Visar inlägg med etikett Alex Michaelides. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Alex Michaelides. Visa alla inlägg

onsdag 15 juni 2022

Bok: Terapeuten av Alex Michaelides

Författare: Alex Michaelides
Titel: Terapeuten
Genre: Thriller
Antal sidor: 320
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The maidens
Översättare: Sabina Söderlund
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 maj 2022




Första meningen: Edward Fosca var en mördare.

Baksidetext
Edward Fosca är en mördare. Det är Mariana säker på. Men Fosca är oåtkomlig: en attraktiv, karismatisk professor i grekisk dramatik på Cambridge, omtyckt av både personal och studenter - och särskilt av medlemmarna i det hemliga sällskap av kvinnliga studenter som kallar sig Jungfrurna.

Mariana Andros är en framstående men problemtyngd gruppterapeut som blir fixerad av Jungfrurna när en medlem - en vän till Marianas systerdotter Zoe - hittas mördad i Cambridge. Mariana misstänker att något ondskefullt lurar bakom de idylliska spirorna och tornen. Och hon blir övertygad om att Edward Fosca - trots alibi - är skyldig.

Men varför skulle Fosca ha mördat en av sina studenter? Och varför återkommer han ständigt till jungfrun Persefones riter och hennes resa till Dödsriket? När ännu en kropp hittas eskalerar Marianas besatthet av fallet. Hon är fast besluten att hitta mördaren, även om det kan kosta henne allt.

Min kommentar
För snart två år sedan läste jag hans förra bok, som jag kände mig ganska ensam om att inte hylla. När Terapeuten överraskande dök upp på hallmattan så kände jag mig lite tudelad. I mångt och mycket så tycker jag ju att alla är värda en andra chans, men ibland tar det emot lite mer. När jag behövde en snabbläst bok i slutet av maj så föll då valet på den.

Min allra första reflektion blir att Alex Michaelides verkligen måste gilla terapeuter. Även den här boken handlar nämligen om en. Naturligtvis var jag ju tvungen att googla lite på honom och det visar sig att han har pluggat psykoterapi i tre år. Med facit i hand så kan jag ju tycka att man nog borde ha bättre insikt i det mänskliga sinnet då. Eller så är det ju fullt möjligt att det är bristen på det som gör att han faktiskt har bytt yrke.

Karaktärerna är inte speciellt många, men ingen av dem är egentligen speciellt bra skriven. Om man vill vara elak så är det inte någon av dem som är trovärdig. De gör och säger saker som passar in i historien, men som inte är ett dugg sannolika. Mariana själv, till exempel, hon verkar inte vara någon speciellt bra terapeut. Hon är ingen människokännare överhuvudtaget och är varken inkännande eller lyssnande. Hon gör underliga val och beter sig rent allmänt mycket märkligt. Inte alls som en välutbildad och klart tänkande människa. Självklart springer hon bort från ställen där folk rör sig, till helt öde platser, när hon tror att hon är förföljd.

För mig känns det som att författaren har kastat in "fakta" om psykologi, mytologi, grekiska och kanske något mer som jag har glömt. Det skulle kunna vara intressant, men problemet är att han kastar in det utan hänsyn till om det passar in. Tyvärr så är det sällan det gör det. Dialogen är krystad och ibland rent pinsam. Det händer att jag känner mig illa berörd. Jag undrar också lite över varför alla kvinnor (och oftast männen också) är vackra som en saga. Var är alla vardagliga kvinnor (och män)? Får de inte gå på Cambridge? Och allvarligt, hade tjejen verkligen en tom kokainflaska på rummet? Eller var det kanske en tom Coca Cola-flaska?

Det kommer ett flertal referenser till förra boken, psykologen (eller vad han nu är) i den förekommer även här. Detta är inte det enda gemensamma, upplägget här påminner väldigt mycket om Den tysta patienten. Med det menar jag att den har inte speciellt mycket substans och sedan en tvist som förändrar allt. Är det nog meningen i alla fall. Till skillnad från Mariana så lyssnar jag så ganska tidigt hade jag på känn vem. Däremot så var varför oklart för mig. Vilket det fortfarande är när boken är slut.

Historien i Terapeuten känns så oerhört konstruerad och alldeles för ospännande för att vara en thriller. Motivet kan vara det dummaste och mest inaktuella som jag någonsin har råkat på. Nej, boken är inte helt utan underhållningsvärde och många har faktiskt gillat den. Mig passar den inte så bra.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,63 i genomsnitt (beräknat på 162 548 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigRåSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Terapeuten: DAST Magazine, Snowglitter och Bokprataren.

lördag 21 september 2019

"Den tysta patienten" av Alex Michaelides

Författare: Alex Michaelides
Titel: Den tysta patienten
Genre: Thriller
Antal sidor: 320
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The silent patient
Översättare: Hanna Axén
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2019
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 augusti 2019




Första meningen: Jag vet inte varför jag skriver det här.

Baksidetext
Alicia Berensons liv är till synes perfekt. Hon är en känd konstnär gift med en eftertraktad modefotograf. Tillsammans bor de i ett lyxhus med stora fönster och utsikt över en park i ett av Londons mest fashionabla områden. En kväll kommer Alicias make hem från en modefotografering - och Alicia avlossar fem skott i hans ansikte, för att därefter aldrig mer säga ett ord. Alicias vägran att prata eller komma med någon som helst form av förklaring förvandlar en våldsam familjetragedi till någonting mycket större: Ett mysterium som fångar allmänhetens fantasi och gör Alicia - den tysta patienten - ökänd.

Theo Faber, rättsmedicinsk psykoterapeut, har väntat länge när han till sist får chansen att ta sig an fallet. Hans besatthet av Alicia - av att få henne att prata och få fram sanningen om det brutala mordet på hennes make, leder honom allt djupare in i hans eget psyke och hans egna motiv, tills det hotar att förgöra honom...

Min kommentar
När den här boken plötsligt dök upp på hallmattan blev jag väldigt överraskad. När en bok kallas 2019 års stora thriller-hajp så förväntar jag mig att jag faktiskt har hört talas om den. Det hade jag inte. Den var fullständigt okänd för mig. Jag är inte den som är den, självklart måste jag ju läsa den. Förväntningarna var inte speciellt höga, jag har så många gånger gått på de där blurbarna och säljtexterna att jag snarare kände mig skeptisk. Det var alltså upp till bevis som gällde här. Om du har tänkt läsa den här boken så gör du bäst i att sluta läsa det här inlägget. Jag vill inte riskera att förstöra läsningen för dig och du vill inte veta för mycket.

Den tysta patienten jobbade i uppförsbacke ända från start. Jag blev väldigt irriterad när boken mer verkade handla om berättaren, Theo Faber, än om patienten Alicia. Dessutom är Theo en ganska tråkig figur. Och en idiot. Han lyckas aldrig riktigt intressera mig. Ett tag tänkte jag att boken ju borde ha hetat Den besatte psykoterapeuten i stället. För det mesta får man Theos perspektiv, men ibland så dyker Alicias dagboksanteckningar upp och de är lite mer intressanta.

Det var lite för mycket psychobabbel för mig, vilket kanske är svårt att undvika med tanke på vad boken handlar om, men alla dessa kategoriska påståendena gjorde mig nästan tokig.

Jag var så säker på hur allt låg till att jag inte ens lyfte på ögonbrynet när upplösningen kom. Oförutsägbarheten var kanske inte lika med noll, men nästan allt är så uppenbart att det lika gärna kunde ha annonserats i tidningen. Förmodligen är den mer spännande om man inte brukar läsa thrillers. För mig blir det lite för enkla och billiga knep för att kollra bort läsaren och den är på tok för lik många andra thrillers. Det känns som att alla vill skriva den här typen av bok just nu.

Den tysta patienten är inte dålig på något sätt, det är bara det att den aldrig blev den där thrillern som jag hade förväntat mig. Den har många av beståndsdelarna som krävs, men de förvaltas inte på något speciellt bra sätt. Det lunkar liksom bara på. Jag fick aldrig högre puls och jag blev aldrig nyfiken. Den saknade det där lilla extra och ärligt talat, det måste finnas mer substans i en bok. Inte bara en twist på slutet.

På Goodreads hade den 4,05 i genomsnitt (beräknat på 118 017 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Den tysta patienten: Bokkoll, DAST Magazine och Mysterierna.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.