onsdag 19 juli 2023

Bok: Sanningen om ostrondykerskan av Caroline Säfstrand

Författare: Caroline Säfstrand
Titel: Sanningen om ostrondykerskan
Genre: Feelgood
Antal sidor: 381
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Vid livets vägskäl 3
Förlag: Bokförlaget Forum
Utgivningsår: (original) 2022 (min) 2022
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 7 juli 2023




Första meningen: Den stilla ytan, mjuk som sammet och mörk som natten, bar Mathildas eka från hamnen till ostronviken.

Baksidetext
När författaren Inez Edmarks granne plötsligt går bort bestämmer hon sig för två saker – att döstäda sitt hus och att skriva sin sista bok. Men inte en roman den här gången, utan en personlig bekännelse: sanningen om ostrondykerskan. Så ramlar Inez och får problem med höften. Hon tvingas anlita städerskan Meja som under tre veckor ska hjälpa henne att rensa klart i huset. Enda regeln är att Meja inte på några villkor får öppna den blå mappen som innehåller hennes bokmanus. Mötet mellan Inez, som på ålderns höst måste försonas med sitt förflutna, och vilsna Meja, som söker en framtid, får oanade konsekvenser. Kommer de två kvinnorna, trots sina olikheter, att kunna hjälpa varandra?

Min kommentar
Mini-semestern i Helsingborg var inte slut när jag hade läst klart den förra boken (som jag ju hade hoppats utspelade sig där, men det gjorde den inte) så jag tog till plan B och hoppades på bättre tur. Sanningen om ostrondykerskan blev nästa bok. Det passade bra även med tanke på att jag kände att jag behövde något upplyftande och det brukar den här författarens böcker vara.

Detta är den tredje boken jag läser av Caroline Säfstrand och nu kan jag officiellt säga att hon är en favoritförfattare. Denna är precis lika berörande och upplyftande som de tidigare två. Genren är väl feelgood och jag mår visserligen bra av den, men det här är så mycket mer. Svärta är ett krav (för mig) i en feelgood och den är perfekt balanserad. Titeln är kanske lite missvisande, boken handlar mer om sanningen om Inez, kan jag tycka, men det spelar ju ingen större roll.

Att säga att jag älskar karaktärerna är ingen överdrift, de är helt fantastiska. Det är vanliga människor med vanliga problem. Uppfriskande. Inez är den jag lättast kan relatera till och känna igen mig lite i. Det är så skönt att bara få vara ifred. Men ibland behöver man (jag) dras ut i världen med tvång. Då kan det vara bra att ha grannar som Sverker och Filip. De kan nog vara lite jobbiga, men jag skulle ändå vilja ha dem som grannar. De ger livet ett extra skimmer. Meja är nog en ganska vanlig personlighet och henne känner jag mest empati med. Hon åker bara med och låter livet hända, reaktion i stället för aktion.

Redan från första sidan är jag fast i historien och det är nästan omöjligt att lägga ifrån sig boken. Här finns ingen kladdig sentimentalitet. Reaktioner och känsloyttringar är väl avvägda. Jag får lov att känna och reagera själv, på mitt sätt. Jag kunde inte upptäcka någon blinkning till de tidigare böckerna, ingen karaktär som nämndes i förbigående. Det är visserligen en Andreas med i dem, men jag vet inte om det är samma Andreas. Kanske blir det en onödig liten knorr på slutet, men det är redan glömt och förlåtet.

Sanningen om ostrondykerskan har samma tema som de tidigare två; att vara sann mot sig själv. Den får i alla fall mig att fundera över mina egna val. Kvinnlig vänskap är också en viktig ingrediens och det gillar jag verkligen att läsa om. Det händer ju inte alltför ofta. Och slumpmässiga möten som får en livsomvälvande påverkan. Denna tredje delen är tillsammans med den första de bästa, hittills. Kommer det fler tro? Jag vill i alla fall läsa allt Caroline Säfstrand har skrivit/skriver.

Goodreads hade den 4,13 i genomsnitt (beräknat på 226 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Sanningen om ostrondykerskan: enligt O, Bokdivisionen och Nilmas bokhylla.

10 kommentarer:

  1. Jag måste nog ge henne en chans till tror jag. Har bara läst en bok av henne, och den klickade inte riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har bara läst de tre som ingår i den här tema-serien och de har varit riktigt bra allihop.

      Radera
  2. Jag har ännu inte lyssnat på den här och nu tog jag och beställde den som pocket istället så jag får se om den blir läst innan semestern är slut (har 3,5 veckor kvar). Jag håller med om att den här serien är väldigt bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var väldigt snabbläst, precis som de andra två. Det låter härligt att ha 3,5 vecka kvar av semestern. Vi hade 1,5 vecka och då skulle vi genomföra en flytt nästsista dagen också 🙃

      Radera
    2. Men oj vad kort! Jag hoppas att du har något roligt att se fram emot senare istället. Och det är så döden trist att flytta. Vi har pratat om det länge men för stunden är det inte värt besväret.

      Radera
    3. Ja, det blir ett konstigt år det här. Vi hade (och har fortfarande) planerat in två veckor i september/oktober också. Nu ska jag ju byta jobb i början av september så egentligen har jag inte den semestern att ta ut, men så får det vara. I stället plockar jag ut ett par veckor innan jag slutar på mitt gamla jobb, så jag får lite ledigt innan. Tyvärr är ju inte sambon ledig då, men man kan inte få allt.

      Radera
    4. Aha, då förstår jag. Det är alltid störigt med jobbyte. Det är kanske där för jag inte bytt jobb på 15 år. Jag är till och med kvar på samma grupp men gjort lite olika saker bara.

      Radera
    5. Om man trivs så är det ju inget konstigt med att stanna så länge, tycker jag. För mig kom det till en punkt då jag insåg att jag mår sämre av att stanna än att byta jobb.

      Radera
    6. Jag hoppas verkligen att det nya jobbet blir bättre.

      Radera
    7. Ja, det hoppas jag också 🙂

      Radera