"Stjärnklart" av Lars Wilderäng

Författare: Lars Wilderäng
Titel: Stjärnklart
Genre: Science fiction
Antal sidor: 402
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Stjärnklart 1
Förlag: Ponto Pocket
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 juni 2018




Första meningen: "Den lever!"

Baksidetext
Elektronik har inget immunförsvar.

Det är något som inte stämmer med de allt fler trasiga telefonerna som har lämnats in för reparation runtom i landet. De är stendöda.

Samtidigt börjar en rad oförklarliga händelser i samhället avlösa varandra. Ett fabrikationsfel i bilarnas mikrochips förvandlar snabbt vägarna till bilkyrkogårdar. Tågen drabbas av elfel, hyllorna i affärerna gapar tomma, sommarförkylningarna blir allt segare och strömavbrotten blir en del av den nya vardagen.

På Karlsborgs flygplats står elitsoldaten Gustaf Silverbane redo för utlandsinsats när något går fruktansvärt snett och ett eldsken fyller himlen. Survivalisten Filip Stenvik får se sin tidigare hånade hobby förvandlas till blodigt allvar. I den tilltagande ovissheten driver polisen Peter Ragnhell sina redan okonventionella metoder för brottsbekämpning till sin spets. Samtidigt gör programmeraren Anna Ljungberg en upptäckt som hotar att förändra förutsättningarna för allt mänskligt liv på jorden. Eller är det redan för sent?

Efter ännu ett strömavbrott förändras allt. Den mörka hösten går in i en stjärnklar vinter där kaos råder och få överlever.

Min kommentar
Den här boken har stått och samlat damm i bokhyllan i nästan exakt tre år, vilket ju torde vara en osannolik möjlighet. Mycket teknik (i alla fall i början), dystopisk science fiction och utspelar sig, mestadels, i mina hemtrakter. Vad kunde gå fel med det, liksom? Ingenting, visar det sig.

En värld utan teknik. Går det ens att föreställa sig nu. Det är knappt, men Lars Wilderäng gör ett bra jobb med att visa exakt hur illa det skulle bli. ALLT är ju beroende av elektronik. Inte ens preppers går säkra när till och med ett enkelt batteri slutar att fungera. Det är så j-la obehagligt och min paranoia frodas. Var finns egentligen den där ficklampan som man vevade igång?

Det är en förfärlig massa karaktärer att hålla ordning på, till att börja med. Alla trådar kanske inte behövs, men de är belysande. Trådarna minskar ju dessutom i antal, genom naturlig avgång om man säger så. En del går också ihop mot slutet. Jag har i alla fall inga problem att hålla isär dem.

Några som emellertid lyser med sin frånvaro är alla myndigheter, de får inte vara med alls i stort sett. Bara väntan på dem. Det speglar väl, i min mening, vårt samhälle perfekt. Folk har i allmänhet alltför stort förtroende för våra myndigheter. Det är ju bara att se vad som händer vid katastrofer (stora eller små) utomlands, där svenskar (vet inte om andra gör det också) kränkta kräver att staten ska hjälpa dem.

Däremot tycker jag att det är märkligt att ingen verkar tycka att det är konstigt med all teknik som fallerar. För att inte tala om ett strömavbrott som varat i över en månad. Någon "vanlig" människa borde ju ha börjat fundera. Det visar i alla fall hur sårbart vårt samhälle är och, vad värre är, ingen tar det på allvar. Jag känner mig inte heller helt övertygad om att så få människor skulle vara "goda" vid en katastrof, men man behöver ju bara se hur folk beter sig vid upplopp och liknande. Det är i alla fall obegripligt vad människor kan göra mot andra människor och det är det som är mest otäckt.

Ibland blir det väldigt nördigt, oftast gillar jag det, men när vapendetaljer radas upp somnar jag nästan. Nu händer inte det så ofta att jag hinner ledsna på riktigt, tack och lov. Passande nog så kom broschyren Om krisen eller kriget kommer från MSB när jag läste Stjärnklart. Det kan man kalla en förstärkning och jag ska lusläsa den broschyren.

Slutet får mig att fundera på om det kanske ballar ur här, men det får jag förhoppningsvis veta snart. Andra delen (och tredje) står redan i hyllan.

Det är inte ofta jag försvinner in på riktigt i en bok, men det hände här. När jag tittade upp från läsningen reagerade jag alltid över att, till exempel, busskylten eller TV:n fortfarande fungerade. Den kröp verkligen under skinnet på mig.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3,8 och genomsnittet 3,8 (beräknat på 238 betyg).
På Goodreads hade den 3,66 i genomsnitt (beräknat på 1 002 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Stjärnklart: Bokhyllan, Bokstunder och Bokhuset.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.