och Bey, mor och dotter. Jag kan inte påstå att jag egentligen gillar någon av dem. Deras liv verkar gå ut på att älta sitt förflutna. De lever kvar där, gottar sig och tycker lite synd om sig själva i stället för att gå vidare. Lolas del är mer intressant och berörande. Hon fattar en del underliga (felaktiga) beslut och även om hon lever med konsekvenserna på ett helt okej sätt så för hon det vidare till sin dotter, Bey. Bey känns inte alls lika intressant och levande. Hon ältar betydligt mer än sin mor och verkar helt oförmögen att släppa händelser från sin barndom. Hon är lite av en dramaqueen. Ivrigt påhejad och uppmuntrad av sin mor. Vartenda litet beslut, varenda liten händelse ältas till förbannelse. Familjen Warren har också en ganska stor roll och vilken gräslig familj det är. Även de lever gärna kvar i det förgångna. Somliga mer än andra. Det är många felaktiga val som görs, tycker jag, och de får avgörande konsekvenser för många.

Något som får mig att reagera lite är att det läggs oerhört mycket fokus på hur alla människor är klädda. Jag kan ju tycka att det är ganska ointressant... Att mycket fokus även läggs på smycken och juveler är inte så konstigt och även om det nu inte är riktigt min grej så är det lite intressant. Jag hade gärna sett de där smyckena, eftersom jag har svårt att tillgodogöra mig någon annans detaljrika beskrivningar av något som jag aldrig har sett.

Mitt stora problem med Den här kvällen är att det blir för mycket samma sak. Det här ältandet stör mig och det blir på tok för utdraget. Boken hade nog vunnit på att kortas ner. Rent generellt så tycker jag att feelgood inte ska vara tegelstenar, men denna är ändå hyfsat snabbläst. Temat fattiga/rika där de rika automatiskt är svin är jag inte så förtjust i, främst för att det är så uttjatat. Och vilken kväll är det egentligen som avses? Här finns många att välja mellan.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,99 i genomsnitt (beräknat på 2 530 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Den där kvällen: Bokmalen, Villa Freja och karinboktok.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 16 juni 2020

Tisdagstrion: Från regnbågshyllan

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Från regnbågshyllan.

Två böcker poppade upp direkt, men sedan tog det liksom stopp. Jag fick göra en liten googling och upptäckte att biblioteken tydligen har något som heter regnbågshyllan. En del bibliotek hade vänligheten att ha en lista på vilka böcker de hade i den hyllan, så jag letade igenom några stycken för att hitta någon som jag hade läst. Och minsann, där hittade jag den tredje.

1. Mitt hjärta går på av Christoffer Holst är ett självklart val för mig i det här temat. En helt fantastisk bok som inte för ett ögonblick fokuserar på att det handlar om kärlek mellan två personer av samma kön, utan bara kärlek.

2. Om allt vore annorlunda av Sanna Mac Donald flöt också upp helt naturligt i minnet. Den ena av de två berättarna är det väldigt trevligt (dock lite tragiskt) att läsa om. Den andra... inte så mycket.

3. Dolda i det fullt synliga av Nuruddin Farah är den bok som ett bibliotek hade på regnbågshyllan. Den handlar om somalier i Kenya och huruvida den hör hemma i regnbågshyllan har jag faktiskt inget minne av.

måndag 15 juni 2020

Film: The hummingbird project (2018)

Titel: The hummingbird project
Originaltitel: The hummingbird project
Genre: Drama
Regissör: Kim Nguyen
Manus: Kim Nguyen
Skådespelare: Jesse Eisenberg, Alexander Skarsgård, Salma Hayek, Michael Mando, Johan Heldenbergh
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 111 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 15 maj 2020





Handling
Kusinerna Vincent och Anton säger upp sig från kontorsjobbet på Wall Street med guldstinna blickar, de har kommit på ett knep som ska tjäna dem millisekunder - och därmed även miljoner dollar. Men när deras chef Eva får nys om deras plan, påbörjas en katt-och-råtta-lek där den först till målet får hela priset.

Min kommentar
The hummingbird project är ännu en av de där filmerna som sambon hittade i byteshyllan på sitt jobb. Jag kommer inte ihåg på vilka grunder jag bad honom ta just den filmen, men det är inte helt omöjligt att Alexander Skarsgård hade något med saken att göra. Det är ju något speciellt med svenskar i utländska filmer. Tycker jag.

Det jag med säkerhet vet, nu efter att jag har sett den, är att jag inte hade en aning om vad den handlade om. Projektet de två kusinerna ger sig in i är otrolitg ambitiöst. Kanske inte helt trovärdigt, men samtidigt så galet att det skulle kunna vara sant. Jag hade kanske tyckt det varit roligare att se de olika människor de var tvungna att ta kontakt med för att kunna borra på deras mark (vi får ju ett och annat smakprov), men just den delen verkar gå förvånansvärt lätt.

Början av filmen var väldigt rörig och ett tag fattade jag ingenting, men allt klarnade efter en stund. När projektet drog igång. Vad jag fortfarande inte förstår riktigt är vad den egentligen vill säga. Att någon alltid kommer att vara snabbare/bättre? Det är en lite deprimerande insikt. I alla fall för den som har målsättningen att vara snabbast/bäst. Kanske vill den säga att en millisekund inte betyder något alls i det stora hela, men tänk vad vissa människor kan göra för en enda liten millisekund.

Alexander Skarsgård är nog behållningen i den här filmen och hans insats gör att filmen får plus 0,5 i betyget. Han är helt fantastisk. Eisenberg känns som att han spelar över och Selma Hayek är bara för mycket. Hon känns som en karikatyr.

The hummingbird project är både underhållande och intressant. Den är sevärd, men inget som kommer att gå till historien.



Letterboxd hade den 2,9 i genomsnitt (beräknat på 3 678 betyg).
IMDb hade den 6,2 i genomsnitt (beräknat på 9 726 betyg).
Jag ger den 3,5.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 14 juni 2020

Smakebit på søndag: Goda grannar

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

I höstas hade jag förmånen att få testläsa Goda grannar av Mattias Edvardsson. Redan då var den väldigt bra. På onsdag släpps det som blev slutresultatet och jag är oerhört nyfiken. Så... trots att jag egentligen inte har börjat läsningen än så kommer smakebiten ifrån den i dag.

Så här börjar den:
Redan när jag öppnar dörren hör jag sirenerna. En klunga elever som hänger kvar på skolgården ser åt mitt håll och vinkar.
    "Trevlig helg."
    Jag klämmer fast idrottsbagen på pakethållaren och lägger datorväskan i korgen där framme. När jag svänger ner i tunneln under stora vägen släpper jag pedalerna och får vinden rakt i ansiktet. På trottoarkanten sitter två flickor som jag känner igen från Bellas förskola. De kupar händerna runt sina munnar och hoar som ugglor. Ljudet ekar genom tunneln och flickorna skrattar.

lördag 13 juni 2020

"Dolt i mörker" av Elly Griffiths

Författare: Elly Griffiths
Titel: Dolt i mörker
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 308
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The chalk pit
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ruth Galloway 9
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 maj 2020




Första meningen: Han borde inte köra, det vet de allihop.

Baksidetext
I en gammal kalkstenstunnel i Norwich hittas ben från ett människoskelett. När rättsarkeolog Ruth Galloway undersöker benen visar de sig inte alls vara något medeltidsfynd, utan tycks nyligen ha kokats och grävts ner. Fallet hamnar på kriminalinspektör Harry Nelsons bord, och efter att en ung kvinna anmälts försvunnen börjar han undersöka mystiska rykten om ett underjordiskt samhälle för hemlösa.

Kort därefter hittas en död kropp utanför polisstationen, samtidigt som en småbarnsmamma spårlöst försvinner från sitt hem. När frun till Nelsons kollega Clough också försvinner ställs utredningen på sin spets. Ruth och Nelson måste jobba tillsammans för att avslöja de mörka hemligheter som döljer sig i underjorden, innan det är för sent.

Min kommentar
Jag blev ju lite, lite besviken när jag läste förra delen så det var med en aning oro jag började läsa Dolt i mörker. Det skulle ju vara förståeligt om man tappar lite i någon bok i en så här lång serie. Även om jag kanske tycker att hon har tappat stinget lite, Griffiths, så är det fortfarande bra. Nyhetens behag är dock över.

Det känns lite som att det går på rutin nu och jag tycker att det är lite oinspirerat. Lite tråkigt, till och med, men det beror nog på att det har blivit för många karaktärer att följa. Nu är det ju plötsligt ett helt gäng poliser och deras respektive som vill vara med och visa upp sina, ofta, trassliga privatliv. Vilket betyder att mina favoriter får mindre utrymme. Som till exempel Ruth. Jag gillar verkligen hennes humor och självdistans, men tyvärr så är hon allt mer sällan med i sin yrkesroll och mer som Kates mamma och Nelsons... ja, vad hon nu är. Cathbad är ännu en karaktär som nu mer får på tok för lite utrymme. I den här boken får vi också träffa fler av Ruths kollegor, vilket är kul. Det borde ju faktiskt finnas hur mycket folk som helst på universitetet.

Att hänga med de här människorna är lite som att träffa sina släktingar/vänner som man bara träffar några gånger om året. Allt känns välbekant och tryggt. Även poliserna har kvalificerat sig till att kallas familj. Den enda som känns lite utanför är Tanya Fuller. Jag tycker att de andra behandlar henne lite nedlåtande och hon beskrivs på ett sätt som får mig att tro att det är meningen att vi inte ska tycka om henne. Är det för att hon är ambitiös eller för att hon gör vad som helst för att klättra uppåt? Det återstår att se, antar jag.

Jag kan tycka att det är lite för tydligt vem författaren vill att man ska misstänka. Vid ett flertal tillfällen så hoppade nästan "Misstänkt!" ut från sidorna. Det tyckte jag var lite tröttsamt. Historien är lite långsökt och upplösningen känns inte helt genomtänkt, men det är ju faktiskt inte brottet som är det viktiga i de här böckerna. Och så blir jag ju lite less på att någon av huvudpersonerna alltid måste bli personligt involverad. Det är faktiskt inte trovärdigt.

Nästa bok är redan inplanerad för junis läsning. Med tanke på hur Dolt i mörker slutar så ska det bli intressant att läsa vidare. Men hur många gånger kan man ta död på Ruths hopp? Egentligen?

Goodreads hade den 4,16 i genomsnitt (beräknat på 9 150 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Dolt i mörker: Johannas deckarhörna, Bokstunder och Tofflan.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.