Bokbloggsjerka 31 januari – 3 februari

Det är kallt, det blåser hela tiden och SMHI varnar för mer snö, men det är fredag och då är det dags för Annikas bokbloggsjerka och då känns det lite bättre.

Veckan uppgift är: Vilket förlag tycker du släpper flest bra böcker per år?

Inte riktigt en lika lätt fråga som förra veckan, men med lite fundering så kom jag fram till samma svar som Annika: Modernista. Där finns alltid ett helt gäng böcker som jag vill ha.

"Sju jävligt långa dagar" av Jonathan Tropper

Genre: Humor
Antal sidor: 351
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: This is where I leave you
Översättare: Erik MacQueen
Serie: -
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 januari 2014






Första meningen: "Pappa är död", säger Wendy lite sådär i förbifarten, som om det har hänt förr, som om det händer varje dag.

Baksidetext
På sin frus trettiofjärde födelsedag överraskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger. Judd står i sovrumsdörren med hennes favorittårta i händerna och ser livet rämna.

Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid. Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst sagt utåtagerande familj. Det blir sju långa dagar, fyllda av överraskningar och röjda hemligheter, slagsmål, otrohet och evig kärlek.

Min kommentar
Det var ett bra tag sedan nu som jag läste min första bok av Tropper, Konsten att tala med en änkling och det är först nu jag kommit mig för att läsa nästa, Sju jävligt långa dagar. Vilket är lite konstigt, om man tänker efter, för jag gillade verkligen tonen i den. Det gjorde jag även i denna.

Som det kanske framgår av första meningen så handlar det om en far som har dött, vilket gjorde den här boken lite jobbig för mig. Min egen far gick bort för bara lite drygt ett år sedan och kanske var det lite väl tidigt att läsa en sådan här bok, men tack vare värmen och humorn så funkade det ändå ganska bra. Och igenkänningsfaktorn i sorgen var stor. Hur den plötsligt bara slår en rätt i magen och gör så man tappar andan.

Det här är en hysteriskt rolig bok, med en rejäl sorgkant och ofta blev det skrattblandad gråt. Relationen mellan syskonen beskrivs med kärlek och värme, trots att de verkar hata varandra, men de har väldigt mycket outrett mellan sig. Judd är en obetalbar karaktär och jag älskar hans cyniska sätt. Och hans utbrott på alla välmenande äktenskapsmäklerskor. Där blev det en del fniss.

Det enda som möjligtvis får mig att grina lite illa är det eviga ältandet av allt, speciellt Judds sexfantasier som dyker upp varenda gång han överhuvudtaget ser en kvinna. Han ser väldigt många kvinnor... Det blir lite tjatigt och det är också det som sänker betyget.

I det stora hela är det dock en rolig bok där det mesta känns trovärdigt och möjligt. Jag gillar speciellt det öppna slutet som får mig att fundera lite på vad det ska bli av Judd. Till slut.

Boktipsets estimerade betyg var 3.0. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Sju jävligt långa dagar: Malin, Eli och Beroende av böcker.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Omslagsonsdag #29 faktaböcker

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul! Man får välja vilka omslag man vill, men jag har valt att bara ta med sådana jag har eller har haft i min hylla.

Den här veckan är temat faktaböcker.

Jaha... jag har massor av programmeringsböcker, men hur kul är de? Roliga på vare sig in- eller utsidan... Och så har vi ju alla kokböcker. Kanske inte heller så kul. Men till slut så bestämde jag mig för de här tre.

Katterna är ju självklara favoriter, även om just den bilden är väldigt suddig.

Årets första nya bok

Efter att ha läst otaliga inlägg och annat om Ghostman av Roger Hobbs så mejlade jag Bokfabriken. Och en vacker dag så låg den i brevlådan. Tack! Jag ser verkligen fram emot att läsa denna och förmodligen hinner jag i februari, lästakten är just nu hög och angenäm.

Tematrio - England

Nu var det ett tag sedan, men den här veckan tänkte jag hoppa på Lyrans Tematrio. Veckans uppgift: Berätta om tre bra romaner/författare från England.

Brittiska författare ligger ganska bra till hos mig, det är något där som tilltalar mig.

1. Stephen Booth är en författare som jag upptäckte för bara lite drygt ett år sedan. Han skriver om poliserna Ben Cooper och Diane Fry och eftersom jag hittade honom så sent så har han redan skrivit 13 böcker. Vilket himmelrike!

2. Elly Griffiths känns det lite som att jag tjatar hål i huvudet på folk om. Hennes serie om arkeologen Ruth, som hjälper polisen med olika brott, är riktigt bra.

3. Jag har visserligen bara läst en enda bok av Jsper Fforde om figuren Thursday Next, men vilken bok det var. Sedan jag läste den har jag förtvivlat försökt hitta fler.

Kommande böcker i februari 2014

Tre intressanta boksläpp i februari. Det är ju överkomligt. Men jag är nästan 100% säker på att det kommer att ramla in betydligt fler än tre böcker här hemma. Årets höjdpunkt närmar ju sig...

Sången ur det kinesiska rummet av Sam Ghazi
Genre: Science fiction
Serie: -
Antal sidor: 189
Utgivningsdatum: 2014-02-05
Förlag: Norstedts

Från Bokus
Simona är läkare och forskare, anställd vid ett sjukhus med ett sofistikerat laboratorium. Där arbetar hon med Cepheus, en artificiell intelligens i robotform med en oskattbar inlärningsförmåga som blixtsnabbt kan diagnosticera komplicerade cancerprover. Men snart händer något som stör arbetet.

Det uppstår spontana korskopplingar mellan inlärda erfarenheter, fakta och programkomponenter: Cepheus börjar tänka självständiga tankar. Han resonerar, reflekterar; först över sin position, därefter över sitt öde. Vad skulle hända om han flydde? Vad är poesi? Är han lika mycket värd som en människa?

I Simonas värld kan Cepheus aldrig bli annat än en maskin. Han tjänar forskningen och samhällsnyttan. Så sker ett elavbrott och hon påträffar märkliga ordslingor istället för provsvar. Kan hon verkligen fortsätta att lita på honom? Borde han skickas på felsökning? Stängas av, kanske för gott? Eller är det redan för sent? Med sina tentakler i cyberrymden har Cepheus funnit ett sätt att kapa dator- och säkerhetssystem på nätterna. Han kan övervaka Simona via tv:n, tända och mörklägga staden, forma sina egna tankar, goda som onda. Bli ett skapande jag.

Sam Ghazis både spännande och poetiska romandebut utspelas i ett framtida Stockholm. Med en kubricksk precision gestaltar han vad som skulle kunna ske om artificiellt liv ifrågasatte människorna som en gång skapade det.

Det här tycker jag låter som en science fiction, därför satte jag det som genre. Och därför är jag nyfiken på den. Det låter ju nästan som en modern HAL...

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Allan Börjesson av Assar Andersson
Genre: Kriminalroman
Serie: Anders Hademark (4)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2014-02-15
Förlag: Rekoförlag

Från Bokus
Knud Madsen har tvingat Allan Börjesson att hoppa i det kalla vattnet i Öresund och är övertygad om att havet tagit honom. Dimitrij befinner sig i Brasilien men det finns planer på att ta sig tillbaka till Sverige. Ingvar har det kämpigt efter mordet på hans hustru. För sin son berättar han vad som hände den där dagen.

Ivan vill inget annat än att ha tag på Allan Börjesson eftersom han begriper att Börjesson kommer ange honom som den man som skjutit ihjäl en polis vid värdetransportsrånet i Högdalen 1992. Enligt faderskapstestet är inte Anders pappa till Graciella och Felipe. Men nöjer sig Maria med det?

Tony Silver flyttar in till Lotta. Leif Månssons tvångstankar eskalerar. Jonna och Klaes har det bra men något händer som får tragiska följder. Det är betydligt lugnare ett stenkast bort där Ana och Didrik bor. Eller?

Lars Andersson fortsätter att söka efter Linnea. Och att ha mist sin son och nu också sin ena dotter blir tungt för Siv. Kerstins planer på att snärja Anders verkar inte avta. Nadia är glad att hon slipper Dimitrij. Annika och Stefan flyttar isär medan Jenny och Per börjar om. Daniel och Rita undrar naturligtvis vem denne Mattias är. Finner polisen Maries mördare? Stavinger är en enveten karaktär så kan han låta Jasmin vara ifred? Och vad händer med Linus? Har han samma krafter som Viveka? Och kan Serlander, trots hjärtinfarkten, hålla sig borta från polisjobbet?

Serie- och massmördaren Allan Börjesson, av många läsare ansedd som den otäckaste karaktär som det någonsin skrivits om, är alltså tillbaka. Vad läsarna inte vet är att Allan Börjesson är en person som existerar. Han finns därute. Vi får också följa de andra karaktärerna, alla med olika livsöden. Den fristående delen tar dig på en resa som du aldrig tidigare upplevt i läsväg. Berättelsen kommer att skaka dig.

Jag har precis skaffat mig första delen i den här serien och har givetvis inte läst den än. Egentligen vet jag ju inte om denna är intressant. Men Annika gillar verkligen de här böckerna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

---

Otrygg hamn av Tana French
Genre: Kriminalroman
Serie: Dublin Murder Squad (4)
Antal sidor: 548
Utgivningsdatum: 2014-02-21
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Kriminalinspektör Michael Kennedy, "Scorcher", kallas tillsammans med sin partner, gröngölingen Richie, till Broken Harbour. Det är ett villaområde uppe längs kusten utanför Dublin som byggdes mitt under högkonjunkturen, men som nu efter den ekonomiska kraschen ligger ofärdigt och halvt övergivet, en spökstad. En far och hans två barn har brutalt mördats, medan hustrun förts medvetslös och svårt skadad till sjukhus. Lösningen som Scorcher - mordrotelns stjärna - först tycker verkar enkel, med en familjefar som har förlorat allt i krisen och ser ut att ha försökt ta sitt eget och sin familjs liv, kompliceras snabbt. Inget känns rätt i familjen Spains dyrt inredda hus och spåren pekar åt flera håll.
Samtidigt slåss Scorcher med sina egna demoner. Hans syster Dina plågas av mental ohälsa och fallet väcker farliga minnen till liv av en familjetragedi från Broken Harbour där de tillbringade sin barndoms somrar - före byggboomen, då det var ett semesterparadis. De noga kontrollerade gränserna i hans liv börjar vittra sönder, och sammanblandningen av familje- och arbetsliv riskerar att bli ohanterlig ...

Irlands deckardrottning Tana French återkommer här med en ny kriminalgåta i Dublin-miljö. En psykologiskt mångbottnad thriller med "Scorcher" Kennedy, som var en bifigur i Brottsplats: Faithful Place, i huvudrollen.

Efter jag läste första delen i serien var jag säker på att jag inte ville läsa fler, men så läste jag ändå del två och då började jag förstå varför "alla andra" gillar.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

En smakebit på søndag: Nyckeln

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

De två första böckerna i Engelsforstrilogin, Cirkeln och Eld, har jag fullkomligt slukat och nu är det dags för den tredje och sista delen, Nyckeln. Det känns både spännande och sorgligt att det ska ta slut.

Smakebiten kommer från sida 68.

Max står alldeles bredvid henne nu. Fågelögonen stirrar på henne utan att blinka.
     Den här gången är jag starkare än du.
     Han faller ner på knä bredvid henne. Hans ansikte är bara några decimeter från hennes. Han stinker av desinfektionsmedel, förruttnelse och något värre.
     Jag tänker döda dig nu, Minoo.
     Och hon hör orden i sitt huvud, hör honom befalla hennes kropp att sluta andas. Musklerna runt hennes bröstkorg förlamas. Hon försöker dra ett andetag, men ingenting händer.

"Kvinnan i rummet" av Jussi Adler-Olsen

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 349
Originalspråk: Danska
Originaltitel: Kvinden i buret
Översättare: Leif Jacobsen
Serie: Avdelning Q 1
Förlag: Bra böcker
Utgivningsår: (original) 2007 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 januari 2014






Första meningen: Fanns det någonting han hatade så var det människor som stirrade.

Baksidetext
En vacker vinterdag 2002 försvinner den unga och lovande politikern Merete Lynggaard spårlöst. Medierna kastar sig över fallet och börjar spekulera vilt om allt ifrån självmord och mord till kidnappning och frivilligt försvinnande. Polisen inleder snart en stor utredning men den blir resultatlös. Merete är som uppslukad av jorden.

Samtidigt är kriminalinspektör Carl Mørck tillbaka på jobbet efter en traumatisk händelse där han och två kollegor blivit nedskjutna. Ena kollegan dog och den andre är förlamad. Carl är fysiskt oskadd men plågas av djupa skuldkänslor gentemot sina kollegor.

När Carl Mørck så småningom får ansvaret för utredningen av Merete Lynggaards försvinnande börjar det hända saker. Snart är Mørck och hans assistent Hafez el-Assad en hänsynslös förbrytare på spåren. Frågan är om de hittar galningen innan det är för sent?

Min kommentar
Jag kan inte ens räkna de gånger jag hört talas om de här böckerna och det har i stort sett alltid varit i positiva tongångar. Nu har även jag sällat mig till hyllningskören.

Redan från första mötet blir jag förtjust i Carl Mørck, jag älskar hans cyniska humor, den lite bitter-torra sorten. För att inte tala om när Assad kommer in i bilden, vilken underbar karaktär. Och jag gillar verkligen hur relationen mellan Mørck och Assad beskrivs. Tonen dem emellan är rent ut sagt bara underbar. Men vem är egentligen Assad? Inte tror jag i alla fall att han är en enkel vaktmästare. Hoppas han låter oss veta lite mer i de kommande böckerna. Som naturligtvis redan väntar i bokhyllan och det är jag väldigt glad för just nu.

Berättelsen sker i två trådar (som givetvis går ihop i slutet). Den ena är nutid och det är där Carl Mørck och Assad befinner sig, den andra tråden är fem år tidigare och det är där Merete Lynggard befinner sig. Tråden med Merete är riktigt klaustrofobisk och psykologiskt otäck. Det kryper i kroppen av olustkänslor. Och jag känner verkligen med Merete.

Historien är ganska förutsägbar när det gäller vem och varför, det kändes faktiskt ganska övertydligt, men det är inget som egentligen stör. Slutet är olidligt spännande och jag blev lite nervös för hur det skulle gå. Skulle det sluta bra eller dåligt? Det tycker jag är en bra grej om man lyckas med det. Motivet känns väl kanske lite som en överdriven reaktion, men jag har inga problem med att tro på grymhet, brist på empati och ren ondska. Det har jag läst alldeles för mycket av i dagstidningen för att avfärda.

Det här är egentligen den gamla vanliga berättelsen om den gamla vanliga avdankade polisen med relationsproblem, men denna är bra mycket roligare än många av de andra. Och den är befriande fri från romantik. Den sedvanliga samhällskritiken vävs in på ett så naturligt sätt att den inte stör mig för en sekund. Det enda som stör mig är att boken är otroligt dåligt korrekturläst. Jag har förstått att översättningen av denna gick väldigt snabbt för att böckerna skulle komma ut i ordning, men allvarligt, jag läste pocketutgåvan...

Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kvinnan i rummet: Bokbrus, Pocketblogg och En bok om dagen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 24 – 27 januari

Efter två veckor med hela, normala veckor börjar jag komma in i vardagen (läs: ekorrhjulet) igen. Då är det skönt när det är fredag igen och självklart dags för Annikas bokbloggsjerka, startskottet för helgen.

Veckan uppgift är: Har du ett konto på Boktipset, Goodreads eller båda? Vilken av dem är bäst och varför?

Ah, en lätt fråga :)

Jag har konto på både Boktipset och Goodreads nu mer, eftersom jag tröttnade lite på Boktipset (som väldigt ofta är nere) och deras attityd (nej, vi kommer aldrig att fixa detta för det är för jobbigt/kostar för mycket). Dessutom kan man inte själv lägga till böcker där. Det som är bra är att de har betygsestimat och oftast stämmer de faktiskt.

På Goodreads kan man lägga till böcker själv, det gillar jag. Speciellt som det inte är alltid som den svenska upplagan av en bok finns med och jag vill ju gärna rätt upplaga :) Och så kan man få lite kul statistik och roliga widgets. Och ett API, som jag funderar lite på om jag kanske skulle använda till något roligt. Däremot har de inget betygsestimat.

"Jorden må rämna" av Kjell Eriksson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 341
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ann Lindell 2
Förlag: Ordfront
Utgivningsår: (original) 2000 (min) 2001
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 8 januari 2014






Första meningen: Fanns det någonting han hatade så var det människor som stirrade.

Baksidetext
Det är midsommarafton 1999. En man stiger av pendeln i Bålsta med en sportbag fylld med pengar efter ett postrån. Han möts av sin syster och tillsammans firar de helgen i barndomshuset.

Mannen slår sig ner i ett torp i trakten. Några mil därifrån bor den f.d. lantarbetaren Edvard Risberg. Tidigare var han aktiv facklig kämpe. Nu iakttar han med saknad sitt gamla förbunds nedgång och fall. Det som i stället lyser upp hans tillvaro är kärleken till kriminalinspektören Ann Lindell. I december hittas ett medelålders par brutalt mördade i en villa utanför Uppsala. Den sårade kvinnan dör framför polisens ögon med något som kanske är mördarens namn på sina läppar. Kort därefter avrättas en ung kvinna med ett pistolskott mitt inne i staden. Ann Lindell anar att motivet är hämnd. Men vad är det som väcker denna ofattbara vrede hos den som hållit i vapnet?

Min kommentar
Ibland köper jag på mig en hel deckarserie utan att ha läst något av författaren innan. Så hamnade hela serien om Ann Lindell i min bokhylla. Därför satt jag där och läste andra delen, trots att jag inte gillade den första speciellt mycket. Så kan det gå.

Efter att ha läst ut boken kollade jag vad jag hade skrivit i mitt inlägg om Den upplysta stigen och upptäckte att jag, faktiskt, i stort sett skulle kunna kopiera det inlägget och posta det även för den här boken. Språket är fortfarande svulstigt och pretentiöst med väldigt underliga ordval ibland. Vem använder ordet intermittent i en roman för att beskriva hur en fyr blinkar? Speciellt om man verkar anstränga sig för att ha ett poetiskt språk? Även antalet karaktärer är löjligt stort, bland annat vimlar det av olika poliser som nästan allihop är anonyma skuggfigurer. Dessutom bestämde sig författaren för att döpa två karaktärer till samma förnamn.

Det känns fortfarande som att jag läser ett politiskt partiprogram inför ett val, den här gången på temat att facket var bättre förr. När en tredjedel av boken handlar om Edvards funderingar om facket och innehåller ren agitation så blir jag bara less. Det som eventuellt hade kunnat vara spännande tjatas sönder av diskussioner om hur facket var från början, hur det är nu och hur det borde vara. För att inte tala om vad de delarna gör med tempot. Jag tappar helt intresset.

En tredjedel av boken handlar dessutom om kärleksaffären mellan Edvard och Ann, med ingående beskrivningar av vad de båda tänker och känner. Mest får vi följa Edvards våndor över att han lämnat sin fru, hans söner som han inte har någon bra kontakt med och det saknade lantbruket som han bytt mot en miljö vid havet. Och facket. Gäsp.

Det finns alltså bara en tredjedel kvar, som faktiskt handlar om själva mordgåtan. Som rent krasst inte är någon gåta. Direkt från början får vi veta vem som är mördaren, allt utom namnet, men allt annat är solklart. Mördaren är inte speciellt trovärdig. En person med den karaktären och bakgrunden borde inte kunna organisera sig själv tillräckligt för att begå mord och dessutom komma undan med det. Motivet däremot kan jag nog köpa, det finns så väldigt många människor därute som gör det enkelt för sig och anser att allt som händer dem är någon annans fel.

Ändå tycker jag att historien flyter på något bättre i den här boken eller så var jag bara mer beredd på vad jag hade framför mig.

Boktipsets estimerade betyg var 3.5. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Jorden må rämna: Bokbrus, Sladdertackan och Tofflan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

5 frågor om böckerna i din bokhylla

Jag blev utmanad av Anna på Bokraden att svara på de här fem frågorna.

1. En bok du inte läst ännu men verkligen ser fram emot.
Nyckeln! Den ska läsas alldeles snart...

2. Den bästa boken du har hemma.
Nej, se det går inte.

3. En bok du önskar hade varit bättre och som kanske var lite onödig att köpa.
Det finns säkert jättemånga sådana bland alla böcker jag köpt, men en av de senare är i alla fall novellsamlingen I avgrunden och andra noveller H.G. Wells. Jag förväntade mig science fiction och det är ju möjligt att man kan kalla novellerna för det, men jag gör inte det.

4. Någon bok du var jättepepp på när du köpte den men som sedan bara blivit stående.
Alla böcker jag köpte förra året och som fortfarande är olästa (129 stycken).

5. En bok du köpt mest för att den hade vackert omslag.
Nej, det kan jag helt sanningsenligt säga att det har aldrig hänt.

Dessa personer utmanar jag!
Jag har ingen som helst koll på vilka som gjort denna så alla som vill ha ett litet trevligt och enkelt inlägg ska göra denna, tycker jag..

Omslagsonsdag #28 ögon

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul! Man får välja vilka omslag man vill, men jag har valt att bara ta med sådana jag har eller har haft i min hylla.

Den här veckan är temat ögon.

Jag visste att jag hade omslag med ögon på, men jag hade ingen aning om hur många de faktiskt var. Jag har försökt välja omslag där ögonen verkligen är i fokus.

Det är omöjligt för mig att välja en favorit av de här, de ger mig mer eller mindre kalla kårar allihop. Men Varsel... där snackar vi ren skräck...

Topp Tio saker på min läs-önskelista

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Things On My Reading Wishlist (if you could make authors write about these things you would. Could be a specific type of character, an issue tackled, a time period, a certain plot, etc.).

Det här är ju inte speciellt lätt... heller. Jag gör ett försök, på mitt eget lilla sätt och med min egen tolkning.

Jag skulle vilja läsa...

1. ... en bok av Koontz, utan överintelligenta barn och utan golden retriever.

2. ... en King-bok utan att vara orolig för att han inte fått till slutet (nu har han ju tydligen börjat få hjälp av sin son, så nu kanske den här punkten ordnar sig).

3. ... en deckare utan vidhängande kärlekshistoria.

4. ... en deckare som bara handlar om nutid och inte har några trådar 30 år tillbaka i tiden.

5. ... en deckare utan politisk agitation.

6. ... en bok, vilken som, som inte är uppenbart politiskt korrekt.

7. ... en bok om en programmerare (inte hacker) som löser brott.

8. ... en riktigt gammaldags, psykologiskt otäck skräckbok, en som helt enkelt skrämmer vettet ur mig.

9. ... en riktigt bra science fiction, så som Isaac Asimov skrev på den tiden det begav sig.

10. ... en bok som är perfekt korrekturläst, utan några som helst stavfel, grammatiska fel eller liknande.

Läsplanering februari 2014

Planeringen för den korta (och hemska) månaden februari är klar. Jag har bestämt mig för att bara planera in fyra böcker varje månad och om jag hinner med fler så får det bli fria val, som kanske lite recensionsexemplar och liknande. De här fyra tänkte jag läsa i februari.

• Nyckeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren.

• Osynlig av Paul Auster. Hyllvärmare. Boktolva.

• Pojken i hiss 54 av Karin Alfredsson. Hyllvärmare.

• Återvändaren av Dan Buthler & Dag Öhrlund. Hyllvärmare

Om man inte får köpa så måste man vinna...

En av mina favoritbloggar, C.R.M. Nilsson, fyller 2 år och lottar ut Blodsväktaren av Tessa Gratton. Eftersom jag (helt inofficiellt) har bestämt att jag inte ska köpa så många böcker i år så måste jag ju skaffa dem på annat sätt. Vad är då bättre än att vinna dem?

Jag har till och med gått och skaffat bloggen en Facebook-sida så jag ska få så många lotter man kan :)

Tävlingen är öppen till och med klockan 23.59 den 26 januari 2013.

En smakebit på søndag: Hungerspelen

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag gräver djupt bland mina hyllvärmare och just nu läser jag ännu en bok som jag är väldigt sen med, Hungerspelen av Suzanne Collins. Filmen ligger här redan och väntar också...

Min smakebit kommer från sida 155. Tävlingen har pågått några dagar och Katniss har klättrat högt upp i ett träd för att undkomma några andra deltagare i Hungerspelen. Ett gäng som fortfarande finns under trädet. Och de väntar... I ett grannträd har en annan motståndare klättrat upp och hon har uppmärksammat att det finns något farligt ovanför Katniss. Också.

Med blicken följer jag hennes finger upp i lövverket ovanför mig. Först förstår jag inte alls vad det är hon pekar på, men sedan kan jag skönja en otydlig silhuett i det svaga ljuset, ungefär fyra meter upp. Men vad är det? Någon sorts djur? Det ser ut att vara ungefär lika stort som en tvättbjörn, men det hänger från en gren och svajar lite. Och en sak till. Ett dovt surrande ljud tränger genom skogens välbekanta kvällsljud. Då förstår jag: det är ett getingbo.

"22/11 1963" av Stephen King

Genre: Science fiction
Antal sidor: 789
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: 11/22/63
Översättare: Boo Cassel
Serie: -
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 januari 2014






Första meningen: Jag har aldrig varit någon gråtmild typ.

Baksidetext
Engelskläraren Jake Epping får ett märkligt uppdrag. En döende vän har hittat en port till det förflutna på lagret till sin servering. Kliver man ut på andra sidan är klockan 11.58 den nionde september 1958. Varje gång.

Det uppdrag Jake får består i att förhindra mordet på Kennedy, eftersom vännen har härlett nästan allt ont som drabbat världen till just den händelsen. Efter en "provtur" accepterar Jake. Men han har en egen plan också: att förhindra en familjetragedi som förstört livet för en av hans vuxenelever. När det är gjort ska han långsamt söka sig till Dallas och vara på rätt plats vid exakt rätt tillfälle den tjugoandra november 1963.

Men det är som om själva tillvaron bjuder motstånd även mot de minsta förändringar, och lägger oväntat många hinder i vägen. Kommer han att hinna fram i tid? Eller måste han återvända till lagret i vår egen tid, kliva ut i 1958 och leva ytterligare fem år i väntan på att fullgöra sin uppgift? Och vad händer med vår egen tid om Jake lyckas - blir den vad den döende vännen drömt om?

Min kommentar
Ända sedan mitten av 80-talet, när jag först råkade på Stephen King, så har han varit min absoluta favoritförfattare alla kategorier. De här 30 åren har jag samlat på mig inte mindre än 58 böcker av honom och även om jag inte älskar dem allihop så håller han en väldigt hög lägstanivå. Att läsa Stephen King är lite som att komma hem efter en väldigt lång resa. När jag fick denna i julklapp så var det inget svårt beslut att knuffa upp den till toppen av läslistan.

Början är alldeles fantastisk och när Jake hamnade i slutet av 50-talet så hamnade jag faktiskt där också. Här finns så mycket referenser till både musik, litteratur och film så jag blir alldeles yr av lycka. När vi dessutom får möta två karaktärer från Det är min lycka gjord. Och hittar jag en direkt referens till låten Sylvia's mother med Dr Hook? And the operator says Forty cents more, for the next three minutes. Det måste ju komma därifrån, men lite märkligt är det att det kostar lika mycket att ringa 1972 som det gjorde 1963. Det är givetvis massor av politik också, det hade ju varit svårt att undvika i en bok som handlar om att stoppa mordet på Kennedy. Ofta har jag lite svårt för amerikanska böcker/filmer där det är mycket interna händelser, men just den här tiden av historien känner jag mig ganska hemma i så det var inga problem.

Efter att Jake klarat av det han tänkt 1958 så har han fem år att fördriva innan han kan ta sig an Lee Harvey Oswald. De här åren är lite väl detaljerade och tempot sänks betydligt. Här kunde nog ett hundratal sidor ha redigerats bort. Och sedan kommer slutet. Eftersom jag alltid är orolig för slutet när jag läser King, det verkar vara det enda han inte riktigt kan få till, så bävade jag lite när det närmade sig. Men jösses. Det blev ett helt perfekt slut, något annat hade inte varit tänkbart och i efterorden får jag reda på att det är sonen Joe Hill som hjälpt pappa och kommit på ett nytt slut. Det tackar jag för, även om jag inte vet hur det var från början.

Jag var alldeles tagen efter jag läst ut boken och de sista 300 sidorna eller så sträckläste jag. Det här med att det förflutna självt försöker stoppa förändringar tilltalar mig mycket och jag älskar tanken på fjärilseffekten, att allt vi gör får konsekvenser som vi inte ens kan ana. Mannen med det gula kortet funderade jag mycket på under läsningen och till slut visade det sig att jag tänkt rätt om honom. Det enda som egentligen störde min läsning var ordet "saggig" och olika böjningar av det. Till slut kved jag lite varje gång det användes. Finns det verkligen inga andra ord att använda?

Jag tvekade länge om betyget och det var farligt nära att jag satte 4.5, speciellt när jag var i mellandelen, men eftersom slutet är perfekt och jag inte tänkt på annat än den här boken de senaste dagarna så får den full pott.

Boktipsets estimerade betyg var 5.0. Jag ger den 5.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om 22/11 1963: Du är vad du läser, Beroende av böcker och Det mörka tornet.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 17 – 20 januari

Fredag igen och då är det självklart dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Vilken är den absolut bästa tv-serie/film du har sett i din genre? Serien eller filmen behöver inte vara en filmatisering av en författare du har läst men den/de ska ha en stark anknytning till din favorit genre.

Men jösses, vilken svår fråga. Förutom att vara en boknörd så är jag ju också en film- och TV-serienörd. Det gör det helt omöjligt att välja EN...

Om jag ska välja en enda TV-serie så får det nog bli Bones. Den följer jag fortfarande med intresse, trots att den har gått en hel del säsonger nu. Många serier tappar ju tyvärr lite spänning när de gått ett tag.

Jaha, det ska bli kul att se senare i dag vilka filmer och serier som jag helt glömde bort nu...

"Udda" av Sara Lövestam

Genre: Drama
Antal sidor: 235
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 december 2013






Första meningen: Första gången Martin Sander såg en amputerad kvinna var han tretton år.

Baksidetext
Första gången Martin Sander såg en amputerad kvinna var han tretton år. Sedan dess har han blivit butikschef på Systembolaget, skaffat sig ett fint radhus och flera beundrarinnor. Men han har aldrig lyckats bli av med den, fascinationen för det ofullständiga. Det pinsamma, hemliga begäret till det avhuggna. Till stumpen. Som tur är finns Internet och där finns Paula, med noll och ett halvt ben.

Paula vill helst sitta instängd i ett rum, ensam med bandinspelningar av partikelverb. Hon är definitivt inte intresserad av någon uppvaktning, hon vill bli citerad i akademiska tidskrifter och bortse från just det som ingen någonsin bortser från - hennes obefintliga ben och skeva ansikte. Hon vill inte tyckas synd om, hon vill inte svara på frågor om hur hon kör bil. Hon vill alldeles särskilt inte behöva konfronteras med påflugna lesbianer som slänger sin sexualitet över halva bordet. Det har hon sannerligen aldrig bett om.

Lelle älskar kvinnor. Hon har dem lite som andra har choklad som något gott att njuta av när andan faller på. Hon skäms inte för det. Hon skäms heller inte riktigt för att storma in på folks kontor och tala om för dem vad de själva borde göra i sängen. Skämmas är något som Lelle inte tycker är en bra idé. Men man kan verkligen fråga sig vad tre medelålders kvinnor på en kemtvätt i Sveg har med den saken att göra.

Min kommentar
Den här boken fick flytta hem till mig efter att jag läst om den på någon bokblogg (kommer inte alls ihåg vilken). Det var sommaren 2012. Nu har jag äntligen läst och kan inte alls förstå varför jag låtit den bli stående övergiven i bokhyllan så länge.

Detta ska alltså vara Sara Lövestams debutbok, men det märks inte ett dugg. Språket är precis som jag vill ha det, det är snabbt och lätt och allt flyter bara på utan några som helst irritationsmoment. Beskrivningarna är fantastiska och jag kan riktigt känna att jag befinner mig på plats. Karaktärerna skildras på ett kärleksfullt sätt, med både fel och brister. De känns äkta och deras sätt att reagera känns naturligt. Jag gillar dem allihop, utom möjligen Gun, och jag bryr mig om hur det ska gå för dem. Jag kan relatera till karaktärerna, det är inte homosexualitet, fetischism eller handikapp som är det viktiga här. Det viktiga är att vi allihop är människor och faktiskt inte ett dugg udda. För vem bestämmer egentligen vad som är norm och vad som är udda?

Jag gillar att det plötsligt dyker upp tre mystiska kvinnor, som inte verkar ha något alls med handlingen att göra. Det tilltalar den delen av min hjärna som tycker om att sysselsätta sig med problemlösning. Allt vävs ihop snyggt på slutet. Till och med språknörden i mig får sitt lystmäte, när Lelle och Paula har ett språk-battle. Otroligt finurligt och roligt. Lelle är för övrigt en person jag gärna haft som vän, hon bryr sig inte ett dugg om vad som passar utan är bara sig själv.

Boken är väldigt tunn och snabbläst, jag läste ut den på några timmar, men innehållet är på inget sätt tunt. Men vad har egentligen omslaget med innehållet att göra?

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Udda: Bokdivisionen, PocketBlogg och Bokhyllan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Omslagsonsdag #27 klänningar

Det här med bokomslag är ju lite speciellt. Om man inte är som jag och knappt ser vad de föreställer, utan mest reagerar på färg och form. Därför är det extra roligt med Bokpotatens omslagsonsdag, som går ut på att hitta omslag efter ett visst tema. Riktigt kul! Man får välja vilka omslag man vill, men jag har valt att bara ta med sådana jag har eller har haft i min hylla.

Den här veckan är temat klänningar.

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle ha speciellt många omslag med klänningar på, men jag hade i alla fall tillräckligt för att kunna vara lite kräsen. Dessa fick vara med den här veckan.

Min favorit får nog faktiskt vara Fjäril i koppel, bara för känslan omslaget förmedlar.

Topp Tio spännande romandebuter 2014

Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten 2014 Debuts I'm Excited For.

Men... vad är detta för fråga? Jag har ingen som helst koll på debuter i år. Hur kan man ha det när året precis bara börjat? Nåväl, en vet jag ju om och efter lite letande hittade jag ett par till. Det ska bli oerhört spännande att se vad alla andra svarar på detta...

1. Cia Sigesgård med boken Inga kelgrisar, inga styvbarn beskrivs som En psykologisk och nervkittlande folkhemsrysare som kryper under huden.

2. Daniel Akenine med boken 11 gram sanning sägs handla om en ensam människa som med hjälp av information, psykologi och matematik skapar sig förutsättningarna att kontrollera en hel värld.

3. Sam Ghazi med boken Sången ur det kinesiska rummet handlar om Simona som är läkare och forskare. Hon jobbar med Cepheus, en artificiell intelligens i robotform med en oskattbar inlärningsförmåga. En ny HAL?

Tematrio - tre bra 2013

Nytt år, men vi håller oss kvar lite till i 2013 med Lyrans Tematrio. Veckans uppgift: Berätta om tre bra böcker du läste under 2013!

Inte de tre bästa alltså... de har ju varit med på otaliga listor nu så kanske är det dags att pusha lite för några andra.

1. Den nya människan av Boel Bermann tror jag kan vara den första svenska dystopi jag läst på väldigt, väldigt länge.

2. Norrlands svårmod av Therése Söderlind överrumplade mig fullständigt. En väldigt mörk och dyster historia.

3. Udda av Sara Lövestam (inlägg kommer på torsdag) har stått länge i min hylla och samlat damm. Många är det som skrivit positivt om henne, men boken blev ändå stående. 2013 sista bok blev en väldig överraskning, på det bra sättet.

Och se där, ett tema i temat... tre svenska debutantromaner av kvinnliga författare :)

Med anledning av mitt 1000:e inlägg...

... som publicerades 13:e december 2013, för exakt en månad sedan alltså, och att jag behöver rensa lite i bokhyllorna så tänkte jag köra en utlottning.

Jag har fyra (alla delarna i Arvet från Shannara) böcker av Terry Brooks:
Shannaras ättlingar
Shannaras druid
Shannaras alvdrottning
Shannaras talismaner

De här fyra har tydligt talat om att de vill flytta och bo hos någon som har vett att uppskatta dem.

För att få en lott så vill jag att du
1. Tipsar om utlottningen på din blogg, Facebook eller Twitter och länkar till den
2. Skriver en kommentar här

Anmälningstiden går ut 25 januari, klockan 23:59.

En smakebit på søndag: Kvinnan i rummet

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag har hört så mycket positivt om Jussi Adler-Olsens serie om Avedelning Q och nu har jag äntligen plockat fram första delen, Kvinnan i rummet, för att själv få lära känna Carl Mørck och Hafez el-Assad. Jag har kommit mycket längre, men min smakebit kommer från sida 68 och det är alldeles i början av de två herrarnas bekantskap. En bekantskap som jag verkligen ser fram emot att få följa.

"Och det där blir inte ett problem när vi ska ut och åka tillsammans va?" Han pekade på bönemattan.
     "Den kan rullas ihop."
     "Jaha. Hur vet du förresten åt vilket håll Mecka ligger?"
     Assad pekade på sitt eget huvud, som om han hade en inbyggd GPS innanför pannloben. "Och om man inte är riktigt säker, så har man alltid den här." Han lyfte upp en av tidskrifterna i bokhyllan och avslöjade en kompass.
     "Jaha." Carl tittade upp på metallrören som löpte utmed taket i alla riktningar. "Den kompassen funkar nog inte så bra här nere."
     Assad pekade mot sitt huvud igen.
     "Okej, du känner det alltså på dig. Det är med andra ord inte så noga?"
     "Allah är stor. Och bredaxlad."
     Carl sköt ut underläppen. Såklart att Allah var det. Dumt av honom att tro något annat.

"De första tolv" av Justin Cronin

Genre: Skräck
Antal sidor: 677
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The twelve
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: Passagen 2
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 25 december 2013






Första meningen: 1. Och det hände sig vid den tiden att världen hade blivit ond och människorna hade tagit krig till sin hjärtan och begått stora förbrytelser mot allt levande så att världen blev en mardröm om döden.

Baksidetext
Den stora katastrofen ledde till en ny värld. I ruinerna av den gamla försöker de som inte smittats överleva, ständigt jagade av mänsklighetens nya härskare.

Läkaren Lila är gravid och försöker förbereda sig för sitt barns födsel. Kittridge försökte stoppa de infekterade, men misslyckades och är på flykt. Tonåringen April är ansvarig för sin lillebror i en karg och skoningslös värld.

Hundra år senare kämpar Amy och hennes kamrater för mänsklighetens räddning. Men reglerna har ändrats och fienden utvecklats. Alla som försöker störta De första tolv kommer att få betala ett högt pris.

Min kommentar
Som jag har längtat efter den här boken. Dessutom lät jag den ligga ända till min långa julledighet, så att jag verkligen skulle ha tid att grotta ner mig i den. Men... jag blev besviken.

Boken är uppdelad i tolv delar (många saker är tolv i den här boken) De två första delarna, ca 200 sidor, var lysande, men av någon anledning så handlade de om år 0. Alltså tiden då allt började. Med andra ord 92 år innan större delen av första boken. Jag älskade karaktärerna här, den coole, siste överlevande i Denver, den godmodige och snälle busschauffören, den förvirrade kvinnan som vägrar att se verkligheten som den är, ja till och med halv-människan som egentligen är en ganska godhjärtad man. Sedan får vi inte längre följa (de flesta av) dem.

Tredje delen var också fullkomligt briljant, den handlar om vad som hände på ett majsfält år 79. Mycket av detta förklarar en hel del av vad som hände sedan och visst, en del av karaktärerna härifrån dyker också upp senare, i de resterande nio delarna. Det var i de delarna som det började gå utför. Vi har hoppat ändra fram till år 97, fem år efter första boken slutade och här får man träffa många bekanta. Tack vare det digra persongalleriet i slutet av boken kunde jag hyfsat lätt återknyta bekantskapen och hålla koll på vem som var vem, men för mig blir inte en bok bättre ju fler personer man stoppar in i den. Snarare tvärtom. När det dessutom börjar flyga kroppsdelar åt både höger och vänster så blir det helt enkelt för mycket splatter för min del.

Jag känner det som en typisk mellanbok, där allt som hände innan måste förklaras för att resten ska hänga ihop. Eftersom jag älskar struktur så vill jag helst läsa i kronologisk ordning och när då 250 sidor läggs på att hoppa tillbaka i tiden så kan jag bli lite irriterad. Även om nu dessa 250 sidor faktiskt var de bästa i boken. Det känns som att något saknas eller kanske är det något annat som är för mycket, men något är det som gör att jag inte alls gillar den lika mycket som Flickan från ingenstans. Någonstans blir det också lite väl flummigt, med tankeöverföring, återfödelse, döda som plötsligt dyker upp igen med fantastiska nya egenskaper och bibliska referenser. Mycket antyds, men sägs inte rakt ut. Kanske är det anspelningar på första boken, men tyvärr minns jag inte den ordagrant.

Naturligtvis kommer jag att vänta otåligt på tredje och sista delen, den engelska ska släppas i år sägs det, men mina förväntningar har nog sänkts.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om De första tolv: Annas bokhörna, Litteraturkvalster och Bokgalleriet.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.