Titel: Count Zero
Genre: Science fiction
Antal sidor: 257
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Count Zero
Översättare: Hans Lindquist
Serie: Neuromancer 2
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 1986 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 juni 2026
Första meningen: De satte en hundbomb på Turners spår i New Delhi, ställde in den på hans feromoner och hans hårfärg.
Baksidetext
Turner, en korporativ legoknekt, vaknar upp i en rekonstruerad kropp. Hans arbetsgivare Hosaka Corporation aktiverar honom rörande ett än mer farligt uppdrag än det han tillfrisknar från: Maas-Neoteks R&D-chef skall hoppa av, och Turner är den som skall få ut honom levande. Beväpnad med bland annat det nyaste inom BioChip tänkter Turner slutföra sitt uppdrag.
Bobby Newmark är en liten dataskojare som hamnar i mitt i ett krig i Cyberrymden som utlöses av avhoppet. En enkel "körning" med en kinesisk "isbrytare" mot ett säkerhetssystem utlöser kraftiga larm och Bobby dör nästan på kuppen innan han kommer undan de virtuella vakthundarna, därav namnet på romanen. Bobby får ett pris på sitt huvud och försöker endast komma undan med livhanken i behåll.
Min kommentar
När jag hade läst klart alla planerade böcker i juni och fortfarande var på resande fot så tyckte jag att det kunde vara en bra idé att läsa vidare i Neuromancer-trilogin. Det gäller ju att passa på när man fortfarande har det här speciella universumet i hyfsat färskt minne. Alltså blev det dags för Count Zero.
Mycket av det som gjorde Neuromancer så speciell finns kvar här, vilket gör den här recensionen svårare att skriva än den förra. Jag vill inte bara upprepa mig, men samtidigt är det just den säregna stilen som återigen präglar läsupplevelsen. Rent berättarmässigt så är det här väldigt märkliga böcker. Viktiga grundläggande saker förklaras inte överhuvudtaget. De nämns på ett sätt som antyder att alla vet vad det är. Andra, helt ovidkommande saker, beskrivs in i minsta detalj.
Vi får berättelsen i flera olika trådar, främst genom Turner, Marly och Count Zero. De är allihop på olika ställen och pysslar med sitt. Ingen blir väl förvånad när de till slut sammanstrålar och allt knyts ihop. Men tro för all del inte att du får alla svaren.
I mångt och mycket så är Count Zero inte lika förvirrande som Neuromancer. Jag behövde inte lägga lika mycket energi på att förstå världen utan kunde fokusera mer på historien. För mig känns denna lite mer traditionell, med de vanliga ingredienserna: attentat, jakt och explosioner. Det känns helt enkelt mer actionbetonat.
Vad jag kan minnas så finns det inga viktiga karaktärer från Neuromancer här. Det är nog bara ett namn jag känner igen, men det är ju så klart samma universum man rör sig i. Jag känner att jag inte kommer nära någon av karaktärerna, det är generellt svårt att förstå vad som driver dem. Det här är förmodligen medvetet, men det gör att jag inte bryr mig så mycket om dem. Count Zero känns trots detta inte lika distanserad som Neuromancer. Karaktärerna är inte längre bara observatörer. De har lite mer kontroll och de är mindre vilsna. Precis som jag.
Bildspråket förvirrar mig fortfarande. Jag har svårt att se den här världen framför mig och alldeles särskilt när den blir detaljerad. Men så är det alltid för mig. Något jag tycker är otroligt imponerande är sättet William Gibson skriver om AI. Redan 1986.
Medan Neuromancer handlade om att orientera sig i en okänd värld så handlar Count Zero om att börja hitta hem i den. Nu har jag bara Mona Lisa overdrive kvar att läsa i trilogin. Det ska bli spännande att se hur både universumet och jag utvecklas.
Den här boken har varit med i En smakebit på söndag.
På Goodreads hade den 4,02 i genomsnitt (beräknat på 61 241 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
| Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
| Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
| Långsam | Tempofylld | Obehaglig | ||
| Detaljrik | Fåordig | Nagelbitare | ||
| Mysig | Rå | Sorglig | ||
| Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
| Rörig | Genomtänkt | Mörk | ||
| Lättsam | Mystisk | Berörande |
Andra som bloggat om Count Zero: Litteraturburen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar