torsdag 30 april 2020

Hett i hyllan #246

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Detta är äntligen den sista olästa från juni 2016.
Du, bara av Anna Ahlund är ett av de största dåliga samvetena i min hylla...

Den här boken var på allas läppar då, när den släpptes. Jag blev, precis som alla andra, väldigt nyfiken och sugen på att läsa den. Jag hittade ett par utlottningar av den och till slut vann jag. Och här står den. Jag är fortfarande lika nyfiken och sugen på den, men det verkar ju inte hjälpa alls. Kanske kan den vara ett tips nu när läslusten inte alltid är på topp.

Så här står det på baksidan:
Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker.

Det handlar också om en bästis, ett båthus, en pappershandel, ett hustak med utsikt över hela Uppsala, Nick Drake, Räddaren i nöden, tusen papperstranor och trädgårdsrosor från Svartbäcken. Och så en hel del sex.

Du, bara är en smärtsamt ärlig och vacker debut om hur kärleken alltid gör som den vill.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 29 april 2020

"Och sedan aldrig mer" av Cecilia Lindblad

Författare: Cecilia Lindblad
Titel: Och sedan aldrig mer
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 209
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Monica Blom 1
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 april 2020




Första meningen: Nina joggade sakta längs den smala stigen som ledde från kyrkan till stranden.

Baksidetext
För polisinspektör Monica Blom blir det en händelserik början på det nya jobbet när hon efter några år i Linköping flyttar tillbaka till sina gamla hemtrakter i södra Skåne. En man hittas död i en badhytt på stranden i Skanör. Kort därefter återfinns en kvinna mördad i sitt hem. Två fall som till en början verkar helt åtskilda men som visar sig ah kopplingar långt tillbaka i tiden. Medan Monica jobbar hårt både för att återknyta gamla kontakter och lösa sina första fall upptäcker hon att någon bevakar henne, och hon har sina misstankar om vem det är. Händelser i det förflutna påverkar de inblandade i utredningen, och Monica får all anledning att fundera på sitt beslut att flytta tillbaka.

Min kommentar
Och sedan aldrig mer såg jag en hel del av när den släpptes. Samtidigt som jag lockades av miljön så kände jag att den kanske inte skulle vara för mig. Det är ett tufft val för en boknörd. Till min stora glädje kom Ulrica till undsättning. Hon, liksom jag, är inflyttad till Skåne så hon förstod precis det här med att vilja läsa om sin (nya) miljö. Jag fick hennes exemplar. Det var några år sedan, men när det plötsligt var dags att göra ett besök i Skanör-Falsterbo i verkligheten så slog det mig att jag ju hade den här boken stående så den passade ju perfekt att ta med sig.

Jag hade aldrig varit i Skanör-Falsterbo innan det här besöket, vare sig i verkligheten eller litterärt, och det var riktigt kul att läsa boken på plats. Att gå på stigarna som karaktärerna går på, att inse att huvudpersonen står precis där jag själv stod för bara en kvart sedan. För den som varit här i sydligaste Skåne kommer det ju inte som en överraskning att miljön är fantastisk. För mig var det lite omtumlande att inse att det här fantastiska stället bara ligger 45 minuter från mitt hem.

Det är väldigt mycket dialog i Och sedan aldrig mer. Dialog är svårt att få naturlig, tycker jag. Här blir den för omfattande och ibland lite krystad. Språket känns lite korthugget. Ett flertal gånger får jag känslan av filmmanus, eller i alla fall att något snabbt måste pekas åt rätt håll.

Karaktärerna är förhållandevis få och de är tydliga, men ganska tunna. De har inte riktigt någon substans. Framför allt så är de vanliga människor, som vem som helst. Det gillar jag. Däremot beter de sig ibland väldigt underligt. Speciellt Monica ställer frågor till sina kollegor som känns... ja, bara för mycket och på tok för personliga. Det insinueras saker hela tiden, men det mesta blir liksom hängande i luften.

Mitt största problem med den här boken är ändå att det inte är någon egentlig utredning. Det handlar mest om lyckosamma gissningar och sammanträffanden. Poliserna känner på sig saker, de har inget som vare sig kan bevisa eller vederlägga, men de känner på sig. Det som händer känns inte förankrat i det som har hänt innan utan sker bara för att driva handlingen framåt.

Och sedan aldrig mer är föredömligt kort, oblodig och innehåller inga groteska detaljer, vilket är ganska skönt. Tyvärr är den inte heller speciellt spännande eller klurig. Jag känner mig lämnad med lite lösa trådar, men detta är ju första delen i en serie så den biten fixar sig säkert.

Hur ska jag då göra med den här serien? Ja, eftersom Skanör-Falsterbo direkt blev ett nytt favoritställe (i verkligheten) så gissar jag att jag kommer tillbaka dit. Då kan jag lätt tänka mig att läsa nästa del.

Goodreads hade den 2,70 i genomsnitt (beräknat på 30 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Och sedan aldrig mer: Bokomaten, Tankar från en samlares hjärna och Bokraden.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 28 april 2020

Tisdagstrion: Eld

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Eld.

Ojdå, hur ska jag tolka detta? Jag gör det enkelt för mig och väljer böcker som innehåller ordet eld i titeln.

1. Eld av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren är andra delen i Engelsfors-trilogin. Det här är en helt fantastisk serie.
2. Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson är andra delen i Millenium-trilogin. Ja, jag väljer att se detta som en trilogi. Bra är de i alla fall, alla tre.
3. Löpeld av Richard Martin Stern handlar om en skogsbrand. Jag läste den för väldigt längesedan (1991) och den var fantastiskt bra. Då.

måndag 27 april 2020

TV-serie: Derry girls #2 (2019)

Titel: Derry girls
Originaltitel: Derry girls
Genre: Komedi
Skapad av: Lisa McGee
TV-bolag: Channel 4
Skådespelare: Saoirse-Monica Jackson, Louisa Harland, Nicola Coughlan, Jamie-Lee O'Donnell, Dylan Llewellyn
Premiär: 2019-03-05
Produktionsland: Storbritannien
Antal avsnitt: 6
Avsnittslängd: ca 25 min
Såg den på Netflix april 2020




Handling
Fem ungdomar brottas med typiska tonårsproblem under den pågående politiska konflikten i 1990-talets Nordirland.

Min kommentar
Vi tittar på en del deprimerande saker just nu (som dokumentären om Scandinavian Star, bland annat och för att inte tala om nyheterna) och kände att vi behövde något man kunde skratta åt. Då blev det andra säsongen av Derry girls. Som jag faktiskt gillar betydligt mer än första säsongen.

De fyra (eller fem) Derry girls är inget annat än fantastiska. Så olika sinsemellan, men ändå bästa vänner. De skulle nog nästan gå i döden för varandra. Erins pappa är en favorit, han har fått lite mer skinn på näsan den här säsongen och det uppskattas. Orlas mamma är bara för mycket. På ett bra sätt. Farbror Colm minns jag inte ens om han var med i första säsongen, men här blir han väldigt minnesvärd. Han är precis lika galen som alla andra. Annars är nunnan, syster Michael, min favorit. Jag bara älskar hennes cynism och sarkasm.

En av säsongens favoritscener är när de katolska flickorna träffar de protestantiska pojkarna. Under ordnade former, så klart. De ska lära sig att umgås och prästen försöker få dem att hitta likheter. Man förstår nästan ändå hur den där konflikten kunde hålla på så länge.

Soundtracket är underbart, naturligtvis. Vi snackar ju 90-tal. Här finns bland annat Take That, ett helt avsnitt handlar om ett försök att ta sig till deras konsert i Belfast. Till och med lite Ace of Base blir det. Något som fick oss att sitta som fågelholkar var reaktionen när Rock the boat spelades på ett bröllop. Tydligen är den speciella "dansen" en tradition på Irland. Och endast där. Upptäckte jag när jag googlade.

Mot slutet blir jag nästan lite berörd, när James officiellt blir en Derry girl. Det gläder mig att det verkar vara en tredje säsong på gång.



TV Time har serien 9,04 i genomsnitt.
IMDb har serien 8,4 i genomsnitt (beräknat på 15 387 betyg).
Jag ger den 4,0.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Film: Lyckligare kan ingen vara (2018)

Titel: Lyckligare kan ingen vara
Originaltitel: Lyckligare kan ingen vara
Genre: Komedi
Regissör: Staffan Lindberg
Manus: Staffan Lindberg
Skådespelare: David Hellenius, Helena af Sandeberg, Kjell Bergqvist, Monica Albornoz, Filip Berg
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: Sverige
Längd: 113 min
Serie: -
Såg den på C More 22 mars 2020





Handling
Taxichauffören, Robert får av en slump en körning till en filminspelning. Där står Sofia, hans första stora kärlek som nu är hyllad skådespelerska och bor i New York. Gamla känslor blossar upp och Robert vet inte vilket ben han ska stå på. Roberts fru Josefin är inte längre lycklig i sitt äktenskap. En oskyldig flirt leder henne till att kasta ut Robert, men är det verkligen det hon vill?

Bloggerskan Ebba är höggravid och ligger i värkar hemma men vägrar lämna tv-sändningen av SM-finalen i ishockey. Slutligen tvingas hon att åka till sjukhuset där förvecklingar uppstår som barnmorskan Maria dras in i. Maria blir kär i mannen hon precis skällt ut under Ebbas förlossning, men har svårt att visa sina känslor. Hon fattar ett beslut som komplicerar hennes tillvaro på samma sätt som det alltid gör när hon blir kär.

Runt kvarteren på söder promenerar pensionären Ulf med sin hund Darwin. Med åren har han blivit tvär men har under ytan ett varmt hjärta. I tron om att den rätta ska dyka upp i livet har han förblivit ensam, men när Claudia som driver ett hunddagis dyker upp spirar känslorna.

Min kommentar
Jag brukar egentligen alltid vilja se om ett säkert kort på söndagar, det tycker jag känns bra. Och så känner jag mig inte tvingad att skriva ett inlägg om den. Sambon däremot ville se något nytt och osäkert. Jag valde Lyckligare kan ingen vara med baktanken att den skulle vara så dålig att jag inte skulle behöva skriva ihop något. Så fel man kan ha.

Kritikerna har ju inte direkt varit nådiga mot den här filmen. I princip har den väl blivit sågad längs med fotknölarna. Det är kanske förståeligt, som kritiker kanske man är ute efter någon djupare mening och då är detta helt fel film. Om man däremot är ute efter lättsam underhållning och att skratta så är det här helt rätt. Lyckligare kan ingen vara är som en svensk Love actually (inte riktigt lika bra dock).

Humorn passar mig perfekt, mycket tack vare alla härliga ironiska kommentarer, och jag skrattar många, många gånger. Kjell Bergqvist, som jag tycker spelar över ganska ofta, är helt fantastisk. Han stjäl hela filmen och det här måste vara en av hans bästa roller. Typiskt nog så är den ganska liten. David Hellenius spelar sin vanliga roll, på sitt vanliga sätt. Det finns inte så mycket att säga om det.

Lyckligare kan ingen vara är förutsägbar och klyschig, men oj, så underhållande och precis vad vi behövde.

Tyvärr känner jag mig tvungen att ha med den här lilla avdelningen här...
Avdelningen för olika funderingar:
Lite förundrad är jag över hockeyspelaren som bor i Stockholm och har sin familj där, men spelar elithockey i Frölunda. Hur tänkte man där? Och allvarligt talat [spoiler]var det verkligen nödvändigt att ta död på Claudia?[/spoiler]



Letterboxd hade den 2,7 i genomsnitt (beräknat på 89 betyg).
IMDb hade den 5,9 i genomsnitt (beräknat på 521 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 26 april 2020

Smakebit på søndag: Sovande jättar

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Läsningen flyter på bra nu. Det känns som att jag har hittat en rutin för lästid vid arbete hemifrån. Det är nog bra för detta kan nog fortsätta ett tag till.

En bok jag länge har varit nyfiken på är Sovande jättar av Sylvain Neuvel, som är första delen i Themisfilerna. Början på boken är svindlande och vansinnigt fantasieggeande, så det verkar lovande.

Det kan kanske vara på sin plats med en förklaring... Gigantiska "kroppsdelar" i någon okänd/ovanlig metall har hittats och nu försöker forskarna sätta ihop och styra dem. Boken är lite speciell och består av förhörsprotokoll, dagboksanteckningar samt tidningsartiklar. Så här långt.

Min smakebit är från sida 84-85:
    Det är så klart det minsta av våra problem om det inte finns en videoskärm eller så i hjälmen eftersom vi alltså inte kan titta ut. Jag ser inget utom metallväggar omkring mig. Och visiret i hjälmen ser helt ogenomskinligt ut, så om det inte finns någon skärm kommer jag inte att se något alls. Use the force, Luke! Det är kanske så det är. Det här kanske är en träningsmaskin för jedis, för att man ska lära sig att röra på en tiotusen ton tung docka när man blundar.
    Jag tror inte att det finns något mer jag kan försöka med innan jag sätter på mig hjälmen. Alltså, den ser verkligen ut som en helikopterhjälm. Jag sätter på mig den nu. Jag undrar om...
    AAAAAAAAARRRRRRRHHHHHHH...

lördag 25 april 2020

Läsplanering maj 2020

Maj är snart här, detta underliga år. Våren brukar vara full av födelsedagskalas som tar väldigt mycket tid från läsningen, men alla kalas är inställda. Åtminstone hela våren. Hoppas det onda i alla fall för med sig lite av god läsning. De här fyra är prioriterade nästa månad.

De underkända av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt. Finish That Series. Hyllvärmare.
Evelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid. Boktolva. Hyllvärmare.
En ljusets lek av Louise Penny.
Dolt i mörker av Elly Griffiths. Finish That Series. Hyllvärmare.

fredag 24 april 2020

Kommande böcker maj 2020

Maj ser ut att bli en spännande månad vad gäller bokutgivning. Så här många blir det när jag försöker vara restriktiv.

Redovisningsavdelning Marviken av Lars Wilderäng
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 438
Utgivningsdatum: 2020-05-07
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Tor arbetar på den svenska underrättelsetjänstens hemligaste avdelning, med så kallade våta arbeten. Arbeten som är totalt olagliga och som aldrig får komma till allmänhetens kännedom. Genom att förlita sig på uppgifter från en topphemlig källa som på ett nästintill magiskt sätt alltid tycks ha precis rätt information, kan de gång på gång avstyra planerade terrordåd.

Tors efterforskningar kring källan leder till en ännu hemligare organisation: Redovisningsavdelning Marviken. En organisation vars arbete visar sig vara något som Tor aldrig kunnat föreställa sig. Han blir inblandad i en konspiration så omfattande att den förändrat Sverige från grunden.

Men Sverige har många gamla oförätter och fiender, som inte kommer sky några medel för att nå sina mål.


En blandning mellan agentroman, actionthriller och science fiction? Låter intressant!



Den sista sommaren i Cornwall av Liz Fenwick
Genre: Feelgood
Serie: Cornwall (4)
Antal sidor: 417
Utgivningsdatum: 2020-05-07
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Författaren och historikern Hebe är 53 år gammal när hon får beskedet att hon lider av Alzheimers sjukdom och att sjukdomen dessutom är långt framskriden. När Hellwyn House i Cornwall bjuds ut till försäljning inser Hebe att hon måste fly London, köpa den gamla herrgården och tillbringa sina sista dagar där. Hebe erbjuder sin systerdotter Lucy att komma med för att hjälpa till med upprustningen av Hellwyn House i förhoppningen om att Lucy också ska ta hand om henne. Lucy tackar ja till erbjudandet eftersom hon hamnat på tabloidpressens alla förstasidor sedan hennes kärleksaffär med den gifte Labourpolitikern Ed blivit känd och hon är i stort behov av en tillflykt. Tillsammans hjälps de två kvinnorna åt att hantera varsin livssituation och en vänskap uppstår mellan dem. Lucy upptäcker att hon trivs väldigt bra med att vara avskuren från innekretsarna i London medan Hebe alltmer lever på sina minnen från den sista sommaren med sin tio år yngre älskare, då hon fortfarande var fullt fungerande.

Den här serien är jag väldigt sugen på.



Vingar av silver av Camilla Läckberg
Genre: Thriller
Serie: Fayes hämnd (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-05-13
Förlag: Bokförlaget Forum

Från Bokus
Just när Faye trodde allt var över hotas hennes tillvaro igen. Hon har byggt upp ett liv utomlands, exmaken Jack sitter i fängelse och hennes företag Revenge skördar stora framgångar. Men när Revenge ska lanseras i USA dyker det plötsligt upp ett allvarligt hot mot bolaget och Faye tvingas återvända till Stockholm. Med hjälp av en handplockad grupp kvinnor kämpar hon för att rädda det som är hennes - och för att rädda sig själv och dem hon älskar.

Jag är inte helt säker på att jag kommer att läsa den här serien, men den får vara med ändå.



Dockfabriken av Lena Karlin & Åsa Schwarz
Genre: Kriminalroman
Serie: Alex Lindhage och Clara Sjöberg (1)
Antal sidor: 400
Utgivningsdatum: 2020-05-14
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Den framstående robotforskaren Heinrich Becker och hans banbrytande uppfinning, roboten Adam, kidnappas. Säkerhetspolisen Alex Lindhage utreder fallet. Vid ett förhör med forskarkollegan Clara inser han att hennes relation till Heinrich är starkt präglad av konkurrens, och han misstänker att hon döljer något.

Med hjälp av Heinrichs fru Nora försöker Alex förstå vilka som kan ligga bakom kidnappningen, men antalet misstänkta stiger för varje dag. Vad arbetade Heinrich egentligen med? När Alex lägger samman bitarna framträder en bild av den framgångsrike forskaren som är mer chockerande än han någonsin kunnat ana.


Tema AI! Spännande!



Mytomanen av Sofie Sarenbrant
Genre: Kriminalroman
Serie: Emma Sköld (8)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-05-25
Förlag: Bookmark Förlag

Från Bokus
Efter en orienteringsdag i skolan hittas en pojke död i Ålstensskogen. Kroppen är illa tilltygad och värdesakerna försvunna. Misstankarna riktas mot ett ungdomsgäng som har knivrånat jämnåriga i Bromma.

Kriminalinspektör Emma Sköld måste lösa fallet innan mördaren slår till igen, men hon har en känsla av att det är något som inte stämmer. Och vad är det hennes kolleger döljer? Ibland är sanningen för svår att uttala.


Det här är förmodligen en serie som jag kommer att fortsätta läsa.



En evig sömn av Anna Roos
Genre: Kriminalroman
Serie: Morden vid världens ände (2)
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2020-05-27
Förlag: Louise Bäckelin Förlag

Från Bokus
Sommarturisterna har börjat anlända till den gamla badorten, men för Vera Jansson är återkomsten till hemorten inget nöje, och hon har ännu inte lyckats sälja sitt barndomshem. Dessutom har hennes senaste framgångar vunnit revisionsbyrån hon arbetar för flera nya klienter i trakten. För att undvika semester åtar hon sig granskningen av ett av företagen i Trosa: en nystartad men snabbt växande dejtingsajt. Uppdraget ser ut att bli enkelt, men så omkullkastas allt när en ung kvinna, efter ett studentfirande vid Tullgarns slott, hittas medvetslös. Kort senare uppdagas det att sajten Vera granskar innehåller flera tvivelaktiga profiler och att evig kärlek kan stå personen som söker den dyrt.

Jag har läst två andra böcker av Anna Roos, dock inte första delen i den här serien.



Röd skymning av E P Uggla
Genre: Science fiction
Serie: Första hösten (2)
Antal sidor: 248
Utgivningsdatum: 2020-05-01
Förlag: Swedish Zombie

Från Bokus
Fyra veckor efter utbrottet. Blomdammet har svepts upp i atmosfären och evig skymning råder i Sverige. Men de smittade jagar inte längre. De dör och förvandlas till en del av skymningslandskapet. Myndigheterna gör en kraftsamling och hoppet spirar. Sverige kan ta sig ur det här. Det är då de kala, frosttyngda trädgrenarna får onaturligt röda löv.

Fösta delen gav mersmak!



Offer 55 av James Delargy
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 334
Utgivningsdatum: 2020-05-07
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Två misstänkta pekar ut varandra. En av dem är en seriemördare. Den andra är hans tilltänkta offer. I denna bladvändarthriller väntar häpnadsväckande vändningar runt varje hörn.

I en sömnig by i Australien ligger polisstationen där Chandler Jenkins jobbar. En dag kliver en man in i polishusets entré. Han heter Gabriel. Han berättar att han har lyckats ta sig fri efter att ha hållits inlåst av en seriemördare som kallar sig Heath. Heath har sagt till Gabriel att han ska bli nummer 55. Hans 55:e offer.

Innan Chandler hinner påbörja jakten på en av de värsta seriemördare i landets historia, kommer en annan man in på stationen. Han säger att han heter Heath och berättar exakt samma historia som Gabriel gjorde. Den skiljer sig bara från Gabriels på en punkt. Enligt Heath hette seriemördaren Gabriel.

En av männen talar sanning. En av dem ljuger. Kommer Chandler hinna lösa fallet innan någon av dem blir offer 55?


Den här låter ju spännande.



Falska toner och söta vinbär av Ewa Klingberg
Genre: Drama
Serie: Huskvarnaserien (5)
Antal sidor: 344
Utgivningsdatum: 2020-05-11
Förlag: Historiska Media

Från Bokus
Sommaren står i full blom då Therese anländer till den anrika gården Brunstorp i Småland. Här ska hon bo några månader för att skriva klart sitt bokmanus om svensk historia. Men än så länge är dokumentet i datorn pinsamt tomt.

150 år tidigare bodde Agnes på samma plats. I hopp om att förbättra faderns vintillverkning söker hon sig till det närbelägna Gustavshill som är känt för sina goda viner och rika vinbärsskördar. Jakten på det perfekta receptet blir snart början på ett helt nytt liv.


Jag har läst de tre första delarna och borde nog faktiskt fortsätta.



Vi kunde lika gärna aldrig nånsin mötts av Mhairi McFarlane
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-05-27
Förlag: HarperCollins Nordic

Från Bokus
När Lauries pojkvän sedan många år gör slut vacklar hela hennes tillvaro - och inte blir det lättare av att de jobbar på samma advokatbyrå. Bara tanken på att börja dejta igen gör Laurie smått skräckslagen - hon vet ju inte ens hur Tinder fungerar! Och just när hon inte trodde att det kunde bli värre börjar det viskas på kontoret om att expojkvännens nya flickvän är gravid.

Lauries kollega Jamie tror inte på förhållanden. Men dessvärre behöver han en flickvän att visa upp för sin gammalmodiga chef. Och Laurie behöver en fejkpojkvän, helst ursnygg, för att kollegorna ska sluta prata om hennes ex och hans bebislycka och börja prata om henne istället. Perfekta lösningen för dem båda? Ett påhittat förhållande med ett hemligt, förutbestämt slutdatum. Men Laurie upptäcker snart att det ibland är en hårfin gräns mellan att låtsas vara kär i en person som är helt fel för en och att faktiskt bli förälskad...


Jag borde verkligen läsa mer av Mhairi McFarlane.



Solsken på menyn av Debbie Johnson
Genre: Feelgood
Serie: Café Havsbris (3)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2020-05-28
Förlag: Printz Publishing

Från Bokus
Sommaren är här och på Café Havsbris skiner solen ikapp med gästerna. Och för den rosahåriga servitrisen Willow Longville är det lilla klippfiket lika mycket ett jobb som det är hennes hem. Men lönen är liten, så för att få ihop livet (som även inkluderar en mamma med Alzheimers) jobbar Willow extra som städerska.

När hon får uppdraget att städa Briarwood, det gamla huset på kullen som stått tomt i över tio år, vänds hennes liv upp och ner. Hon träffar Tom, en stilig främling, som har en alldeles speciell koppling till huset. De blir snart vänner, och inser även att de har mer gemensamt än vad de först trodde. Men att bli förälskad är verkligen det sista Willow har tid med...


Jag behöver mer feelgood i mitt liv och det här låter mysigt.



Befrielsen av Imogen Kealey
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2020-05-04
Förlag: Historiska Media

Från Bokus
För de allierade var hon en orädd frihetskämpe och en fantastisk spion. En kvinna som var före sin tid. För Gestapo var hon en gäckande skuggfigur och deras mest jagade person. Hon hette Nancy Wake och hade ett skyhögt pris på sitt huvud.

För första gången skildras hennes händelserika liv i romanform. Det handlar om en kvinnas ofattbart svåra uppdrag att vända kriget, rädda mannen hon älskar och med brutala medel hämnas dem som har velat skada henne.


Först hade jag inte tänkt att ta med denna, men det är något med den som lockar.



Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins
Genre: Science fiction
Serie: Hungerspelen (0)
Antal sidor: 450
Utgivningsdatum: 2020-05-19
Förlag: Bonnier Carlsen

Från Bokus
Det är 64 år innan Katniss gör entré och det är dags för den tionde "Slåttern". Ceremonin där regimen väljer ut vilka två ungdomar från varje distrikt som ska delta, och med all sannolikhet slaktas, i Hungerspelen.

Regimen påstår att Hungerspelen hålls för att bygga upp en stark, trygg och lydande nation.

Men är det verkligen det samhället som folket vill leva i, och till vilket pris?

Denna ödesmättade morgon får vi följa 18-årige Coriolanus Snow, och det kommer att dröja länge innan han blir den fruktade diktator som vi lärt känna honom som i de tidigare böckerna.

Kanske får vi till och med lära känna honom som en hjälte?


Den 0:te boken om Hungerspelen... En prequel alltså.

torsdag 23 april 2020

Hett i hyllan #245

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi har nu kommit till slutet av juni 2016.
Stjärnfall av Lars Wilderäng är andra delen i en serie som mer eller mindre handlar om jordens undergång.

Första delen läste jag i... nej, men titta. Det är snart två år sedan. Oj, vad tiden går! Jadå, jag hade köpt både andra och tredje delen innan jag läste den första och till att börja med var jag väldigt glad för det. Stjärnklart (första delen alltså) var riktigt bra, men slutet på den har väl gjort att jag inte riktigt har känt mig sugen på att fortsätta. Nu har jag tagit med serien i min Finish That Series-utmaning för 2020 så det är väl bara att ta tag i den. Lite lättare blir det dessutom kanske att relatera till samhällets kollaps nu, även om det inte är lika illa som i boken.

Så här står det på baksidan:
I den nya världen är elektroniken ett minne blott. Nu får människorna sätta sin tillit till de böcker som finns kvar, och den kunskap som fortfarande hittas hos yrkesmän och kvinnor. Överlevarna från perioden som kallas Nedsläckningen har efter tio år börjat vänja sig. Carlstens fästning är nu en plats att räkna med, även om missnöjet med Bohusläns allsmäktige landshövding Gustaf Silverbane växer. Folket kräver demokrati, men är de verkligen redo?

Just som livet återgått i en ny vardag hörs något i fjärran. Ljuden rör upp många frågor men utan svar. En sen kväll när Lena Svensson är på väg hem får hon syn på något i skogen. Något som kan vara förklaringen till allt, och som får blodet att isa sig i ådrorna.

Plötsligt står mänskligheten inför ett än större hot. Hela Västsverige måste samla sina styrkor, medan forskningschefen Anna Ljungberg försöker analysera den motståndare de inte vet mycket om.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.

onsdag 22 april 2020

"Nidstången" av Åsa Larsson & Ingela Korsell

Författare: Åsa Larsson & Ingela Korsell
Titel: Nidstången
Genre: Fantasy
Antal sidor: 143
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Pax 1
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 1 april 2020




Första meningen: - Dö!

Baksidetext
I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år.

Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det.

Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt. De har en mamma som de längtar efter, men som inte är att lita på. Och de måste kämpa med sin natur, den där ilskan som exploderar i huvudet, eller den där handen som liksom av sig själv tar grejer och stoppar i fickan.

Min kommentar
Nidstången är första delen i en dekalogi och är i första hand tänkt för barn mellan nio och tolv år. Jag är betydligt äldre än det, men tänkte ändå att jag ville läsa den. Åsa Larsson är ju en av mina favoritförfattare (hennes deckare, för vuxna, är vansinnigt bra) och jag tyckte det skulle vara spännande att läsa något annat av henne. Och så tänkte jag ju att jag kunde lämna tipset, och boken, vidare till något barn i släkten...

Den korta versionen är att jag hade älskat den här boken som barn. Nidstången är spännande, lite läskig, mystisk och det är full fart från start ända in i mål. Det är en väldigt mörk historia, men ändå hoppfull. Underdogs kan man aldrig få för mycket av. Mest gillar jag nog att barn och vuxna samarbetar. Mer av det, tack!

Jag tycker om att boken inte väjer för det som är svårt och kanske inte så "barnvänligt". Allt här är inte rosenrött och puttenuttigt (även om Mariefred verkar synnerligen gulligt), men så är det ju där ute i verkligheten. Eller att man inte alltid gillar sina syskon, men man älskar dem och man håller ihop mot en yttre fiende. Man kan ju passa på att diskutera med sina barn, när man läser. Förklara vad som är rätt och fel. Det är viktiga saker att få med sig, speciellt i en tid där allt fler verkar ha svårt att förstå skillnaden.

Min enda invändning, som inte ens är särskilt stark, är att Alrik och Viggo känns äldre än sina tolv och tio år. På illustrationerna, gjorda av Henrik Jonsson, ser de också äldre ut. De här små seriestripparna är för övrigt riktigt fina och ett jättebra komplement.

Frågan är bara hur jag ska göra nu... Jag vill ju egentligen veta vad som kommer att hända. Cliffhangern som avslutar Nidstången är riktigt irriterande. På ett bra sätt då alltså.

Goodreads hade den 3,76 i genomsnitt (beräknat på 825 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Nidstången: Bokstunder, Sagan om sagorna och Fantastiska berättelser.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

tisdag 21 april 2020

Tisdagstrion: Favoriter från de tre författare jag äger flest böcker av

Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.

Veckans tema: Favoriter från de tre författare jag äger flest böcker av.

Vilket roligt tema! De tre jag äger mest böcker av är ju dessutom lätt. Att ta fram en favorit av dem är lite svårare, i alla fall vad gäller den tredje av dem.

1. Helt otippat så äger jag flest böcker av Stephen King. Hela 70 stycken. Han har ju dessutom skrivit den bästa bok jag har läst så Pestens tid (som ju passande nog handlar om ett virus som är på väg att utplåna världen) måste ju bli favoriten av honom. Det var längesedan jag läste den och jag vet inte vad jag skulle tycka om den nu, men det får ändå blir den eftersom minnet säger att det ska vara så.

2. Nummer två på topplistan blir Dean Koontz (jag anar ett tema här). Av honom äger jag 45 böcker. Även här är det enkelt att ta fram favoriten som så klart är Väktare. Den handlar om en väldigt intelligent golden retriever. Kan man säga. Precis som för Kings bok gäller att det var längesedan jag läste den, men minnet tycker så här.

3. Den tredje är Agatha Christie (nej, nu sprack temat, hon skrev ju deckare, inte skräck), av henne äger jag 41 böcker) och här blir det besvärligt. För att göra det än värre så var det över 35 år sedan jag läste någon av dem. Den som i alla fall har gjort störst intryck på mig (det måste den ha gjort, eftersom jag fortfarande kommer ihåg vem mördaren var) är Mordet på Orientexpressen. Jag har nog aldrig känt mig så lurad som när jag läste den.

måndag 20 april 2020

TV-serie: Ozark #3 (2020)

Titel: Ozark
Originaltitel: Ozark
Genre: Thriller
Skapad av: Bill Dubuque, Mark Williams
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Jason Bateman, Laura Linney, Julia Garner, Janet McTeer, Lisa Emery
Premiär: 2020-03-27
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 10
Avsnittslängd: ca 60 min
Såg den på Netflix april 2020





Handling
Marty och Wendy fortsätter tvätta pengar åt maffian via sitt casino, samtidigt som de gör allt för att framstå som laglydiga. Mitt i allt detta dyker dessutom Wendys udda bror upp och komplicerar tillvaron. Maffians kontaktperson Helen styr och ställer som tidigare men den här gången är hennes dotter på besök och hon och familjen Byrde får en liten annan relation. Detsamma gäller Wendy och maffiabossen.

Min kommentar
De två första säsongerna av Ozark gjorde att serien blev en klar favorit. När jag såg att tredje säsongen hade kommit på Netflix så fick den smita före alla andra serier. Som vanligt hade jag problem med att komma ihåg saker och ting, men tack vare min säsongsavslutningsspoiler så fick jag ändå ett litet hum om vad som hade hänt. Det gick förvånansvärt snabbt att komma tillbaka.

De första avsnitten var inte fullt så bra som jag hade hoppats. De är inte dåliga, men inte helelr så där som jag vet att det kan vara. Detta tar sig efter ett tag och efter några avsnitt så vill jag binge-watcha. Vi lyckades se alla tio avsnitt på lite drygt en vecka och så fort brukar det inte gå. Om inte serien är riktigt bra.

Wendy utvecklas mot ett håll som jag inte alls gillar. Vad hände, liksom? Hennes psykiskt sjuka bror, Ben, dyker upp. Han är ett väldigt intressant inslag. När han får ihop det med Ruth så blir jag glad för hennes skull. Hon verkar alltid vara så ledsen och det är kul att se henne lycklig. Ruth har ju alltid varit min favorit, ända sedan första gången hon dök upp. Mot slutet av säsongen gör hon dock en del tveksamma val.

Skådespelarna är fantastiska, allihop, och jag tror på dem i allt de gör och säger. Tom Pelphrey, som spelar Ben, sticker ut lite extra. Den rollen kan inte ha varit enkel att göra. Som vanligt är då också Julia Garner, som spelar Ruth, briljant. Miljön är skildrad på ett väldigt bra sätt, med lite kamerasvepningar över den vackra naturen och jag blir faktiskt sugen på att åka till Ozark. Nu verkar den ju inte vara inspelad där, helt och hållet, men ändå.

Det händer massor av oväntade saker och jag är aldrig säker på vart allt ska ta vägen. Slutet är bara... wow, den såg jag inte komma. Nu blir väntan lång på den fjärde säsongen, som jag verkligen hoppas kommer.

[spoiler]Ben slutar att ta sin medicin och blir en fara för familjen Byrde. Wendy går till slut med på att han dödas. Av Helens hejduk. Ruth vet inte att Wendy gett sitt okej och blir förvånad och arg för att Byreds inte vill ge tillbaka. Hon hoppar därför av sitt jobb på casinot och ger sig i lag med Darlene. Helen försöker ta över Byrdes imperium och fabricerar bevis för att de är på väg att vittna mot knarkkungen Navarro, som de ju jobbar för. Både Byrdes och Helen talar illa om den andra parten för Navarro och han kallar dem allihop till Mexico för ett möte. Där blir Helen skjuten.[/spoiler]



TV Time har serien 9,3 i genomsnitt.
IMDb har serien 8,4 i genomsnitt (beräknat på 138 815 betyg).
Jag ger den 4,5.
Serien är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Serien kan köpas på cdon och discshop.

Film: Sorry to bother you (2018)

Titel: Sorry to bother you
Originaltitel: Sorry to bother you
Genre: Komedi
Regissör: Boots Riley
Manus: Boots Riley
Skådespelare: LaKeith Stanfield, Tessa Thompson, Jermaine Fowler, Steven Yeun, Omari Hardwick
Utgivningsår: 2018
Produktionsland: USA
Längd: 111 min
Serie: -
Såg den på blu-ray 20 mars 2020





Handling
Telefonförsäljaren Cassius Green lär sig ett magiskt knep för att nå framgång på jobbet. Han blir snabbt befordrad och dras med i en girighetsspiral utan slut.

Min kommentar
En av filmerna jag bad sambon ta med hem från byteshyllan på hans jobb var Sorry to bother you. En komedi med så högt betyg på filmsajterna lockar ju. Samtidigt som jag vet att det här med humor, det är bland det svåraste som finns och den humor som det verkade vara i den här filmen har inte funkat så bra för mig. Men som sagt, höga betyg trumfar lite.

Första tredjedelen eller så är helt okej, sedan försvinner budskapet i en salig röra. Lite som om filmen hade rökat på. Jag tycker det känns som att den vill för mycket. Men ja, obehaglig är den och jag vrider mig lite olustigt där i början. Ända fram till twisten, i stort sett, men den förstör filmen helt och hållet.

Nu i efterhand önskar jag faktiskt lite att jag inte hade sett Sorry to bother you, i alla fall inte så tätt inpå andra filmer jag inte heller gillat. Det är massor av symbolik i filmen och ja, den har ett viktigt budskap. Men rolig? Nej, inte ett dugg. Jag uppskattar inte alls den här typen av humor. Den är helt enkelt inte tillräckligt skruvad för att bli tokrolig (som till exempel Den nakna pistolen) eller så dålig att den blir kult (som till exempel Sharknado). Det blir för plumpt, billigt och tydligt samtidigt som den vill bli tagen på allvar. För mig blir det bara konstigt.



Letterboxd hade den 3,7 i genomsnitt (beräknat på 135 170 betyg).
IMDb hade den 6,9 i genomsnitt (beräknat på 52 140 betyg).
Jag ger den 2,0.
Filmen är
SpännandeTråkig
KlurigFörutsägbar
TrovärdigOsannolik
Snyggt fotoRolig
RomantiskFör lång
SorgligFör kort
FartfylldLångsam

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 19 april 2020

Smakebit på søndag: Dödens flod

En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det verkar som att jag har lyckats hitta ännu en bra bok. Dödens flod (The ruin) av Dervla McTiernan har i alla fall börjat väldigt lovande. Detta är första delen i en serie om Cormac Reilly, kommissarie i Galway, Irland. Galway besökte jag sommaren 2016 och det är faktiskt en stad som har etsat sig fast i minnet. Jag trivdes väldigt bra där och vill gärna tillbaka.

Min smakebit är från sida 163:
    Fisher öppnade munnen för att säga något, men hejdade sig.
    "Ut med det", sa Cormac.
    "Jag bara undrar vad det är för mening med det?" frågade Fisher, men det måste sägas till hans försvar att han inte beklagade sig, utan var uppriktigt nyfiken. "Det finns inget DNA, inga nya bevis. Är inte det här slöseri med tid?"
    Cormac log och leendet förvandlades till en gäspning som han dolde med ena handen. "Om man börjar tänka på det viset blir man bara en bromskloss för sig själv. När man utrder något följer man frågorna tills man har svaren." Han tog upp Blakeakten. Fisher fattade vinken och gick därifrån.
    Cormacs lilla predikan till den yngre mannen hade varit en påminnelse i rättan tid. Han behövde gå vidare. Han hittade numret till Barn- och familjeenheten i Castlebar och tog telefonen.

lördag 18 april 2020

"Dödssynden" av Maria Grund

Författare: Maria Grund
Titel: Dödssynden
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 342
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2020 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 30 mars 2020




Första meningen: Dimman omfamnar honom.

Baksidetext
En fjortonårig flicka hittas död i ett vattenfyllt kalkbrott på en välbekant och samtidigt märkligt främmande ö utanför Sveriges ostkust. Handlederna är sönderskurna och ett grovt snöre är intrasslat i håret. På ena höften står talet "26" skrivet med blå märkpenna. Inga spår återfinns runt kalkbrottet. Dagen efter hittas en bokantikvarie brutalt knivmördad på andra sidan ön. Utöver knivhuggen i bröstet syns över strupen två sår - som ett kors. Flickans död avskrivs som självmord, medan kriminalkommissarie Sanna Berling tillsammans med sin nya kollega Eir Pedersen inleder utredningen om antikvarien. Men Sanna upptäcker ett oroväckande samband mellan det senare fallet och den fjortonåriga flickan.

Snart blir det tydligt att det som inträffat bara är startskottet för en hel rad våldsamma mord. En kamp mot klockan inleds. En kamp i vilken sju barn visar sig ha nyckeln till den ohyggliga sanningen - och som blir långt mer personlig för Sanna än hon någonsin kunnat ana.

Min kommentar
Dödssynden hade på något sätt lyckats flyga under min radar och jag kände inte alls till den när den plötsligt ramlade ner på hallmattan. Svenska debuter är alltid intressant och dessutom utspelar den sig på Gotland. En favoritmiljö. Den fick helt enkelt slinka förbi hela läskön.

Jag hade inte läst speciellt långt innan jag insåg att poliserna i den här boken bara gör mig trött. Jag funderade lite på hur mina poliser skulle vara om jag skrev en bok. Det fanns bara ett, enkelt svar på det. De skulle vara förstklassiga, pålitliga och effektiva. Precis som jag vill (tro) att poliser faktiskt är. Här finns det ett psykfall (som förutom allt annat till på köpet tycker att det här med att jobba långsamt, metodiskt och ha torrt på fötterna bara är tråkigt och jobbigt), en som super och knaprar tabletter, en som är så trött och less på sitt jobb att han knappt ids göra något (han ska visserligen pensioneras om ett par veckor, men ändå) och en fjärde som är nazist. Just det, och så en chef som är rädd för att turisterna inte ska komma till Gotland om vissa saker kommer ut och han beter sig dessutom som en despot. Jag vill inte läsa om sådana här poliser. Jag tycker inte att de är ett dugg intressanta, snarare osannolika och rent av direkt olämpliga som poliser.

Språket känns ibland lite för detaljerat och övertydligt, men i huvudsak känns det bekvämt att läsa. Lite förvånad är jag över att jag i början stör mig över berättandet i presens. Det brukar jag aldrig göra. Min teori är att det beror på att det var väldigt många tillbakablickar i början och då skiftade ju tempus ganska friskt.

Dödssynden känns lite spretig, lite som att författaren försökte berätta flera historier på en gång, men utan att grunda dem ordentligt. Det gäller även för en del av karaktärerna. Många figurerar bara som statister, som Jon och Eirs syster Cecilia. Alice tycker jag är intressant, men henne får jag knappt veta något om. Det får mig att tro att detta kan vara första boken i en serie. Jag har också lite problem med att beskrivningarna av vissa karaktärer (specifikt en, Eken) inte stämmer överens med deras agerande. Hur kan man älska och sakna en chef som beter sig som Eken?

Slutet knyts ihop väldigt bra, men jag lämnas ändå med känslan att det fanns någon lös tråd. Vad betydde till exempel 26? Fick man veta det? Jag hade som sagt en del problem med boken i början, men efter ett tag tog det sig rejält och ett tag var nog Dödssynden på väg mot en fyra i betyg. Några händelser vid upplösningen gör dock att det halkar ner ett halvt steg.

Om detta skulle vara första delen i en serie så tror jag minsann att jag är tillräckligt nyfiken för att vilja läsa mer om de här dysfunktionella poliserna.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Goodreads hade den 3,5 i genomsnitt (beräknat på 6 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Dödssynden: Kapprakt, Tankar från en samlares hjärna och Fru E:s böcker.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.