"Lyckohjulet" av Ramona Fransson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 307
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Greger Thulin 4
Förlag: anomaR
Utgivningsår: (första) 2009 (min) 2009
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 27 mars 2012

Första meningen: Äntligen en hel ledig dag, tänkte spaningschef Greger Thulin, sträckte nöjd upp armarna mot himlen, tog ett djupt andetag och fick smaken av salt och tång på tungan.
Sista meningen: Det ska nog bli gott med en kopp kaffe, trots allt, tänkte hon.

Baksidetext
Solsken, blå himmel och ett stilla hav. Allt är perfekt för en efterlängtad ledig dag i Skärhamn för spaningschef Greger Thulin, men ledigheten blir kort, när ett långt utdraget skri lägger sig över hamnen.

En död man i en yacht blir upptakten till en lång och varm sommaren i mördarens fotspår. Ytterligare ett dödsfall inträffar i samma familj och samtidigt skadas en av sönerna i en bilbomb. Är det någon i familjen som är mördaren? Greger Thulin får veta att en av sönerna tillbringar större delen av sin fritid på Casino Cosmopol. Är han spelmissbrukare och har han lånat pengar av fel person?

En förkolnad kropp hittas, gömd bakom en container på Packhuskajen, i närheten av Casino Cosmopol och kriminalkommissarie Katarina Linde misstänker att kriminella gäng ligger bakom. Har morden ett samband med den spelmissbrukande sonen i familjen?

Min kommentar
Nej, böckerna om Greger Thulin passar mig inte alls. Jag vill så gärna tycka om dem, men det går inte.

Historien är tunn och även om nu nästan alla deckare är fulla av sammanträffanden så blir det bara för mycket här. Tack och lov var det värsta puttenuttiga från förra boken borta, men karaktärerna med sin fortsatt dåliga impulskontroll gör mig frustrerad. Något som gör mig ännu mer irriterad är kommateringen. Jag som älskar ordentliga meningar med kommatecken och punkt på rätt ställe får nästan en ångestattack över stackatoläsningen. Som till exempel...

Stefan i sin tur, kunde ringa till sin fru Sara. Hon var en av de bästa rättsmedicinarna i landet, och fanns det något i kroppen, som inte borde vara där, var hon den rätta för jobbet.

Dessvärre är nog inte detta det värsta exemplet, men det var det jag hittade nu när jag tittade. För att göra det hela ännu värre så var det nog ett kommatecken före varenda att i hela boken. Och så var det det här med utropstecken. Det är ju möjligt att användningen har ändrats, men för mig så är ett utropstecken något som indikerar ett utrop av något slag (hör och häpna). Det är inte något man sätter efter en vanlig mening. Lite petig känner jag mig nu också, men borde man inte kunna stava till skagenröra när man är från västkusten?

En annan pytteliten sak som stör mig är att alla personer i boken har efternamn. Utom de med invandrarbakgrund. Åtminstone inte vad jag kunde upptäcka. Och sättet dessa personer beskrivs på är inte heller något som tilltalar mig.

Nu är de fyra böckerna om Greger Thulin jag hade i alla fall utlästa och det blir inga fler för mig.

Boktipsets estimerade betyg var 2.6. Jag ger den 2.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Lyckohjulet: Deckarhuset, *¤*Zirathi*¤* och Boksnoken.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

"Mord i Skärhamn" av Ramona Fransson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 268
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Greger Thulin 3
Utgivningsår: (första) 2007 (min) 2009
Media: Pocket
Förlag: anomaR





Första meningen: Han stod i hallen med telefonluren i handen och rektorns röst ekade i örat.
Sista meningen: Det ska bli gott med mat, tänkte han.

Baksidetext
I Skärhamn på Tjörn på västkusten tror spaningschef Greger Thulin att han bor i en idyll. Men även den vackraste av tavlor kan ha ett felaktigt penseldrag.

Bakom väggarna i Bleketskolan döljer sig fysisk och psykisk mobbing och droger. På Rönnvägen bor Jonas Blomgren, klassföreståndare på Bleketskolan. I hans klass finns eleverna Amanda Durén och Belinda Wallin. Amanda har exklusiva märkeskläder, strör pengar omkring sig och bor i en herrgård medan Belindas familj är tacksamma om det finns pengar till att betala de nödvändiga utgifterna. Belindas mamma, Margit Wallin har en olustig känsla när det gäller dotterns klassföreståndare.

Kan det vara så att han bevakar Belinda och i så fall varför? När det första mordoffret dyker upp på Lyckebacken i Skärhamn är Greger Thulin först övertygad om att de inom en snar framtid kommer att få fast mördaren men missmodet kryper närmare allt eftersom tiden går. Kriminalare Katarina Linde och kriminaltekniker Charlotte Engman skickas till platsen och försöker lägga pussel med ledtrådar de lyckats skrapa ihop. Det visar sig att offret hade en lägenhet på Eklandagatan i Göteborg. Vad sysslade han med i lägenheten? Snart börjar Katarina misstänka att bakom offrets familjefasad döljer sig inte enbart en hustrumisshandlare.

Greger Thulin tvingas snart att ställa den oundvikliga frågan; Har idyllen i Skärhamn packats ner i en kappsäck, kastats ombord på en båt och seglat ut ur hamnen?

Min kommentar
Karaktärerna i de här böckerna (denna, Dyrbar kärlek och Iskall hämnd) ger mig nästan gråa hår. Jag har aldrig träffat på människor, varken i litteraturen, filmen eller verkligheten, med så katastrofalt dålig impulskontroll. Det känns lite som att alla hela tiden slänger sig om halsen på alla. Det skriks och det pussas på och puttas på och sparkas på. Oavbrutet. Det må väl vara hänt om barn och ungdomar pysslar med sådant, men vuxna, och inte vilka vuxna som helst, utan poliser som man kanske helst vill se som seriösa och någorlunda kontrollerade människor. Det blir bara för mycket.

Kärlek på jobbet och kärlek i deckare är väl också OK, men om jag vill ha böcker där romanserna går i första hand så väljer jag annat än deckare. Här finns alltså tre par inom samma utredningsgrupp och ja, ni kan ju tänka er själva. Det blir bara för mycket.

Dialogerna är så krystade att jag blir generad. Liknelserna är intressanta, men de säger mig ingenting: "Journalisterna sitter som hökar på en telefontråd." "[...] hennes olivfärgade hy hade antagit färgen av blöt sallad." "[...] blicken gled över dem som en wakeboard." Grejen med liknelser är ju att de ska vara "vedertagna", alla ska liksom få en bild i huvudet. Men hur ser egentligen blöt sallad ut? Är inte den fortfarande grön? Nå, ni förstår väl? Det blir bara för mycket.

Fortfarande beskrivs allt i detalj, gärna hur man dricker juice direkt från paketet och liknande. Människors egenskaper och känslor beskrivs likaså. Inget får jag upptäcka själv. Det är inte lika illa i den här boken som i de två tidigare, men det är illa nog. Antalet inblandade personer är också på tok för högt. Massor av ovidkommande människor, som bara dyker upp för att vi ska ta del av illa dold samhällskritik. Det är helt OK att vara kritisk till företeelser vi alla vet finns, men när den ena efter den andra krystas fram och kommer i form av en pekpinne, då ryser jag. Och det är inte av välbehag. Det blir bara för mycket.

Det kanske låter som att jag avskyr det Ramona Fransson skriver, riktigt så är det inte, men kanske borde hon skriva något annat än deckare. Alla böckerna jag har läst av henne har genomsyrats av omtanke om den lilla och utsatta människan och på något sätt känns det som att det är det hon vill skriva om. Egentligen. För själva deckarhistorien är mer som utfyllnad och tar allt mindre och mindre plats och samhällskritiken allt större. Och den biten gör hon bra. Men det hör inte hemma i en kriminalroman och definitivt inte alla problem på en gång och absolut inte som pekpinnar.

Det här var den sista boken i Pocketlovers Tre på tre-utmaning. Dock har jag den fjärde delen om Greger Thulin kvar oläst. Jag får se när jag orkar ge mig på den.

Boktipset estimerade betyg var 1.9, jag ger den 2.0.

Andra som bloggat om Mord i Skärhamn: Annikas litteratur- och kulturblogg, Pocketblogg och Boksnoken.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Mord i Skärhamn av Ramona Fransson.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

"Iskall hämnd" av Ramona Fransson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 252
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Greger Thulin 2
Utgivningsår: (första) 2006 (min) 2006
Förlag: anomaR

Första meningen: Tungt tillbaka lutad satt hon i en sliten grön manchestersoffa och tittade på nyheterna.
Sista meningen: Katarina tystade honom med sina läppar.


Baksidetext
Hon låg med slutna ögon i soffan. Minnen från hennes barndom vällde fram. Doften av tång och salta hav slöt sig omkring henne. I huset på Klädesholmen på Tjörn hade hon upplevt trygghet och lycka tillsammans med sina föräldrar. Men allt tog slut tvärt. När den första besvikelsen lagt sig tog hon en dag i taget. Men plötsligt en dag insåg hon att de blvit grundlurade. Då kom bitterheten och hatet. Och tanken på hämnd var inte längre främmande.

I en övergiven industribyggnad i Sisjöns industriområde i Göteborg hittas riksdagsledamoten Martin Swedin brutalt knivmördad. I sitt politiska liv hade han engagerat sig för de svaga och mest utsatta grupperna. Spaningschef Greger Thulin kallas in tillsammans med Katarina Linde och kriminaltekniker Charlotte Engman. Varför befann sig Martin Swedin på en sådan plats sent en söndagskväll? Vem hade lockat ut honom?

Under pågående utredning inträffar ytterligare ett mord på en riksdagsledamot. I riksdagen hörs krav på fler poliser och bättre personskydd. Greger Thulin och hans kollegor försöker kartlägga de mördade männens liv. Det ökar kriminalpolisens förvirring i deras sökande. Vad är egentligen motivet? Svartsjuka, politik eller båda? Finns det mer än en mördare? Greger Thulin känner frustration över bristen på bevis. En del har hört häftiga gräl mellan politiker. Orsaken till grälen ska enligt uppgift vara fastighetsskatten. Men Katarina Linde anser inte att politiskt käbbel kan ha någon betydelse. De har fortfarande inte fått upp något spår när det inträffar ett tredje mord!

Min kommentar
Nej, jag är ledsen, det här är inget jag gillar alls. Även om den här är bättre skriven än Dyrbar kärlek, så är skillnaden marginell. Det hjälper inte ens att första mordoffret hittas i byggnaden som ligger nästan granne med där jag jobbade i nio år.

Hela tiden matas jag med specifika detaljer om vad folk gör, för att bara ta ett enda exempel (sid 24): "Med små trippande steg gick hon in i badrummet, satte sig på toaletten och kissade. Drog ut en bit toalettpapper, rev av den och torkade sig. Reste sig upp och spolade. [...] Hon tog schampoflaskan och tryckte ut en klick i handen. Hon gnuggade in schampot i håret och kände hur det rann ner i ögonen. Hon masserade in det med hårda och jämna tag." Jag vet hur man går på toaletten och hur man tvättar håret och behöver inte en steg-för-steg anvisning.

När jag läser boken så undrar jag om ingen har korrekturläst överhuvudtaget, det vimlar av språkfel av alla de slag; böjningsfel, fel ordföljd, särskrivningar (se till exempel redan första meningen), ibland saknas ord och ibland är det för många, personer byter namn för att i nästa mening byta tillbaka. Sådana här saker gör att jag upplever läsningen som extremt jobbig, eftersom flödet hela tiden blir stört.

Ytterligare en annan sak som gör mig synnerligen irriterad är pekpinnar och sådana skjuts det in hela tiden. Jag förstår att Ramona Fransson vurmar för de svaga i samhället, men jag behöver inte få det skrivet på näsan. Det till och med krystas fram ett extra mordfall för att vi tydligt ska få veta hur dumma åklagare är. Vid alla möjliga, och omöjliga, tillfällen får vi politiska åsikter serverade på silverfat. Det går att göra bättre, man behöver inte vara övertydlig.

Karaktärerna beter sig också irrationellt, med krystade repliker och överdrivna känsloyttringar. Om jag skulle träffa människor med sådana svårigheter att hantera känslor, ute i verkligheten, så skulle jag bli riktigt rädd. Det här handlar alltså om vuxna människor, och det är inte bara brottslingarna, som får riktiga frispel. Och hela tiden beskrivs allting i detalj.

Precis som i förra boken så skiftas det mellan imperfekt och presens och det är fortfarande på tok för många utropstecken.

Om jag ska säga något positivt också, så är historien bättre här och mot slutet flyter det på riktigt bra.

Det här var andra boken i Pocketlovers Tre på tre-utmaning och nu är det bara Mord i Skärhamn kvar. Jag hoppas verkligen att den är bättre för även den fjärde boken, Lyckohjulet, står redan i bokhyllan. Ibland är det inte bra att köpa grisen i säcken.

Boktipset estimerade betyg var 2.0, jag ger den 2.0.

Andra som bloggat om Iskall hämnd: Annika, en bok om dagen och Pocketblogg.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Iskall hämnd av Ramona Fransson.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

"Dyrbar kärlek" av Ramona Fransson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 306
Serie: Greger Thulin 1
Första utgivningsdatum: 2005
Min upplaga: 2007-09-01
Förlag: anomaR

Baksidetext
Vid ett inbrott hos familjen Svalborg försvinner inte bara dyrbar konst, utan även barnvakten, grannens dotter Elina Gullberg. Vad har hänt henne? Daniel och Miriam Gullberg är utom sig av oro. Spaningschef Greger Thulin med kollegor tar tag i utredningen.

Kennet Svalborg vill skilja sig från Viola och hon misstänker att han har träffat en annan kvinna.

En dryg månad efter inbrottet hos famljen Svalborg hittas en ung kvinna i Göteborg, misshandlad till döds. En kort tid därefter hittas liket av en ung man i Mölndalsån. Skjuten till döds. Greger Thulin och kriminalteknikern Charlotte Engman undrar om det kan finnas ett samband mellan de mördade personerna.

Min kommentar
Oj, var ska jag börja? Det här var verkligen inte bra. Berättandet skiftar mellan presens och imperfekt, inte speciellt ofta, men tillräckligt för att jag ska hänga upp mig på det. Det blir på något sätt ett totalstopp när jag måste byta mellan tempus. En del beskrivningar är onödiga (jag bryr mig inte om det var blommiga kaffekoppar) och i vissa fall säger de mig ingenting (vad har man egentligen för hårfärg om man har "en mustig blandning av salt och peppar"?). Styckeindelningen var ofta så ologisk att jag fick läsa om, ibland delades på stycken som hörde ihop och ibland delades inte på stycken som inte hörde ihop. Lite illa dold samhällskritik klämdes in också, väldigt sällan på ett naturligt eller bra sätt. Och dessa utropstecken. Det är möjligt att "reglerna" har ändrats för användningen av utropstecken sedan jag gick i skolan, men för mig betyder de utrop. Ingenting annat.

Det som ändå störde mig mest, var att allt var beskrivet in i minsta atomer: "Miriam gick fram till köksbänken, tog tag i kaffekannan, gick bort till diskbänken, skruvade på vattnet, höll fram kaffekannan under kranen och lät den fyllas upp med vatten." Vilken tur, jag hade ingen aning om hur man brygger kaffe. Även känslor och egenskaper radades plikttroget upp, i stället för att man fick uppleva dem genom repliker, tankar eller händelser. Det kändes lite som att jag blev påtvingad alltihop och inte fick tänka själv.

Om man nu skulle nämna något positivt också, så var det att jag faktiskt blev överraskad av händelseförloppet. Jag upplevde det aldrig som förutsägbart och det är bra. Skönt var det också att den till synes helt omotiverade meningen i början av boken fick sin förklaring till slut. Även om just slutet kändes lite fegt och för enkelt.

Den här boken ingår i min Boktolva och även i Tre på tre, där jag ska läsa de tre första i serien om Greger Thulin. Det kommer att bli svårt att motivera sig att läsa nästa bok.

Boktipsets estimerade betyg var 2.5. jag ger den 2.

Andra som bloggat om Dyrbar kärlek: PocketBlogg, en bok om dagen och Annikas litteratur- och kulturblogg.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.