Bok: Klubben för en lyckligare jul av Caroline Säfstrand

Författare: Caroline Säfstrand
Titel: Klubben för en lyckligare jul
Genre: Feelgood
Antal sidor: 350
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Vid livets vägskäl 4
Förlag: Bokfärlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2024 (min) 2024
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 27 december 2024




Första meningen: Albert Einstein lär ha sagt: "Det finns bara två sätt att leva sitt liv."

Baksidetext
Joy har egentligen allt, ändå är hon aldrig så glad som hennes namn antyder. När hon ser en annons om en skrivkurs som ska göra deltagarna lyckligare på sex veckor nappar hon. Kanske kan den förhindra ett sammanbrott före jul? Kursens deltagare är olika varandra men har en sak gemensamt: alla behöver de hitta ett sätt att klara av årets mest kravfyllda familjehögtid, späckad av traditioner och måsten. Kursledaren Sam, och hans medhjälpare och stora kärlek Cecilia, vet att pennans kraft faktiskt kan ta dem längre än så. Vänskapsband knyts, orden öppnar helt nya dörrar och julen … ja, den bjuder på oväntade överraskningar.

Min kommentar
Eftersom jag ogillar att ha en bok igång över ett årsskifte (det är så tillfredsställande att börja på en ny på första dagen av det nya året) så försöker jag avpassa så att det blir som jag vill ha det. När julafton kom och jag skulle påbörja en ny bok, så var det ju en hel vecka kvar på 2024 så jag tänkte att jag hade gott om tid för att läsa Klubben för en lyckligare jul. Den lästes dock ut på bara fyra dagar.

Caroline Säfstrand har blivit något av en favorit nu och den här serien, som faktiskt är fristående, bestående av fyra böcker är riktigt bra. Hon skriver på ett sätt som verkligen passar mig, som berör på djupet. Från start till mål. Dessutom så är det helt omöjligt att inte börja fundera på sitt eget liv under läsningen. Vad man eventuellt skulle vilja ändra eller förbättra. Jag blir helt enkelt inspirerad.

Berättelsen består av fyra olika perspektiv och alla är lika bra och intressanta. Så fort jag lämnar ett POV så längtar jag tillbaka. Fokus ligger på hur skrivkursen sätter igång saker i de olika karaktärernas liv. Just skrivterapidelen känns inte riktigt trovärdig, som den är skildrad. Det låter ju helt fantastiskt om det att skriva ett enda ord kan få sådana här följder. Men jag antar att de gör mer än det som läsaren får ta del av.

Karaktärerna är trovärdigt tilltufsade av livet och jag gillar dem allihop. Men Valter! Åh, vad jag tycker om Valter. Han är nog lättast att relatera till, med nära och kära på långt avstånd. Även om mina inte är riktigt så långt bort och jag har ju dessutom sambons familj att falla tillbaka på. Joy kan jag känna igen mig lite i. Jag hade inte heller kunnat låta bli att gräva lite i familjehemligheterna. Hon har i alla fall en bra man, även om han verkar ha lite samma tendens att rycka på axlarna åt problem som Joys mamma. Den som hade flest människor runt sig var den som var mest ensam, men Sannes liv har en utomordentligt vacker yta. Jag känner omedelbart att jag inte hade gillat vare sig hennes hem, man eller svärföräldrar. Så förljuget.

Jag är helt förvissad om att ingen blir lycklig av att vara glad hela tiden, att förneka/inte låtsas om det jobbiga. Man måste få känna alla känslor. inte låta vare sig sig själv eller någon annan förminska dem. Bara genom att läsa den här boken så får jag känna allt man kan tänka sig.

Är Klubben för en lyckligare jul den mest trovärdiga julroman jag har läst? Kanske. Den har i alla fall mer julångest än julmys, men jag mår ändå bra av den. Men vad händer nu med Sam och Cecilia? Det behövs ju ännu en uppföljare. Om du inte har läst de här böckerna, gör det! Låt dig inte luras att de är feelgood, i betydelsen chicklit eller romance, men de får dig att må bra.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 107 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Klubben för en lyckligare jul: Bokdivisionen, Bokstunder och enligt O

Bok: Sanningen om ostrondykerskan av Caroline Säfstrand

Författare: Caroline Säfstrand
Titel: Sanningen om ostrondykerskan
Genre: Feelgood
Antal sidor: 381
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Vid livets vägskäl 3
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 7 juli 2023




Första meningen: Den stilla ytan, mjuk som sammet och mörk som natten, bar Mathildas eka från hamnen till ostronviken.

Baksidetext
När författaren Inez Edmarks granne plötsligt går bort bestämmer hon sig för två saker – att döstäda sitt hus och att skriva sin sista bok. Men inte en roman den här gången, utan en personlig bekännelse: sanningen om ostrondykerskan. Så ramlar Inez och får problem med höften. Hon tvingas anlita städerskan Meja som under tre veckor ska hjälpa henne att rensa klart i huset. Enda regeln är att Meja inte på några villkor får öppna den blå mappen som innehåller hennes bokmanus. Mötet mellan Inez, som på ålderns höst måste försonas med sitt förflutna, och vilsna Meja, som söker en framtid, får oanade konsekvenser. Kommer de två kvinnorna, trots sina olikheter, att kunna hjälpa varandra?

Min kommentar
Mini-semestern i Helsingborg var inte slut när jag hade läst klart den förra boken (som jag ju hade hoppats utspelade sig där, men det gjorde den inte) så jag tog till plan B och hoppades på bättre tur. Sanningen om ostrondykerskan blev nästa bok. Det passade bra även med tanke på att jag kände att jag behövde något upplyftande och det brukar den här författarens böcker vara.

Detta är den tredje boken jag läser av Caroline Säfstrand och nu kan jag officiellt säga att hon är en favoritförfattare. Denna är precis lika berörande och upplyftande som de tidigare två. Genren är väl feelgood och jag mår visserligen bra av den, men det här är så mycket mer. Svärta är ett krav (för mig) i en feelgood och den är perfekt balanserad. Titeln är kanske lite missvisande, boken handlar mer om sanningen om Inez, kan jag tycka, men det spelar ju ingen större roll.

Att säga att jag älskar karaktärerna är ingen överdrift, de är helt fantastiska. Det är vanliga människor med vanliga problem. Uppfriskande. Inez är den jag lättast kan relatera till och känna igen mig lite i. Det är så skönt att bara få vara ifred. Men ibland behöver man (jag) dras ut i världen med tvång. Då kan det vara bra att ha grannar som Sverker och Filip. De kan nog vara lite jobbiga, men jag skulle ändå vilja ha dem som grannar. De ger livet ett extra skimmer. Meja är nog en ganska vanlig personlighet och henne känner jag mest empati med. Hon åker bara med och låter livet hända, reaktion i stället för aktion.

Redan från första sidan är jag fast i historien och det är nästan omöjligt att lägga ifrån sig boken. Här finns ingen kladdig sentimentalitet. Reaktioner och känsloyttringar är väl avvägda. Jag får lov att känna och reagera själv, på mitt sätt. Jag kunde inte upptäcka någon blinkning till de tidigare böckerna, ingen karaktär som nämndes i förbigående. Det är visserligen en Andreas med i dem, men jag vet inte om det är samma Andreas. Kanske blir det en onödig liten knorr på slutet, men det är redan glömt och förlåtet.

Sanningen om ostrondykerskan har samma tema som de tidigare två; att vara sann mot sig själv. Den får i alla fall mig att fundera över mina egna val. Kvinnlig vänskap är också en viktig ingrediens och det gillar jag verkligen att läsa om. Det händer ju inte alltför ofta. Och slumpmässiga möten som får en livsomvälvande påverkan. Denna tredje delen är tillsammans med den första de bästa, hittills. Kommer det fler tro? Jag vill i alla fall läsa allt Caroline Säfstrand har skrivit/skriver.

På Goodreads hade den 4,13 i genomsnitt (beräknat på 226 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Sanningen om ostrondykerskan: enligt O, Bokdivisionen och Nilmas bokhylla.

"Vingården för vilda drömmar" av Caroline Säfstrand

Författare: Caroline Säfstrand
Titel: Vingården för vilda drömmar
Genre: Feelgood
Antal sidor: 378
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Vid livets vägskäl 2
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 30 oktober 2021




Första meningen: När staden bäddas in i drivor av snö, när iskalla vindar kniper tag om mina kinder och tårna sticker som tusen nålar, då drömmer jag mig bort.

Baksidetext
Sommaren på en skånsk vingård väcker drömmar till liv och får sanningar att bubbla upp till ytan.

Erica sätter sig på tåget och lämnar hastigt sin man och livet i storstaden. Hon vet inte vart hon är på väg, bara att hon måste komma bort för att orka möta sorgen hon bär på. I Arild, femtiosex mil söderut, hamrar Marcus ner en skylt i marken: ”Rum uthyres!” Det är färgstarka grannen Beatrix idé för att få ekonomi i vinodlingen som Marcus och hans farfar driver. Samtidigt sitter Lilian ensam i lägenheten i Helsingborg och iakttar allt som pågår utanför hennes fönster. Med pennan tecknar hon det som livet inte gav henne. Vad hon inte anar är att en ung kvinna i Stockholm just påbörjat en resa söderut, och att detta kommer att förändra livet för Lilian och flera andra.

Min kommentar
I slutet av oktober så hade vi bokat in en hotellhelg i Helsingborg och eftersom jag var i stort behov av upplyftande läsning så tyckte jag att Vingården för vilda drömmar skulle vara lämplig läsning där och då. Den utspelar sig visserligen mestadels på Kullahalvön, men lite, lite i Helsingborg också.

Jag var ju väldigt glad i den första boken i den här serien, Klubben för lyckliga slut, och hade nog faktiskt ganska höga förväntningar på den här andra delen. Ändå kände jag mig inte speciellt orolig och jag blev faktiskt fast ända från start. Det finns en del småsaker som gör att den inte får full pott, men den hade nästan lika gärna kunnat få det.

Karaktärerna är inte speciellt många, men de är färgstarka och underbara, med både fel och brister. Varje karaktärs egen historia är både intressant och inspirerande och när de dessutom läggs ihop så blir det fantastiskt bra. Jag funderade på var i historien Lilian hörde hemma, men jag måste ha missförstått hennes ålder och fick inte ihop det. Det är härligt befriande att läsa om människor som lyfter och stöttar andra. I en liten bisats får man också veta hur det har gått för ett par i förra boken. Det gläder mig.

Det finns en väldigt lågmäld humor här, som är ständigt närvarande. Den gör så att sorgen blir än mer tydlig. Viktigast av allt är att vara sann, först och främst mot sig själv. Då faller allt annat på plats. Släktskap är inte det enda som avgör vilka som hör till ens familj, biland så kan helt otippade personer höra dit. Allt är fyllt till brädden av värme och kärlek. Detta är berörande, på så många plan.

För mig blir det helt omöjligt att slita sig från läsningen och jag fick vara uppe lite längre än vad jag hade tänkt, bara för att jag helt enkelt måste läsa ut den. Jag är väldigt svag för passionerade människor och då menar jag inte passionerad som i kärlek, utan engagerad i vad det nu kan vara. Här är det alltså vinodling och jag blir nästan smått sugen på att starta upp en vingård.

Vingården för vilda drömmar är en vacker historia, om sorg och hopp. Och drömmar, så klart. Den får mig att känna mig upplyft, peppad och stärkt. Jag mår helt enkelt bra av den.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,99 i genomsnitt (beräknat på 98 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Vingården för vilda drömmar: Nilmas bokhylla, malins bokblogg och What You Readin?.

"Klubben för lyckliga slut" av Caroline Säfstrand

Författare: Caroline Säfstrand
Titel: Klubben för lyckliga slut
Genre: Feelgood
Antal sidor: 334
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Vid livets vägskäl 1
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2021 (min) 2021
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 6 februari 2021




Första meningen: Sam placerade en penna vid varje plats.

Baksidetext
En roman om att gå vilse i livet men genom nya vänner, skrivterapeuten Sam och ”Klubben för lyckliga slut” hitta tillbaka igen. Eller snarare hitta nya vägar. Cecilia har förlorat sin man i alldeles för tidig ålder, Lisbeth inser att hennes liv har stagnerat och Ivy är en person som oroar sig för allt. Dessa tre väldigt olika kvinnor befinner sig alla vid ett vägskäl i livet när de får en reklamlapp på sina bilar med inbjudan till skrivkursen ”Klubben för lyckliga slut”. Utan att de vet om det tar deras liv nu en helt ny riktning. En dag i veckan träffas de i klubben, djupa hemligheter från det förflutna nystas upp och steg för steg lär de sig att älska, leva och skratta igen. Men kommer de att kunna forma sitt eget lyckliga slut?

Min kommentar
Jag har väldigt länge varit nyfiken på Caroline Säfstrands böcker och jag har till och med köpt en, som fortfarande står oläst i hyllan. När jag såg att Feelgood-Kollektivets bok för februari skulle vara hennes senaste, Klubben för lyckliga slut, så visste jag omedelbart att det skulle bli den första jag läste av henne. Sedan började jag höra lysande recensioner och som vanligt blir jag skeptisk då.

Jag brukar vara kinkig när det kommer till böcker som beskriver mycket känslor och liknande. Mitt problem är, oftast, att jag inte alls reagerar så som författaren skriver att karaktärerna reagerar. Även om vi i princip känner samma sak. För mig blir det otroligt störande när det händer och svårt att känna igen mig. Så blir det inte här. Inte överhuvudtaget. Jag behöver inte för ett ögonblick känna att jag får karaktärernas reaktioner nertvingade i halsen. Jag tillåts känna allt själv. Det är oerhört befriande att inte få andras känslor och reaktioner tvingade på sig. Att slippa känna att jag själv inte är "normal" för att mina egna reaktioner är så långt ifrån de som vanligtvis beskrivs.

Karaktärerna är helt vanliga människor, med helt vanliga problem. Det finns värme, vänskap, glädje, sorg... till och med en nypa familjehemligheter. Det är så skönt att läsa om kvinnor som är snälla mot varandra, som stöttar varandra. Jag blir engagerad i dem och bryr mig om dem. Allihop. Nivån på svärtan, som ju behövs för balansen, är precis perfekt. Man måste möta sina rädslor och man ska inte döma andra efter utanpåverket. Det finns alltid mer att se än det man visar upp. Trots alla de problem som finns så ligger hoppet hela tiden där och lurar, i bakgrunden.

Cecilia är nog den som jag tycker mest om. Förmodligen för att jag är mest lik henne. I alla fall i det att dela med sig av känslor. Även Lisbeths situation är relaterbar. När allt liksom bara rullar på. Både Lisbeth och Ivy har också sidor som jag kan känna igen mig i. Förutom att jag nog hade reagerat precis som Cecilia (eller faktiskt gjorde) i fråga om skrivövningarna så blev jag nästan inspirerad att själv göra dem. De fick mig att fundera.

Klubben för lyckliga slut är så berörande och väldigt upplyftande. Dessutom utspelar den sig i Helsingborg och jag kommer helt klart att göra en utflykt till Råå. Så fort det går. Det gläder mig att detta är första delen i en serie, även om jag får känslan att vi inte kommer att få följa de här karaktärerna mer. Det känns som att de är färdiga att klara sig själva. Det är egentligen bara en sak som stör mig i hela boken... det är inte sex färger i regnbågen. Det är sju.

På Goodreads hade den 4,04 i genomsnitt (beräknat på 67 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Ordbajsig		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Klubben för lyckliga slut: Nilmas bokhylla, Bokprataren och Bokdivisionen.