"Evig natt" av Michelle Paver

Genre: Skräck
Antal sidor: 238
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Dark matter
Översättare: Birgitta Gahrton
Serie: -
Förlag: Månpocket
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2012
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 12 januari 2013






Första meningen: Bäste doktor Murchison!

Baksidetext
Året är 1937 och 28-årige Jack lever ett hopplöst liv i London - han är fattig, ensam och har fått ge upp sina drömmar om att studera vidare. Men så får han sitt livs chans: han blir erbjuden att vara med som radiotelegrafist på en arktisk expedition. Fem män och åtta polarhundar korsar Barents hav, ser midnattssolen och slår läger i en avlägsen, obebodd vik i Spetsbergen i Norge, Gruhuken. De jagar, dricker whisky och lever ett liv som är långt ifrån den smutsiga dimman i London.

Men den arktiska sommaren är kort. När nätterna åter blir mörka känner Jack ett krypande obehag. Han ser en mörk gestalt stiga upp ur havet, men vågar inte berätta om det för sina vänner. Inbillade han sig bara? Mörkret tilltar. En efter en tvingas expeditionens medlemmar att ge sig av, och till slut är Jack ensam kvar. Hur ska han klara fyra månader ensam i mörkret? Den eviga arktiska natten kan man inte fly ifrån, och snart fryser havet. Då kan Jack inte lämna lägret. Men Jack är inte helt ensam - något vandrar i mörkret därute ...

Min kommentar
Det här är en bok som det känns som att alla har läst och älskat. Mina förväntningar var ju skyhöga när jag till slut bänkade mig med den och hoppades på riktig vinter under tiden. Nu blev det inte direkt någon arktisk kyla, men det var i alla fall minusgrader. Och kanske var det lika bra att likheterna med boken inte blev för stora.

Vi får följa Jack genom hans dagboksanteckningar från innan expeditionen börjar, vidare till när de reser iväg och kommer fram till en miljö som bara är gnistrande vacker och där solen aldrig går ner. Dessvärre fortsätter det och ungefär samtidigt som alla andra av olika anledningar försvinner från lägret kommer kylan. Och mörkret. Det enda solen lyser med är sin frånvaro. Klaustrofobin växer och paniken gör sitt intåg. Jack är alldeles ensam. Nåja, han har några hundar till sällskap. Eller? Finns det någon/något mer?

Det här var otäckt på så många plan och bara tanken på att vara helt ensam och isolerad på en plats där det är natt dygnet runt får mig att rysa. Och det är inte av välbehag. Lägg till lite isbjörnar och vandrande vålnader så blir det helt ohanterligt. Alldeles oavsett om det bara är hjärnspöken eller om det faktiskt finns något där ute. Jag har inga som helst problem med att föreställa mig de psykiska påfrestningar man utsätts för i det läget.

Jag må vara ensam om att inte riktigt vara säker på vad som hände, men för min del tillför det extra skräck till det hela. Ovisshet är en härlig krydda när det gäller skräckböcker.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Evig natt: Vargnatts bokhylla, Eli läser och skriver och Bokmalen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Ny bok...

Innan jul fick jag ett mejl från Massolit förlag om en ny bok, inklusive smakbit, som skulle släppas i januari. Och längst ner stod det att om man ville ha ett recensionsexemplar så skulle man bara höra av sig.

Boken det handlade om la jag på min önskelista bara någon dag innan mejlet kom, så naturligtvis ville jag ha Lockfågeln av Henrik Brun. Jag var lite sen att svara så boken kom först nu i januari, men nu är den här och den ska minsann läsas som nästa bok, kanske börjar jag på den så snart som i morgon.

"Kritikern" av Dean Koontz

Genre: Thriller
Antal sidor: 336
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Relentless
Översättare: Helena Prytz
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 januari 2013






Första meningen: En sak har jag lärt mig.

Baksidetext
Litteraturkritikern Shearman Waxx vet hur man dödar en bok med ett par väl valda och syrliga ord. Och snart kommer en olycklig författare upptäcka att det inte är det enda han är kapabel att döda

Den bästsäljande författaren Cubby Greenwich har allt han kan önska sig; en framgångsrik karriär och en underbar familj bestående av frun Penny, barnboksförfattare och illustratör, sonen Milo samt hunden Lassie. Cubby vet att han inte borde bry sig om en dålig recension av en annars väldigt hyllad bok trots att den är publicerad i landets största tidning samt skriven av den fruktade och tillbakadragna kritikern Shearman Waxx.

Cubby beslutar sig således för att ignorera Waxx. Men så en dag råkar han stöta på honom på en restaurang när han äter lunch. Det som börjar som ett oskyldigt sammanträffande eskalerar snart till en fruktansvärd mardröm där Cubby och hans familjs liv är i fara.

Min kommentar
Under ungefär drygt tio års tid, hela 90-talet och lite till, slukade jag i stort sett allt som fanns av Dean Koontz. Hans böcker var så där härligt nervpirrande och manade till sträckläsning. Sedan vet jag inte vad som hände, antingen började Koontz skriva sämre eller så krävde jag mer av läsningen. Kritikern är ett litet steg tillbaka till den där kittlande tvångsläsningen. Det är kanske inte "bra" litteratur och inte heller speciellt sannolikt, men jösses vad spännande.

Den sedvanliga speciella och intelligenta hunden är tillbaka också, hon är otroligt charmig och jag hade gärna haft en sådan hund. Fast jag är en katt-person. Tyvärr har Koontz också stoppat in en sexåring, Milo, som är så otroligt skärpt att han redan tagit högskoleexamen. Eller något ditåt. Nog för att det finns överintelligenta barn, men det måste ju finnas gränser. Han är inte speciellt trovärdig. Inte heller pappan, Cubby, känns verklighetstrogen. Han är en fullständigt teknisk idiot. Till skillnad från sin son då. Tydligen kan Cubby få den enklaste maskin att explodera. Eller värre.

Men det gör inget. För här flödar ironi och cynism, något som får mig på fall varenda gång. Och något jag faktiskt aldrig trodde skulle hända drabbade mig. Koontz har blivit insiktsfull och tre oväntade sanningar, enligt mig, dök upp från ingenstans.

Oväntad sanning #1 (sid 12): Radiovärdar, både programledare och traditionella diskjockeyer, gör bättre intervjuer än tv-människorna. Det är sällan en intervjuare på tv har läst boken i fråga, men åtta av tio programledare på radio har gjort det. Radiofolket är både smartare och roligare och ofta rätt ödmjuka. Jag vet inte hur det sistnämnda kommer sig, förutom att man kanske blir mer känd när folk känner igen ens ansikte om man dyker upp i rutan regelbundet. Detta uppmuntrar till en stolthet som övergår i arrogans.

Oväntad sanning #2 (sid 31): Nuförtiden är de flesta restauranger bullriga som en trum- och cymbalfabrik som har invaderats av tvåhundra schimpanser med siktet inställt på att banka. Dessa etablissemang undviker ljuddämpande utformning och material med förevändningen att kakofonin ger gästerna känslan av att befinna sig på ett hippt, trendigt ställe. I själva verket lockar sådana restauranger den typen av gäster vars blotta existens, i sådana mängder, bevisar att vår civilisation är utdöende [...] De gillar att höra sitt eget skriande och verkar övertygade om att ju mer högljudda de är, desto mer vill alla åskådare förtvivlat gärna tillhöra deras klick.

Oväntad sanning #3 (sid 128): De enda monstren som finns i denna värld är de som tas för mänskliga, som kastar skuggor och reflekteras i speglar, som ler, talar om medlidande och fäller övertygande tårar.

Jag bryr mig inte om att motivet är krystat eller att allt går överstyr och spårar ur, det här är vansinnigt spännande och jag kunde knappt lägga ifrån mig boken.

Den här boken lästes inom ramen för inte mindre än två utmaningar: Böcker om böcker samt Spänningsutmaningen.

Boktipset hade inget estimerat betyg. Endast 14 personer hade betygsatt boken och genomsnittet var 3.71. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kritikern: Ikon, Kim M. Kimselius och Low life.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Tag: Happy Bookaholic

Jag blev taggad av både Vargnatts bokhylla och I böckernas värld i förra veckan, så här kommer mina svar.

1. Vad älskar du med att köpa nya böcker?
Vad kan man egentligen inte älska med att köpa nya böcker? Känslan att klappa lite på dem, skriva in dem i bokprogrammet, ställa in dem i hyllan, gå och titta på dem och klappa lite till...

2. Hur ofta köper du nya böcker?
Det är säkert någon bok per månad som flyttar hem här. Med tanke på att jag skaffade 110 nya böcker förra året så borde det vara så.

3. Fysisk bokaffär eller bokhandlar online - vad föredrar du?
Jag älskar att gå i en fysisk bokhandel, sambon brukar få dra ut mig därifrån, men eftersom jag också älskar att ha en bra ekonomi så handlar jag mest online.

4. Har du någon favorit bokaffär?
Nej, men Akademibokhandeln och antikvariatet Läslustan här i Lund ligger bra till.

5. Brukar du förbeställa böcker?
Ja, det har hänt, men det var nog ett tag sedan nu.

6. Har du en månadsbudget för bokinköp, som du inte får överskrida?
Nej, vill jag köpa en bok så köper jag den.

7. Bokköpsstopp - är det något för dig?
Nja, det borde vara, men det är faktiskt fullständigt omöjligt. Jag försöker att inte köpa fler än jag läser. Det går så där...

8. Hur stor är din bokönskelista?
På tok för lång. Ett par hundra böcker gissar jag.

9. Vilka tre böcker(från din önskelista eller förbeställningslista) vill du äga NU?
Mannen som föll i glömska av Mia Ajvide
En orolig grav av Elly Griffiths, som tydligen släpps i april
Doktor Joseph av Andreas Roman, som ska komma i mars

10. Vem taggar du?
Jag har faktiskt väldigt dålig koll på vilka som gjort den här, men jag taggar den första bokbloggen jag började följa, boktok73.

En smakebit på søndag: Dit drömmar färdas för att dö

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Igår läste jag ut min bok, innan jag somnade, så när jag vaknade i morse fick jag leta upp en annan. Det blev "Dit drömmar färdas för att dö" av Mattias Edvardsson. Baksidetexten säger:

Romanen Dit drömmar färdas för att dö bygger på ett verkligt kriminalfall som skakade Sverige 2006. En tioåring dödades då under tortyrliknande former av sin mamma och hennes sambo. I media kom det att kallas Bobbyfallet. Ett fall som lämnade få oberörda.

I boken gör Mattias Edvardsson sin tolkning av händelsen och söker förståelse bortom det redogörande och dokumentära i förhör och protokoll, allt för att besvara frågan hur en mamma kan låta sitt eget barn misshandlas till döds.

Eftersom jag precis börjat läsa den så tar jag smakebiten från allra första början.

Det skulle dö. Barnet skulle dö. De skulle förmodligen dö båda två.
     Känslan var så djupt genomträngande att det inte var riktigt rättvist att kalla det en känsla. Nej, det var snarare frågan om en insikt, en övertygelse. Barnet skulle aldrig få se dagens ljus. Och hon själv? Hon skulle inte överleva det här.
     "Ta det lugnt. Du måste försöka ta det lugnt."
     Rösterna som virvlade runt i rummet, det starka strålkastarskenet, flackande rörelser och en tilltagande känsla av panik. Det kröp överallt i kroppen, som om hon invaderats av tusentals små grävande parasiter och Liisa vred sig, krängde runt på britsen och slängde med armarna.
     Smärtan klöv Liisa på mitten, från underlivet upp genom buken. En explosion, som om senor och ådror slitits i stycken, och hon vrålade rakt ut.

"En hjärtformad ask" av Joe Hill

Genre: Skräck
Antal sidor: 343
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Heart-shaped box
Översättare: Gabriel Setterborg
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (första) 2007 (min) 2008
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 5 januari 2013






Första meningen: Jude hade en privat samling.

Baksidetext
Skulle du köpa en vålnad? Förmodligen inte.

Men det är just vad Jude Coyne gör, på internet. Coyne är en firad rockstjärna som dragit sig tillbaka till sin gård i North Carolina med sin samling av platinaskivor, ockulta troféer och sin flickvän, Georgia.

Vålnaden som levereras punktligt i en hjärtformad ask är tänkt som ett makabert tillskott till samlingarna.

Men vålnaden vill se Jude Coyne död och begraven. Och det gäller inte bara Coyne. Alla som kommer i vålnadens väg riskerar att gå samma öde till mötes. Jude och Georgia tvingas fly för sina liv. Det blir en skräckfärd till helvetet utan returbiljett, undan vålnaden, utan nåd.

Min kommentar
Första boken jag läser av Joe Hill blir ingen besvikelse och det kommer definitivt bli fler lästa. Trots att jag hade skyhöga förväntningar (jag menar, Stephen Kings son) så klarade den sig galant. Kanske att den inte var riktigt så bra och otäck som jag hade hoppats, men här är ändå en potentiell arvtagare till skräckgenren.

Det allra första jag tänkte var dock inte något positivt. Jag läste pocketutgåvan och teckensnittet i den var rent jobbigt att läsa, det krävdes full belysning för att mina ögon inte skulle ge upp. Och hur kul är det att läsa skräck i full belysning? Nåväl, början av boken var inte helt lysande, det var väldigt pratigt och det händer onekligen saker, men det kändes lite som att de bara sprang runt och blev jagade av vålnaden. När de till slut flyr från huset så sätter det fart. Och hela bakgrunden till historien rullas upp. Inget är som man tror.

Jag gillar hundarna och tycker om tanken att de har en speciell... förmåga när det gäller vålnader. Samtidigt som det skrämmer mig, för ibland händer det att hundar bara helt plötsligt börjar skälla. Utan någon som helst synlig anledning. Kanske är det en vålnad? Annars är det inte så mycket som skrämmer mig någon längre stund. Visserligen är det otäckt, men det jag tycker är läskigast av allt är när skräcken är något jag kan relatera till och som är något mer vardagligt än en hämndlysten vålnad. Det känns liksom inte som att det är något som kan hända vem som helst.

Det finns naturligtvis en del att reta upp sig på här också, som vanligt, och detaljer som inte stämmer stör mig väldigt mycket. Ett exempel är att det i ett rum står en dubbelsäng (sid 197) och bara några sidor senare (sid 211) så är sängen alltför smal för två personer. Det kan visserligen vara ett översättningsfel, men likväl störande. Detaljer är viktiga.

Jag tror att detta är Joe Hills första roman och jag tycker det bådar gott för framtiden. Även om han inte lyckas skrämma mig lika mycket som hans far gör.

Boktipsets estimerade betyg var 3.7. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om En hjärtformad ask: Boktoka, Ett hem utan böcker och Pocketbloggen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Bokbloggsjerka 25 – 28 januari

Det var ju fredag alldeles nyss...? Den här veckan har verkligen sprungit fram för mig och nu är det minsann fredag igen och då självfallet dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Är du 100% ärlig i dina recensioner/omdömen?

Här skulle jag ju kunna vara så tråkig att jag bara svarar ett enkelt ja. Det skulle ju bli lite trist så jag ordbajsar lite...

Jag vill ju inte vara elak när jag skriver om en bok, så jag försöker kanske att uttrycka mig lite snällare än att "din bok suger". Även om jag har tyckt det. Trots allt så är det ju en smaksak vad man gillar och om det är så att boken helt enkelt inte passar mig, men jag kan förstå varför andra fastnar för den så skriver jag det. Om det däremot vimlar av stavfel och annat slarv så är jag inte lika snäll. Om författare och/eller korrekturläsare inte är så seriösa att de rättar tydliga fel, hur ska jag då kunna ta boken på allvar?

Kommande böcker februari 2013

Det släpps inte så många nya böcker i februari som jag är nyfiken på. Det känns ju ganska skönt att bara hitta tre stycken, varav två ingår i serier som jag inte ens har börjat på.

Nattens dåd av Dennis Lehane
Genre: Drama
Serie: ?
Antal sidor: 417
Utgivningsdatum: 2013-02-01
Förlag: Albert Bonniers

Från Bokus
Boston, 1926. Förbudstiden har skapat ett ändlöst nätverk av underjordiska destillerier, lönnkrogar, gangstrar och korrupta poliser. Joe Coughlin, en framstående polis yngste son, har för länge sedan vänt sin goda uppfostran ryggen. Han har avancerat från barndomens småstölder och gör nu karriär hos en av stadens maffiabossar. Joe njuter av ryktbarheten.

Men livet på den mörka sidan har ett högt pris. I en tid då skrupellösa män med stor ambition, mycket pengar, illegal sprit och vapen slåss om kontrollen kan man inte lita på någon. Det oundvikliga slutet anas: en förtidig död. Joe och hans närmaste män tänker leva fullt ut fram till den dagen. Joe överlever sin fängelsetid och reser från jazzerans Boston via Tampas latinokvarter till Kubas heta gator.

Nattens dåd är en magnifik, fristående fortsättning på Ett land i gryningen.

Jag tyckte riktigt mycket om Ett land i gryningen så det här är ett självklart tillskott i boksamlingen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Blunda hårt av John Verdon
Genre: Kriminalroman
Serie: Dave Gurney (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2013-02-06
Förlag: Forum

Från Bokus
Ett påkostat utomhusbröllop får ett makabert slut. Mitt under festen hittas den unga bruden död. Halshuggen med huvudet placerat bredvid kroppen. Polisen misstänker genast den mexikanske trädgårdsmästaren. Men brudens mor misstror polisens teorier som inte leder någon vart och söker upp Dave Gurney, en av New York-polisens vassaste mordutredare som nyligen pensionerats.

Dave har bestämt sig för att nu äntligen umgås mer med sin hustru och tillsammans med henne njuta av lugnet på landsbygden. Men innerst inne vantrivs han med sin nya livsstil och därför kan han inte säga nej när han får chansen att ta sig an ett intressant fall.

När Dave Gurney börjar gräva i brudparets bakgrund upptäcker han en rad egendomliga omständigheter. Snart inser han att det inte bara handlar om ett mord utan om flera sadistiska brott. Under ytan döljer sig en mörk brottsintrig, som får Gurney att frukta både för sitt eget och för sin frus liv.

Blunda hårt är den andra boken om den före detta mordutredaren Dave Gurney. John Verdon målar här skickligt upp en bild av ondska som hållits vid liv genom flera generationer. Det är på samma gång både ett rörande mänskligt och ett alldeles ohyggligt drama.

Första boken, Tänk på ett tal, har jag ännu inte skaffat mig, men den kommer nog att dyka upp här så småningom och jag är ganska säker på att jag kommer att tycka om den så fortsättningen flyttar säkert också hem till mig.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Den grymmaste månaden av Louise Penny
Genre: Kriminalroman
Serie: Armand Gamache (3)
Antal sidor: 472
Utgivningsdatum: 2013-02-28
Förlag: Wahlström & Widstrand

Från Bokus
Det är långfredag i den kanadensiska byn Three Pines. Men medan vårsolen skiner väntar någon på att mörkret ska lägga sig. Planen är att väcka liv i de döda genom en seans, men någonting går alldeles fruktansvärt fel ... kommissarie Armand Gamache anländer till en oerhört besynnerlig och gåtfull brottsplats. I ett gammalt övergivet och förfallet hus verkar någon bokstavligt ha skrämts till döds. Ska detta räknas som en naturlig död, eller rör det sig i själva verket om ett mord?

Inte heller underlättas kommissariens arbete av att det finns krafter i hans egen grupp som är ute efter att förråda honom. Hur långt är de egentligen beredda att gå för att få honom på fall? Det här är ett fall som tvingar kommissarie Gamache att möta sina inre demoner i lika hög grad som de i den tillsynes så fridfulla lilla byn, där relationer kan visa sig vara mycket farligare än de verkar vara.

Egentligen gäller samma sak för den här som för den ovanför. Jag är helt säker på att jag kommer att gilla första delen. När jag väl bestämmer mig för att läsa den.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

"Någon i din säng" av Andreas Roman

Genre: Skräck
Antal sidor: 318
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Den svarta trilogin 2
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2009
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 2 januari 2013






Första meningen: "Så här gör du", säger flickan och plockar upp musslan.

Baksidetext
Vem skulle kunna tro att Sofia är ensam?

Sofia har allt. Redan vid trettio är hon en framgångsrik författare som har tjänat sin första miljon, rest jorden runt och bor i en underbar etagelägenhet. Sofia är vacker och efterfrågad på kändisfester, alla hennes drömmar har gått i uppfyllelse, alla hennes mål är uppnådda.

Men bakom den lyckade fasaden finns den lilla ensamma flickan, som ser en skugga komma ut ur mörkret. Skuggan omfamnar henne och skänker henne bedövande tröst. Han är den enda som ser att Sofia är ensam. Han kommer när hon längtar. Han finns alltid där när alla andra sviktar.

Det finns bara ett litet problem. Skuggan vill inte släppa taget. Vill ha Sofia för sig själv. Vill inte glida tillbaka in i det stumma mörkret. Inte utan Sofia.

Sofia är inte längre ensam. Bara livrädd.

Min kommentar
För drygt ett år sedan läste jag första delen, Mörkrädd, och det var faktiskt lite vad jag blev under tiden. Någon i din säng gjorde mig inte heller besviken.

Det här är precis vad som lyckas skrämma mig; mörkt, suggestivt och en otäck krypande skräck. När jag läser sådana här böcker blir det plötsligt väldigt viktigt att alla garderobsdörrar är helt stängda och jag får också en väldig motvilja mot att gå in i mörka rum. Då har man lyckats. Jag är väldigt glad över att jag inte hade låtsasvänner när jag var liten...

Trots att jag inte alls kan relatera till Sofias självpåtagna isolering som vuxen så känns det som att det skulle kunna vara så. Ibland blir jag väldigt irriterad på henne, hon är rent oförskämd mot andra människor. En förklaring kan vara hennes tragiska barndom, som man får veta allt om i små portioner. Jag blir riktigt ledsen när jag läser om hennes självupptagna föräldrar, som lovar och lovar, men inte håller.

I avsnitten som handlar om Sofias barndom dyker David från Mörkrädd upp och här får man veta bakgrunden till hans mörkrädsla. Faktum är att den boken blev väldigt mycket otäckare efter jag läst Någon i din säng. De här tillbakablickarna är nog det mest otäcka. Det som händer i nutid är visserligen också läskigt, men där är det mer högljudd skräck, inte det krypande ovissa. Och jag tycker verkligen synd om grannen Bo, som blir indragen i allt det här. Han är en synnerligen trevlig granne och faktiskt min favorit i boken.

Slutet lämnar en del att önska, det blir lite väl lyckligt och kletigt. Kanske ändrar jag uppfattning när tredje boken kommer ut, för tydligen ska detta bli en trilogi och enligt uppgift ska den tredje också bli den mest otäcka. Låter bra.

Boktipsets estimerade betyg var 4.2. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Någon i din säng: Snowflakes in rain, Du är vad du läser och Bokstävlarna.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Spänningsutmaning 2013

Nu får det faktiskt snart vara slut, men just den här utmaningen kan jag ju inte tacka nej till. Den borde ju i stort sett lösa sig själv. Inte sant?

Karin på En bokcirkel för alla tycker att hon läser alltför få spänningsromaner och har startat utmaningen för att läsa mer sådant. Det hela går ut på att man läser (eller lyssnar på) minst en spänningsroman i månaden hela året.

En kul utmaning som jag självklart måste anta. En spänningsroman i månaden måste ju vara en baggis.

För den här utmaningen kommer jag inte att lista några specifika böcker som ska läsas, utan de får komma allt eftersom.

Tematrio - Vinter

Det är vinter och kallt/tö och snöigt/moddigt! Vinter i böcker brukar vara spännande med människor som blir infrusna och annat elände. I veckans Tematrio från Lyran handlar det om just detta. Berätta om tre böcker som utspelar sig under vintern.

Jag älskar vintern både i verkligheten (om det är vinter) och i böcker.

1. En bok jag nästan precis läst är Michelle Pavers Evig natt. Jag tror att de flesta läst den, men den handlar i alla fall om en arktisk expedition 1937. När mörkret kommer och Jacks kollegor av olika orsaker lämnar lägret börjar det kännas obehagligt. Jack är inte ensam.

2. Snömannen av Jo Nesbø var den första jag läste i serien om Harry Hole. Resten är historia kan man säga. Ett större antal kvinnor försvinner samma dag som den första snön faller, alltför många för att det ska vara en slump. Den norska polisen får för första gången tampas med en seriemördare. En seriemördare som är osedvanligt grym.

3. En modern pusseldeckare hittar man i Anne Holts 1222 över havet. Tåget mellan Oslo och Bergen spårar ur under en snöstorm. Passagerarna evakueras och får flytta in på ett isolerat hotell. Redan första natten hittas en av gästerna mördad. En av dem är en mördare.

En smakebit på søndag: Människohamn

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag har ju skräckmånad nu i januari så det blir ännu en hemsk smakebit från mig. Den här gången från John Ajvide Lindqvists Människohamn. Jag har kommit ungefär halvvägs och jag kan redan nu säga att otäck, det är den. Boken börjar med att sjuåriga Maja, dotter till Anders, plötsligt försvinner spårlöst under ett besök på en liten ö i Stockholms skärgård.

Boken ger mig dock lite huvudbry när det gäller att plocka ut en liten smakbit, här finns så många fantastiska bitar att jag inte kan bestämma mig. Ska jag ta en otäck? En spännande? En rolig? Till slut bestämde jag mig ändå för en otäck :) Det här påminner faktiskt lite om skräckmästaren Stephen King, som plockar ut något vardagligt och gör det fruktansvärt otäckt.

Bakgrunden är att Anders, för att trösta dottern Maja som är riktigt rädd för svanar, sagt att svanarna inte är farligare än GB-gubben. Vilket ju naturligtvis gjorde att hon blev rädd för GB-gubben också. Vid det här tillfället har det gått tre år sedan Maja försvann. Anders är ute och går, lite halvfull, och passerar handelsboden, där det påpassligt nog står en GB-gubbe och vajar i vinden..

GB-gubben fanns överallt. Han var i havet när hon skulle bada, dolde sig i skuggorna. Han var all rädsla inkarnerad.
     Nu stod han här och gnisslade bakom handelsbodens trappa och Anders uppfylldes av en fasa som han inte kunde sätta fingret på. Han tvingade sig själv att stirra GB-gubben i ögonen trots att han var så rädd att han ville springa därifrån.
     Hem. Dricka vin.
     Men förmodligen var det alkoholens fel alltihop. Han var nere i nerverna. Överkänslig. Kunde bli rädd för vad som helst. Men han stålsatte sig. Skulle inte hem och supa. Skulle stirra på GB-gubben tills den jäveln vek undan med blicken eller blev ofarlig.
     GB-gubben svängde fram och åter som om han gjorde sig redo till språng. Anders släppte honom inte med blicken. De mätte varandra. En rysning löpte över Anders rygg.
     Nån tittar på mig.

Årets första inköp

Ja, rent tekniskt så är de från förra året, beställningen gjordes på juldagen, men de dök inte upp här förrän i början av januari.

Jag har ju bara läst en enda bok av Joe Hill tidigare, En hjärtformad ask, och tyckte den var bra (sanningen är ju förstås att beställningen gjordes innan jag ens påbörjat läsningen). I alla fall, Horn ingår nu i min samling också.

Lasermannen handlar om något som jag minns mycket väl och jag har kikat på boken av Gellert Tamas länge. Får se när jag orkar med att läsa den.

Förra året fick jag äntligen läst min första bok, Smuts, av Katarina Wennstam och jag tyckte så bra om det att jag fortsatte med nästa, Dödergök. Så då var det bara att skaffa den tredje, Alfahannen, också.

Ta förresten gärna en titt på enligt O:s inlägg som på ett enkelt sätt förklarar hur man blir en riktig bokbloggare. Jag gör mitt bästa för att efterleva de tio punkterna.

Bokbloggsjerka 18 – 21 januari

Fredag igen! Och då är det så klart dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Om du ser en bok av en författare som du aldrig har hört talas om tidigare, vad är det som gör att du bestämmer dig för att läsa den?

En riktigt svår fråga den här veckan... Om jag ska vara helt ärlig så har jag faktiskt inte en aning om vad det är som gör att vissa böcker fångar mitt intresse. Det allra första mötet är ju omslagets färger och/eller mönster, inte så mycket vad det föreställer utan mer en första känsla. Om inte boken är en tegelsten, då drar den till sig ögonen direkt. Det är också möjligt att titeln har en viss dragningskraft, men jag vet inte vad det är som lockar. Förmodligen något som kan anspela på hemskheter. Det sista som måste stämma är baksidetexten. Jag har vissa triggerord som jag går igång på, men framför allt så måste det låta spännande.

Vad jag vill ha sagt är egentligen att det är ett mysterium, detta med att välja en bok.

Författarfemman 2013

Det är något magiskt med läsutmaningar och jag har verkligen svårt att stå emot dem. Just i år verkar det vara ovanligt många bra på gång. Dessutom.

På malins bokblogg hittade jag en som jag först tänkte att jag inte skulle bry mig om, men efter ett tag bestämde jag mig för att jag faktiskt behöver återvända till författare ibland, inte bara läsa nya. Så, alltså antar jag utmaningen Författarfemman.

Författarfemman går ut på att man ska läsa författare man redan läst något av och som mycket väl skulle kunna bli riktiga favoriter. Om man bara gav sig tid till att läsa något mer. Man väljer ut tio stycken och läser fem av dem.

Jag har valt att ta med författare som jag läst max två böcker av, oftast bara en, och som jag verkligen tyckt om, men som ändå på något sätt blivit bortglömda. En del av dem är nya bekantskaper från 2012.

Av dessa tio kommer jag att läsa minst fem.

1. Stephen Booth
2. Joseph Finder
3. Jonas Gardell
4. Lars Kepler
5. Jens Lapidus
6. John Ajvide Lindqvist
7. Kristina Ohlsson
8. Ann Rosman
9. Tom Rob Smith
10. Jonathan Tropper

"I fyra par skor" av Detta Prada

Genre: Drama
Antal sidor: 378
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Mimer bokförlag
Utgivningsår: (första) 2012 (min) 2012
Format: e-bok
Källa: Rec ex
Utläst: 31 december 2012






Första meningen: Det här var ingen bra dag att försöka sätta sig över sitt öde.

Baksidetext
En underhållande samtidsroman med filosofiska undertoner. Styrs våra liv av slumpen eller de val vi gör? Är vi helt fria som individer eller tvingas vi ta hänsyn till vår bakgrund och traditioner? I boken sammanvävs fyra människors liv i Stockholm. Fyra personer som drivs av inlärda sanningar om hur man ska vara eller bli någon. Händelser påverkar, utmanar och lockar dem över gränserna.

Fabio Sinclair Abascal har lämnat sitt jobb som lektor i litteratur på universitetet i Buenos Aires för att flytta till Elektra i Stockholm. I takt med att han försöker anpassa sig till det som är svenskt, finner han allt fler anledningar att ifrågasätta sin identitet i grunden.

Elektra Kouklakis är PR-konsult och navigerar mellan chefens och kundens motstridiga krav, Fabios och sin pappas beroende - samtidigt som saknaden efter hennes mamma som har flyttat utomlands för alltid växer.

Peder von Essen, börsens yngste VD och Elektras kund, försöker sätta begreppet medarbetarvärde på kartan för att starta en förändringsepidemi som ger efterskalv i hela näringslivet.

Jacqueline Hansen, Peders oönskade tonårsdotter, lockas av jobb som eskortflicka i London, för att bli någon annan än den som har fel i hjärnan. Ända tills hon träffar Fabio, som hjälper henne med spanskan och att analysera El túnel av Sábato.

Min kommentar
Det här var ganska otäck läsning, inte för att det händer otäcka saker utan för att man kommer så nära, så nära. För det mesta känner jag mig som en fönstertittare och jag tror nog att det faktiskt är så; inga människor är helt igenom sympatiska om man tittar riktigt nära. Det är en väldigt obehaglig känsla.

Historien handlar om fyra totalt olika personer, men allt eftersom historien fortskrider så upptäcker man att de inte är så olika ändå. Alla fyra vill egentligen bara bli omtyckta för sin egen skull, men i jakten på självförverkligande ändrar de så mycket på sig själva att de blir helt oigenkännliga. Och inte heller speciellt lätta att tycka om. Problemet är ju också att man inte kan förverkliga sig själv samtidigt som man ändrar på sig för att passa någon annan.

Somliga i berättelsen går över lik för att vinna framgång, andra förminskar sig själva så till den grad att de nästan helt försvinner. Alla val vi gör får dock konsekvenser, det är något som huvudpersonerna kanske inte alltid tänker igenom innan de agerar. Det finns inget som heter slump utan allt är en konsekvens av något annat.

Det finns dock en del som stör mig och naturligtvis gäller det korrekturläsningen. Alla de där genitivapostroferna som dök upp här och där gjorde mig nästan skogstokig, jag avskyr verkligen när språket anglifieras och korrekturläsare bör veta att genitivapostrof inte används i svenskan, förutom när det verkligen behövs för tydlighetens skull, som när ett namn slutar på s. Oftast behövs det inte ens då. Likaså tycker jag nog att man bör veta att fönsterbleck inte stavas med ä. Såvida det nu inte handlar om bläck som man har i/på fönstret. Petitesser kan man tycka, men det är väldigt störande för mig.

Det här är en debut som bådar gott och om författaren släpper ännu en bok så är det inte omöjligt att jag läser den också.

Detta var ett recensionsexemplar från Mimer bokförlag. Tack så mycket!

Boktipset hade inget estimerat betyg, eftersom det var så få satta. Bara fyra stycken och deras genomsnitt var 3.75. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om I fyra par skor: Lotten, och dagarna går... och Olika sidor.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Tematrio - 2012 års bästa

Nu ska det nog vara dags för sista inlägget om 2012 och det är veckans Tematrio från Lyran som behandlar det ämnet. Berätta om de tre bästa böckerna ni läste 2012!

Jag hade bara en enda stackars fullpoängare förra året, men massor av sådana som nästan kom ända fram. Det var alltså inte helt lätt att bara välja tre, men här är de.

1. Tom Rob Smiths bok Barn 44 tog mig helt och hållet med storm. Handlar om icke existerande brott i Sovjet under Stalintiden.

2. Författarduon Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren har skrivit två helt fantastiska böcker, Cirkeln och Eld. De platsar här båda två. Ungdomsböcker som passar även vuxna.

3. Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro blev kanske lite oväntat en favorit. Det var otroligt intressant att läsa om de rika, bekymmerslösa(?) argentinarna i sin skyddade, inhägnade miljö. Den kallas för spänningsroman, men det beror nog på vem man frågar. För mig, som mest läser just spänningsromaner, så är detta absolut inte det.

Utlottningar!

Många bloggar verkar fylla år nu i dagarna och två av dem lottar ut böcker just av den anledningen. Jag är inte sen att hänga på. Vem vill inte ha böcker?

Lottens bokblogg fyller två år och hon lottar ut ett hemligt bokpaket. Tävlingen pågår till och med 17 januari. Vinnaren tillkännages på hennes egen födelsedag, den 21 januari.

C.R.M. Nilssons blogg fyller ett år och lottar ut Hard-Boiled Wonderland and the End of the World av Haruki Murakami. Tävlingen är öppen till och med klockan 23.59 den 18 januari 2013. Vinnare koras lördagen den 19 januari.

Grattis båda två!

En smakebit på søndag: Tistelblomman

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Jag började läsa en ny bok nu på morgonen, Tistelblomman av Amanda Hellberg. Det är den tredje i serien om Maja Grå, en väldigt speciell kvinna. Hon kan nämligen förnimma döda och deras känslor. I den här boken har hon och Jack (pojkvännen) flyttat till de skotska högländerna, till ett hus som heter Tistelblomman. Ett riktigt gammalt, nästan övergivet stenhus. Ja, du kan ju säkert själv föreställa dig scenariot.

Eftersom jag precis börjat på boken så kommer smakebiten från början, sida 45. Maja Grå är alltså berättaren, jaget, och hon har i stort sett just kommit till Tistelblomman.

När jag kommer ut på trappan igen har solen brutit igenom molnen. Det varma ljuset ger färg åt buskarna och får glasrutorna nere i växthuset att gnistra. Jag vet att det egentligen är vackert men jag kan inte känna det. Jag tycker att solstrålarna vräker ner, att de slår emot mig och gör allting skarpt och hårt. Jag kniper ihop ögonen. En oro, en olust som skulle kunna liknas vid klaustrofobi har börjat pirra under huden. Tröjan sticks i nacken och jag längtar tillbaka in i huset igen, in i de skuggiga rummen.

Hyllvärmare 2013

bokmal73 har en trevlig liten utmaning kallad Välj 10 plöj 5 och eftersom hyllvärmare alltid är aktuellt att läsa för mig så hoppar jag på den utmaningen. På sätt och vis. Jag har ju betydligt fler hyllvärmare än 10 och hoppas läsa långt fler än 5, men jag listar mina i alla fall. Och så återstår bara att se hur många jag läst när 2013 är slut, men jag hoppas på hälften.

Alfredsson, Karin	Den sjätte gudinnan
Auel, Jean M	De målade grottornas land
Beckett, Simon	Dödens viskningar
Buthler, Dan & Öhrlund, Dag	Jordens väktare
Coben, Harlan	Spelaren
Coben, Harlan	Mästaren
Coben, Harlan	Släpp inte taget
Connelly, Michael	Hotet
Ekman, Kerstin	Häxringarna
Enger, Thomas	Skendöd
Eriksson, Kjell	Den upplysta stigen
Eriksson, Kjell	Prinsessan av Burundi
Eriksson, Kjell	Nattskärran
Eriksson, Kjell	Mannen från bergen
Eriksson, Kjell	Den hand som skälver
Eriksson, Kjell	Svarta lögner, rött blod
Evanovich, Janet	Explosivt byte
Finder, Joseph	Bytet
French, Tana	Okänt offer
Frimansson, Inger	Råttfångerskan
Gerhardsen, Carin	Pepparkakshuset
Gerhardsen, Carin	Mamma, pappa, barn
Gerhardsen, Carin	Vyssan lull
Gibbins, David	Atlantis hemlighet
Gluchovskij, Dmitrij	Metro 2033
Grangé, Jean-Christophe	En mässa för de döda
Jansson, Anna	Drömmar ur snö
Jansson, Anna	Först när givaren är död
Kallentoft, Mons	Den femte årstiden
Karjel, Robert	De redan döda
Kennedy, Douglas	Lämna världen
Kepler, Lars	Paganinikontraktet
Keyes, Marian	Å andra sidan
Khoury, Raymond	Isens gåta
Koontz, Dean	Dataterror
Koontz, Dean	Donatorn
Koontz, Dean	Hjärtats mörka flod
Koontz, Dean	Vad natten döljer
Koppel, Hans	Kommer aldrig mer igen
Lee, Harper	Dödssynden
Martin, George R R	Kampen om järntronen
McCarthy, Cormac	Blodets meridian
Mina, Denise	Garnethilltrilogin
Mosse, Kate	Kryptan
Mosse, Kate	Vintervålnader
Moström, Jonas	Evig eld
Motte, Anders de la	[geim]
Murakami, Haruki	Fågeln som vrider upp världen
Ohlsson, Kristina	Änglavakter
Palm, Elias	Corpus delicti
Persson, Leif G.W.	Den döende detektiven
Reading, Mario	Nostradamus försvunna profetior
Roman, Andreas	Någon i din säng
Roberts, Nora	Dödligt villospår
Rosman, Ann	Själakistan
Sem-Sandberg, Steve	De fattiga i Lódz
Sigurðardóttir, Yrsa	Det tredje tecknet
Sjöberg, Patrik & Lutteman, Markus	Det du inte såg
Stockett, Kathryn	Niceville
Söderlind, Therése	Norrlands svårmod
Tegenfalk, Stefan	Vredens tid
Tegenfalk, Stefan	Nirvanaprojektet
Wahlberg, Karin	Sista jouren
Wahlberg, Karin	Matthandlare Olssons död
Wall, Gunnar	Mordgåtan Olof Palme
Westerberg, Sven	Göteborgsmorden
Östlundh, Håkan	Släke
Östlundh, Håkan	Dykaren
Östlundh, Håkan	Blot

Bokbloggsjerka 11 – 14 januari

Efter ett lååååångt och förhoppningsvis härligt juluppehåll så är det återigen dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Vilken bok är du mest nyfiken på som kommer att komma ut under första halvan av det här året?

Det här är jättesvårt. Det finns tre böcker som jag längtar efter mer än något annat bokligt, men två av dem ska översättas och det vet jag inte när det blir och en kommer först i höst. Så alla tre är egentligen diskvalificerade och då får jag väl svara att jag ser mest fram emot Elly Griffiths En orolig grav, som tydligen ska komma i april. Nu har jag visserligen inte läst fjärde delen i serien om Ruth Galloway än, men det kan nog bli vilken månad som helst...

Bokåret 2012 i enkätform

En populär sammanfattning av 2012 i enkätform snurrar runt litegrann i bokbloggosfären och ja, jag erkänner jag är en sucker for enkäter. Det här är en sammanslagning av de jag hittade hos Books ABC och Lingonhjärta. Och efter denna får det faktiskt vara slut med olika sammanfattningar av 2012, nu tar vi tag i 2013.

Vilken var den bästa boken du läste 2012?
Barn 44 av Tom Rob Smith. Solklart. Detta var min enda fullpoängare under 2012 och den överrumplade mig fullständigt.

En bok du längtat efter och trodde du skulle älska men inte gjorde?
Elva av Arne Dahl. Jag visste visserligen att den inte skulle vara lik de andra böckerna om A-gruppen, men detta kändes inte alls som ett bra avslut.

Mest överraskande på ett positivt sätt 2012?
Där får jag nog säga båda böckerna om Engelsfors, Cirkeln och Eld, av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag var verkligen inte säker på att jag skulle gilla dem, ibland har jag väldigt svårt för genren, men det där var kärlek.

Vilken bok rekommenderade du till flest människor 2012?
Det var alldeles säkert någon bok om A-gruppen av Arne Dahl. Fantastiska deckare.

Bästa bokserien du upptäckte 2012?
Oj, oj, oj, det var svårt. Jag älskar ju serier och hittade många nya favoriter. Frågan är om inte Engelsfors går ut som vinnare här också.

Nya favoritförfattare som du upptäckte 2012?
Ja, det är ju många här också, läste inte mindre än 38 nya författare. Tom Rob Smith, Stephen Booth och Thomas H Cook läste jag bara en bok var av, men det blir definitivt fler av dem. Det tråkiga är att de två senare verkar vara nästan omöjliga att hitta (rätt) böcker av.

Den bästa boken utanför din comfort zone eller som var en ny genre för dig?
Det får nog faktiskt bli En dåre fri av Beate Grimsrud.

Mest spännande bladvändare 2012?
Hypnotisören av Lars Kepler var fruktansvärt spännande och gick knappt att lägga ifrån sig.

Bästa skräckisen 2012?
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist tyckte jag var vansinnigt otäck. Kanske inte så mycket på grund av vampyrerna, men ändå.

Hur många böcker läste du 2012?
91 stycken, vilket torde vara nytt rekord. Åtminstone sedan 1991.

En bok du läste 2012 som du troligen kommer läsa om under nästa år?
Ingen alls. Jag läser inte om böcker. Än.

Favoritomslag 2012?
Det låter lite tråkigt kanske, men jag bryr mig egentligen inte om utsidan och har därför inget favoritomslag.

Mest minnesvärda karaktär 2012?
Eli i Beate Grimsruds En dåre fri var en beundransvärd människa.

Vackrast skrivna boken som du läst 2012?
Jag kan nog inte svara på det, vackert språk för mig betyder långa, trista och detaljerade beskrivningar av allt och inget, vilket jag inte alls gillar. Ett språk jag gillar är kort, snärtigt och innehåller inte så många adjektiv och om jag ska gå efter den definitionen så är det någon av Arne Dahls böcker om A-gruppen som vinner.

En bok som gjorde starkt intryck på dig?
En komikers uppväxt av Jonas Gardell var en hemsk upplevelse och det berodde inte på att den skulle varit dålig utan för att det var som att återvända till 70-talet.

En bok du inte kan fatta att du väntade så länge med?
Av någon anledning blev Fyrmästarns dotter av Ann Rosman stående oläst i bokhyllan väldigt länge. Den var mycket bra.

Favoritcitat från en bok du läst 2012?
Det är ju egentligen inte ett riktigt citat, men det är det jag minns mest och det är ur En dåre fri av Beate Grimsrud. Men det jag tar med mig från boken är en affisch som Huvudpersonen Eli ser en affisch där två personer pratar. Den ena säger "En dag ska vi dö", då svarar den andra "Alla andra dagar ska vi det inte".

Kortaste och längsta boken du läst 2012?
Kortaste var Livets sommar av Oddvør Johansen (137 sidor). Längsta var Flickan från ingenstans av Justin Cronin (907 sidor).

Favoritförhållande från en bok du läste 2012?
Njä, det är väl ingen av böckerna jag läst som direkt innehållit något minnesvärt förhållande.

Favoritbok du läste 2012 av en författare du har läst andra böcker av?
Lätt. Åsa Larsson kom ju äntligen med sin nya bok, Till offer åt Molok. Ruggigt bra.

Bästa bok du läst endast för att du fick tipset från någon annan?
Dessvärre är det ju nästan så att alla böckerna på ett eller annat sätt är tips från någon annan, men tack vare Lotten och TinaO så läste jag Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro, som var oväntat bra.

Ny favoritblogg du upptäckte 2012?
Svår fråga. De flesta bloggar jag läser har jag följt ett tag, men jag vet två som jag hittade och det är C.R.M. Nilsson och *malins bokblogg*.

Favoritrecension du skrev 2012?
Min sågning av Knausgårds Min kamp 1 :)

Bästa event du besökte 2012?
Det finns tyvärr inte så många event att gå på om man inte bor i Stockholm. Och det gör jag ju inte.

Mest populära inlägget på din blogg 2012?
Det verkar vara 100 böcker man ska läsa innan man dör med fantastiska 287 sidvisningar.

En bok du inte läste 2012 som du kommer prioritera 2013?
Någon i din säng av Andreas Roman stod på min planeringslista länge under 2012 och blev faktiskt den första boken jag läste 2013.

En bok du ser fram emot?
Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren kanske? Men det blir nog sorgligt att läsa den sista boken i den fantastiska trilogin.

"Kinesen" av Henning Mankell

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 581
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (första) 2008 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 26 december 2012





Första meningen: Skare, sträng kyla.

Baksidetext
I den lilla byn Hesjövallen har 19 människor slaktats på det mest bestialiska sätt. Alla är mycket gamla och de har gått en fruktansvärd död tillmötes. Undantaget är en 12-årig pojke som dödats i sömnen. Polisen säger att endast en fullständig vettvilling kan ha utfört något så fruktansvärt. Det enda spår som finns efter gärningsmannen är ett rött sidenband som hittats på mordplatsen.

När domaren Birgitta Roslin läser om dådet i inser hon att hon är släkt med några av offren. Och ju mer insyn hon får i utredningen förstår hon att detta inte är en galnings vansinnesdåd. När hon försöker ta redan på vad som egentligen hänt i den lilla byn dras hon aningslöst in i ett världspolitiskt spel där hennes eget liv är hennes insats.

Min kommentar
För väldigt många år sedan läste jag en Wallander-deckare av Mankell och tyckte inte alls om den, jag vet inte om de andra är likadana, men just den upplevde jag som otroligt dåligt skriven, förutsägbar och simpel. Sedan blev det ingen mer Mankell. Förrän nu. Och faktum är att det blir nog inga fler alls nu.

Boken är inte dålig, absolut inte, men jag tyckte inte om den. Här finns alltför mycket som stör mig. Många småsaker sänker trovärdigheten, som att någon blir sjukskriven av att ha för högt blodtryck en gång, eller att specialist blir kontaktad efter andra gången. Det är möjligt att sådant kan hända, men då gissar jag att man måste ha väldigt högt blodtryck. Så högt att man kanske inte bör resa till andra sidan jorden eller blanda sig i en mordutredning. Och jag tänker inte ens ta upp hur handfallna polisen är. Eller själva motivet till alltihop, som på något sätt leder till världsomfattande händelser. Birgitta Roslin finner jag inte heller helt övertygande. Är hon inte helt sanslöst naiv? Samtidigt som hon tror alla konspirerar.

Ännu en störande detalj är att alla karaktärer hela tiden kallas för sitt fullständiga namn; förnamn och efternamn. Faktum är att jag vet vem, till exempel, Birgitta Roslin är efter ett tag och det kan faktiskt räcka att kalla henne antingen det ena eller det andra.

Boken är otroligt politisk och ibland känns det som att jag läser en politisk pamflett eller ett partiprogram. Jag är inte överdrivet intresserad av politik och alla detaljerade beskrivningar av hur Kina har betett sig, beter sig och måste bete sig är vansinnigt tråkiga och långrandiga. Alla dessa försvarstal i monologform som fru Roslin sysselsätter sig med är inte heller direkt upplyftande och gör inget alls för att driva historien framåt. Jag betackar mig för att bli skriven på näsan vad jag bör tycka om olika saker.

Nu när allt detta dåliga är sagt så vill jag än en gång poängtera att boken absolut inte är dålig. Vissa stunder var den lysande och även om man ganska snabbt listade ut hur allt låg till så var inte berättelsen ointressant. Och all historiebeskrivning var inte heller torr och trist eller onödig, det var helt enkelt bara för mycket. Av nästan allt.

Boktipsets estimerade betyg var 3.9. Jag ger den 3.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Kinesen: Bokmania, Daniels bokblogg och En bok om dagen.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Topp tio bokliga mål för 2013

Veckans Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday) är en riktigt svår nöt att knäcka, tio bokliga mål för 2013. Vi får se om jag kan krysta fram så många...

1. Att njuta av läsningen är det allra första och viktigaste målet.

2. Att inte köpa fler böcker än jag läser vore något att sträva efter.

3. Att ro i land boktolvan borde inte vara några problem.

4. Att slutföra utmaningen Böcker om böcker är också ett mål.

5. Att läsa alla hyllvärmare, 69 stycken, klarar jag nog inte, men jag hoppas landa på runt 50.

6. Att låna fler böcker på biblioteket önskar jag att jag kunde ha som mål, men med så många olästa böcker blir det svårt.

7. Att läsa lika många böcker som under 2012 är nog omöjligt (91), men jag sätter målet till mer lagom 70 stycken.

8. Att läsa klart diverse serier som jag följer känns ganska prioriterat, de är ganska många.

9. Att läsa utanför min comfort-zone är något jag vill göra mer av.

10. Att njuta av läsningen. Sa jag det?

Tematrio - Klassikerläsning

Eftersom Lyran hastigt och lustigt drog igång en Klassikerutmaning igår handlar så klart veckans Tematrio om klassiker. Berätta antingen om klassiker ni läst och vill tipsa om eller berätta om klassiker ni skulle vilja läsa.

Jag väljer klassiker som jag redan har läst och bara svenska. Och så skulle jag gärna vilja veta definitionen på klassiker, om någon av dessa tre inte räknas dit så ber jag om ursäkt.

1. Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg läste jag nästan på pin kiv i nian när läraren sa till mig att välja en annan bok i stället för Utvandrarna. Den skulle jag nog inte hinna läsa ut, tyckte hon. Så jag läste allihop och fullkomligt älskade.

2. Någon gång i tonåren läste min kompis Frans G Bengtssons Röde Orm, men jag passade den gången. Många år senare dök den upp igen och då kunde jag inte stå emot. Köpte den, läste den och blev helt såld. Vilken fantastiskt rolig bok. Om man nu får säga så om en så brutal bok.

3 När jag gick i första klass så hade alltid vår fröken högläsning på morgonen. Ett ganska långt tag läste hon Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf och jag minns fortfarande hur fascinerade vi var allihop. Läste den själv i vuxen ålder och det är verkligen en fantastisk bok.

Min litterära resa i december 2012

December blev en lite annorlunda månad, på många sätt, och också vad gäller läsningen. Inte så många deckare som det brukar vara och både en ljudbok och en e-bok slank med. Många böcker är också riktigt svåra att sätta en kartnål för, eftersom de flyger och far all over the place (för att använda ett populärt citat).

Resan börjar i Argentina, i ett exklusivt inhägnat område strax utanför Buenos Aires. Man skulle kunna tro att folk är lyckliga där, men allt är inte vad det ser ut att vara. (Torsdagsänkorna)

Nästa resmål är lite osäkert, jag tror allt börjar i Tyskland för att sedan fortsätta i Italien. Här hoppas litterära karaktärer ut ur sina historier och börjar leva rövare i vår verklighet. (Bläckhjärta)

Därefter går resan vidare till Malmö och Rosengård, där det en gång fanns en liten, fattig kille som spelade fotboll. Resmålen här är många, men allt började i Malmö. (Jag är Zlatan Ibrahimović)

Sedan åker jag till det mörka Glasgow där en man kidnappas i sitt hem, där hela familjen är närvarande och dottern blir skadad i kalabaliken som utbryter. Korkade kidnappare och rivalitet mellan de utredande poliserna gör att inget blir som det borde. (I midnattens stillhet)

Resan går tillbaka till Sverige och Stockholm där en alldeles vanlig medelålders kvinna plötsligt blir hemlös och tvingas umgås med andra uteliggare, knarkare, prostituerade. En riktigt tragikomisk historia. (Borta bäst)

Nästa resmål är det fiktiva Hesjövallen, någonstans i Hälsingland, där någon mördar 19 personer på ett alldeles ovanligt och grymt sätt. Avstickare görs till både Helsingborg och Kina i jakten på mördaren. (Kinesen)

Tillbaka i Stockholm igen får vi följa fyra, vid första anblicken, väldigt olika personer. Alla med sina egna problem och på något sätt korsas vägarna och egentligen är de inte så olika. Här görs en avstickare tillbaka till Buenos Aires, Argentina. (I fyra par skor)


Visa December 2012 på en större karta