torsdag 9 januari 2014

"Sparkle" av Kaya McLaren

Genre: Chick-lit
Antal sidor: 298
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: How I came to sparkle again
Översättare: Per Planhammar
Serie: -
Förlag: Kalla kulor
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Rec ex (tack Kalla kulor)
Utläst: 16 december 2013






Första meningen: Jill Anthonys första dag tillbaka på jobbet hade utan tvekan varit katastrofal - i själva verket så hemsk att överläkaren skickat hem henne tidigare.

Baksidetext
Jill har precis drabbats av missfall när hon hittar sin man i säng med en annan kvinna. Fullkomligt förkrossad släpper hon allt, lämnar bilen som precis gick sönder, köper en ny och flyr till sin barndoms stad Sparkle, en liten skidort i Colorado.

Lisa vaknar upp en morgon efter ännu en natt av meningslöst sex, tittar sig i spegeln och inser att hon inte längre vill behandla sin kropp som ett levande motell. Från och med nu tänker hon vänta på kärleken. Problemet är bara att kärleken kanske inte kommer från det håll hon räknat med.

Tioåriga Cassie har efter förlusten av sin mamma tappat tron på allt. Hon avskyr sina barnvakter, saknar sin mamma och letar meddelanden från henne i form av hjärtformade stenar. Hennes pappa, Mike, oroar sig för henne samtidigt som han själv har tappat fotfästet efter hustruns död.

Krossade hjärtan, hjärtskärande förlust och varm kärlek blandas i den här feel good-romanen, som utspelar sig i Colorados vackra snölandskap. Under en vinter i Sparkle förändras livet för tre trasiga människor och skapar en berättelse full av humor och värme som du sent kommer att glömma.

Min kommentar
En chick-lit/feelgood kan ju aldrig vara fel i ruggiga, mörka och dystra december. Tänkte jag. Och började läsa Sparkle, som jag hört så mycket positivt om. Om jag ska säga något positivt så var miljön härlig; vinter, snö, kallt. Om jag hade varit en van skidåkare så kanske jag hade uppskattat miljön ännu mer, för här var en hel del termer som var helt främmande för mig. Och SAOL.

Vi kan börja med karaktärerna. De var så könsstereotypa (finns det ett sådant ord?) så till och med jag reagerade. Kvinnan som ligger runt är ett fnask, männen som gör likadant är asballa och beundrade av alla. Dottern måste lära sig laga mat för att pappa ska bli glad igen. Jag kände mig fysiskt illamående. Många karaktärer var totalt ovidkommande och vissa nämns vid namn bara någon enstaka gång och hade inget med något att göra. Jag kommer inte nära någon av dem, egentligen, förutom kanske Cassie som man får lära känna lite mer. Varför kan förresten inga litterära ungar bara vara normala? Varför måste de ha en gudabenådad gåva av något slag? Howard på berget hade jag gärna läst mer om, han verkar vara den enda med något slags djup i den här historien.

Jag är så trist att jag gärna vill att allt i en historia har ett syfte och jag gillar inte alls ovidkommande saker i en bok. Även om jag nu tyckte snörapporterna i början av varje kapitel var charmiga så undrar jag över syftet. Var det att karaktärerna tinade upp i takt med att snön försvann?

Dialogen är så usel så jag nästan rodnar ibland. Finns det verkligen folk som pratar så där? Berättelsen i sig är så förutsägbar att det trotsar all beskrivning, vilket i och för sig var väntat och egentligen inget jag har jättemycket emot. Här finns ingenting som griper tag i mig. Ibland var jag på väg att beröras, men då förstördes det av det smöriga och överdrivna. En sådan här bok brukar röra mig till tårar, men så icke denna.

Det här är en typisk amerikansk berättelse, där den enda rätta vägen är att börja tro på Gud och hålla på sig. Om man är kvinna. Jag kan rekommendera denna till den som vill ha något smörigt, enkelt med lyckligt slut fullt av dubbelmoral. Men ibland är det faktiskt precis vad doktorn ordinerar.

Boktipset hade inget estimerat betyg eftersom endast två var satta, genomsnittet på dem var 2.0. Jag ger den 3.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Sparkle: Bokfrossa, Lotten och BokrecensionerNu.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

16 kommentarer:

  1. Då gav du ju den ett bra betyg ändå ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har märkt en del... diskrepans mellan mina och andras betyg. Tre för mig är inte speciellt bra :)

      Radera
  2. Jag har inte hunnit recensera den här än, blir nog i helgen. Skulle kunna skriva exakt som du för jag kände likadant. När jag har läst andras recensioner har de varit så himla positiva och jag trodde att det var jag som var negativ och tråkig. Men då är vi två i alla fall. :-) Fast jag skulle nog inte ens ge den 3 i betyg, snarare 2. Så då är jag väl lite tråkigare ändå. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, jag tänkte exakt likadant och började fundera på vad som var fel med mig :) Jag tror mina treor motsvarar andras tvåor :)

      Radera
  3. Alltså jaaaa! Tack! Jag kom inte igenom 50 sidor ens för störde mig så på moralkakorna och stereotyperna så att jag ville kräkas. Usch! Fast jag tycker också en trea var väldigt snällt av dig. För att inte gilla den så mycket alltså :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den blev lite bättre en bit in, det mesta av moraliserandet fanns nog där i början. Ett insidertips: läs inte böckerna jag ger en trea ;)

      Nej, allvarligt, jag gillade miljön och jag blev lite intresserad av dottern. Hade hon bara inte varit ett underbarn vad gäller matlagning OCH skidåkning så skulle jag rent av kunnat bry mig om henne villkorslöst :)

      Radera
  4. Det här lät verkligen inte som något för mig.. Tar recensionen som en varning ;)

    SvaraRadera
  5. sv: Jag är ju värsta serie nörden!! Samlar på mig fler och fler boxar och ser fler och fler serier...det tar rätt mycket tid från mitt läsande dock! Vad bra att du gillade John Q och Insider, billiga filmer kan ju vara riktigt super dåliga :/

    SvaraRadera
  6. På något sätt så trodde jag betyget skulle bli lägre när jag läste recensionen ;-) Jag trodde det var bara mig den inte klickade med. Velade om den var fördomsfull eller försökte vara ironisk (om du förstår vad jag menar) så jag nämnde inte det i min recension.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag märkte också att det mer lät som en riktig sågning, men den hade trots allt sina ljuspunkter :)

      Radera
    2. Glömde ju... jag funderade inte ens på om det kunde varit ironi, det kändes så otroligt seriöst menat alltihop :) Jag brukar annars uppskatta när det görs parodi på saker och tinge :)

      Radera
  7. Ohh, stereotypiska karaktärer är nog det allra tråkigaste jag vet. De känns så extremt overkliga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns alldeles säkert exakt sådana här människor någonstans, men inte i min värld :)

      Radera
  8. Läste denna under julen och håller helt med dig! Så dålig! Tror jag gav den 2.5 i betyg i min recension som kommer till helgen. Nej jag blev riktigt besviken. Hade förväntat mig något i stil med Lucy Dillon men ack vad fel jag hade...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar uppskatta bra chick-lit/feelgood, men den här var lite över gränsen för vad jag klarar.

      Radera