Antal sidor: 677
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The twelve
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: Passagen 2
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 december 2013
Första meningen: 1. Och det hände sig vid den tiden att världen hade blivit ond och människorna hade tagit krig till sin hjärtan och begått stora förbrytelser mot allt levande så att världen blev en mardröm om döden.
Baksidetext
Den stora katastrofen ledde till en ny värld. I ruinerna av den gamla försöker de som inte smittats överleva, ständigt jagade av mänsklighetens nya härskare.
Läkaren Lila är gravid och försöker förbereda sig för sitt barns födsel. Kittridge försökte stoppa de infekterade, men misslyckades och är på flykt. Tonåringen April är ansvarig för sin lillebror i en karg och skoningslös värld.
Hundra år senare kämpar Amy och hennes kamrater för mänsklighetens räddning. Men reglerna har ändrats och fienden utvecklats. Alla som försöker störta De första tolv kommer att få betala ett högt pris.
Min kommentar
Som jag har längtat efter den här boken. Dessutom lät jag den ligga ända till min långa julledighet, så att jag verkligen skulle ha tid att grotta ner mig i den. Men... jag blev besviken.
Boken är uppdelad i tolv delar (många saker är tolv i den här boken) De två första delarna, ca 200 sidor, var lysande, men av någon anledning så handlade de om år 0. Alltså tiden då allt började. Med andra ord 92 år innan större delen av första boken. Jag älskade karaktärerna här, den coole, siste överlevande i Denver, den godmodige och snälle busschauffören, den förvirrade kvinnan som vägrar att se verkligheten som den är, ja till och med halv-människan som egentligen är en ganska godhjärtad man. Sedan får vi inte längre följa (de flesta av) dem.
Tredje delen var också fullkomligt briljant, den handlar om vad som hände på ett majsfält år 79. Mycket av detta förklarar en hel del av vad som hände sedan och visst, en del av karaktärerna härifrån dyker också upp senare, i de resterande nio delarna. Det var i de delarna som det började gå utför. Vi har hoppat ändra fram till år 97, fem år efter första boken slutade och här får man träffa många bekanta. Tack vare det digra persongalleriet i slutet av boken kunde jag hyfsat lätt återknyta bekantskapen och hålla koll på vem som var vem, men för mig blir inte en bok bättre ju fler personer man stoppar in i den. Snarare tvärtom. När det dessutom börjar flyga kroppsdelar åt både höger och vänster så blir det helt enkelt för mycket splatter för min del.
Jag känner det som en typisk mellanbok, där allt som hände innan måste förklaras för att resten ska hänga ihop. Eftersom jag älskar struktur så vill jag helst läsa i kronologisk ordning och när då 250 sidor läggs på att hoppa tillbaka i tiden så kan jag bli lite irriterad. Även om nu dessa 250 sidor faktiskt var de bästa i boken. Det känns som att något saknas eller kanske är det något annat som är för mycket, men något är det som gör att jag inte alls gillar den lika mycket som Flickan från ingenstans. Någonstans blir det också lite väl flummigt, med tankeöverföring, återfödelse, döda som plötsligt dyker upp igen med fantastiska nya egenskaper och bibliska referenser. Mycket antyds, men sägs inte rakt ut. Kanske är det anspelningar på första boken, men tyvärr minns jag inte den ordagrant.
Naturligtvis kommer jag att vänta otåligt på tredje och sista delen, den engelska ska släppas i år sägs det, men mina förväntningar har nog sänkts.
Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 3.5.
Boken är
| Tråkig | Fantasirik | |
| Rolig | Klurig | |
| Trovärdig | Förutsägbar | |
| Osannolik | Välskriven | |
| Romantisk | Dåligt språk | |
| Sorglig | För lång | |
| Spännande | För kort |
Andra som bloggat om De första tolv: Annas bokhörna, Litteraturkvalster och Bokgalleriet.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Även jag hade svårt att få alla delar och personer på plats när jag läste den här. Kanske är man också van vid att en bok tar vid där den förra slutade? Inför nästa bok känns det nästan som jag måste läsa om de två föregående. Minns knappt hälften av det du beskriver om handlingen!
SvaraRaderaDet kändes väldigt märkligt att gå tillbaka till början i den här boken, även om jag nu gillade den biten bäst :) Läsa om när tredje delen kommer orkar jag nog inte, de är lite för tjocka för det.
RaderaJustin Cronin är en av de där författarna som jag aldrig läst...
SvaraRaderaDet är inte riktigt min genre, men bortsett från vampyrerna, eller vad de nu egentligen är, så funkar det ganska bra :)
RaderaJag gillar inte heller böcker som slänger in för många personer, som en sen inte får följa upp. Inte heller gillar jag om det behöver vara för många tillbakablickar för att det ska gå att förstå handlingen. Så det här är nog inte en bok/serie för mig!
SvaraRaderaJag vill inte säga att jag avskyr stora persongallerier, men jag tycker väldigt illa om det. Speciellt när karaktärerna känns som utfyllnad.
RaderaJag började läsa den här för ett tag sedan men jag kom aldrig in i den. Ska dock ge den ett nytt försök eftersom jag vill att den ska vara lika bra som Flickan från ingenstans eftersom jag förvånade mig själv genom att tycka riktigt bra om den.
SvaraRaderaDet var ungefär så jag reagerade på Flickan från ingenstans också, därför gick det nog åt pipsvängen den här gången. Jag förväntade mig att gilla den :)
RaderaJa, det är nästintill livsfarligt att ha för höga förväntningar på någonting. Besvikelsen blir så mycket större då man hoppas för mycket på vad det än kan vara.
RaderaNådastöten blev nog ändå när den till slut blev en riktig zombie-bok. Jag har så svårt för zombies...
RaderaHar för mig att det var något sånt jag tyckte om den första boken - bra i början och i slutet och så ett långt stycke i mitten jag tyckte var mindre bra. Ser ändå fram mot att den här kommer i pocket.
SvaraRaderaDet kan ju inte vara lätt att hålla uppe spänningen i så många sidor :)
Radera