Bok: En man att lita på av Nicholas Searle

Författare: Nicholas Searle
Titel: En man att lita på
Genre: Thriller
Antal sidor: 252
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A fatal game
Översättare: Boel Unnerstad
Serie: -
Förlag: LB Förlag
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 januari 2026




Första meningen: Abu Omar stannade till när han steg ut genom lastbilens bakre dörr, såg sig om, tog sedan på baseballkepsen igen och fortsatte framåt.

Baksidetext
Jake Winter har misslyckats. Både civila och säkerhetspersonal har omkommit under ett terroristdåd på en tågstation, en attack som underrättelseofficer Winter hade i uppgift att stoppa. Men trots att han nu är under utredning och tvingas granska sin egen kompetens, sina instinkter och beslut, så undanhåller Jake något.

Utan sina chefers vetskap har Winter planterat en källa bland fyra jihadister, som planerar ytterligare ett dåd. Han hoppas att Rashid, en ung brittisk man som nyligen återvänt, desillusionerad, från krigsfältet, ska vara nyckeln till hans professionella återlösning.

När hans tidigare handlingar ifrågasätts och dissekeras hänger allt på att denna operation lyckas. Men kan han verkligen lita på Rashid?

Min kommentar
Våren 2019 läste jag en bok av Nicholas Searle, Den gode lögnaren, som var väldigt bra. Den var dessutom hans debut så det kunde väl egentligen bara bli bättre. Tänkte jag. Alltså önskade jag mig hans tredje bok, En man att lita på, i julklapp samma år.

Man ska ju gräva där man står, har jag hört, och det är väl vad Nicholas Searle gör här. Innan han blev författare så jobbade han inom brittisk underrättelsetjänst i 25 år. Nu sticker jag ut hakan lite här och slänger ur mig att det kanske inte alltid är så bra att gräva där man står. Min känsla när jag läser den här boken är att det förutsätts att man är väldigt insatt i allt som har med brittisk underrättelsetjänst att göra. Det är inte jag.

Början av boken känns inte som början, för den tycker jag saknas. Om man med det menar att man får veta vilka alla är och vilken funktion de har. Alla olika människor på olika(?) avdelningar gör mig bara förvirrad. Speciellt när det kombineras med otaliga politiska detaljer, som inte betyder något för mig. Det är mycket svårt att hänga med där.

Inte blir det heller bättre av att upplägget är rörigt och ologiskt. Historien ska handla om ett terroristdåd, men mer än halva boken handlar om utredningen av ett annat terroristdåd. Vilket blir väldigt märkligt när uppdelningen i boken är per dag, alltså måndag, tisdag och så vidare, men större delen av en dag är en enda lång tillbakablick till en annan dag. Det finns inga avgränsningar som berättar när man är. För mig blir det svårt att avgöra vad som händer nu och vad som hände tidigare.

Här är det mest snack och ingen verkstad. De pratar och pratar. Lite oklart om vad. Personer gör saker, men jag förstår inte varför. Det antyds saker, men exakt vad har jag ingen aning om. Dialogen mellan Jack och mrs Massoud är bara absurd och känns oerhört krystad. Jag avskyr innerligt när folk talar i gåtor. Även i verkligheten. Inte ens slutet ger mig något, det blir bara en stor antiklimax. Om meningen var att man inte skulle förstå något så är mission accomplished. Det finns en del bra idéer i boken och även en del insikter. Tror jag. Men de slarvas i så fall bort.

En man att lita på ger mig strängt taget absolut ingenting, eftersom jag inte får veta något. Jag gillar när inte alla svar serveras, men här vet jag faktiskt inte ens vilka frågor jag ska ställa. Bara en: Vad är egentligen meningen? Man kommer inte fram till något alls, vilket säkert är trovärdigt i den här branschen, men ett litet ben kunde han väl ha kastat till oss i alla fall.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,22 i genomsnitt (beräknat på 148 betyg).
Jag ger den 2,5.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om En man att lita på: Bokprataren, DAST Magazine och Vargnatts bokhylla

"Den gode lögnaren" av Nicholas Searle

Författare: Nicholas Searle
Titel: Den gode lögnaren
Genre: Thriller
Antal sidor: 320
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The good liar
Översättare: Boel Unnerstad
Serie: -
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 22 april 2019




Första meningen: Perfekt, tänker Roy.

Baksidetext
Han är en man som har ljugit i hela sitt liv. Svindlaren Roy Courtnay, drygt åttio år gammal, bor i en engelsk förort och står inför sitt livs största kupp: Han ska förföra den rika änkan Betty, som han fått kontakt med via en dejtingsida, för att lura åt sig hennes pengar.

Men vem är Roy Courtnay? Vad har han tvingats gå igenom för att klara av att leva med alla sina lögner? Och varför tycks Betty vara så villig att bli hans nästa offer?

Steg för steg börjar historien nystas upp, i en psykologisk thriller som tar sin början i Berlin 1938 och sträcker sig över nästan ett sekel, en tid med inslag av ofattbar ondska, kraftfullt motstånd och anmärkningsvärd godhet.

Min kommentar
Den här boken blev jag väldigt nyfiken på när den släpptes och en vacker dag så dök den upp som en överraskning. Av någon anledning som jag inte alls förstår så har den blivit stående utan åtgärd, så att säga. Jag tror att jag läste några inte så positiva recensioner och då hjälpte det inte att Den gode lögnaren blev nominerad till bästa översatta deckare 2016, av Svenska Deckarakademin. Återigen sitter jag där med en utläst hyllvärmare och undrar varför jag har låtit den stå så länge.

Början av boken skulle kunna vara förvirrande, det blir väldigt många frågor. Vad handlar det om? Vad går det ut på? Svaren kommer inte direkt, men i stället för att bli förvirrad så blir jag vansinnigt nyfiken. Att den ena karaktären vill ge igen för gammal ost tycker jag är uppenbart, men den stora frågan är liksom varför. Ungefär tre fjärdedelar in i boken så drar jag efter andan och säger upphetsat till sambon: Här tror jag minsann att det hände något, att allt fick sin förklaring. För mig kom det helt oväntat (och så sjukt snyggt), men sedan var det inte så svårt att klura ut resten. Framför allt varför.

Berättelsen består av två trådar, naturligtvis. En nutid och en dåtid, som går baklänges. Underligt nog så fungerar det utomordentligt bra och det var också det enda sättet att göra det på. Karaktärerna är kanske inte de mest sympatiska, men de har också vuxit upp under väldigt speciella omständigheter så kanske skulle det kunna fungera så. Jag kan inte påstå att de engagerar mig, men historien gör det.

Jag hade nog ingen aning om vad detta egentligen var för typ av historia och jag hade inga förväntningar alls, men Den gode lögnaren överraskar mig. Det är bra och spännande, rent av smart och jag kan knappt sluta läsa. Nu vill jag läsa mer av honom.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,32 i genomsnitt (beräknat på 2 440 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Den gode lögnaren: Lottens bokblogg, Johannas deckarhörna och Endast eböcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.