"Torsdagsänkorna" av Claudia Piñeiro

Genre: Drama
Antal sidor: 300
Originalspråk: Spanska
Originaltitel: Las viudas de los jueves
Översättare: Yvonne Blank
Serie: -
Förlag: Leopard
Utgivningsår: (första) 2005 (min) 2012
Format: Inbunden
Källa: Rec ex
Utläst: 2 december 2012






Första meningen: Jag öppnade kylskåpet och utan att släppa handtaget blev jag stående med frånvarande, tom blick framför det kalla skenet som lyste upp hyllorna.

Baksidetext
En morgon ligger tre döda kroppar på botten av en pool i ett exklusivt bostadsområde utanför Buenos Aires. De döda männen brukar träffas på herrmiddag varje torsdag. Grannarna är chockade över att det som hänt mitt ibland dem. De lever omgärdade av höga murar och låsta grindar för att stänga ute omvärlden. Bland dem finns ingen fattigdom, inget våld bara perfekta trädgårdar, glittrande pooler och böljande golfbanor.

Vad döljer sig bakom den glättade ytan? Även en till synes bekymmerslös tillvaro rymmer mörka hemligheter och mänskliga svagheter som inte låter sig stängas ute av murar.

Torsdagsänkorna är mycket mer än en spänningsroman. Den är en svidande skildring av ett samhälle på väg att falla samman inifrån.

Min kommentar
Det här är något så ovanligt, för mig, som en argentinsk bok. Det var synnerligen intressant att läsa en bok som utspelar sig i en så annorlunda kultur som detta ju faktiskt är. Även om den nu mest handlade om det rika folket, som barrikaderat sig bakom höga bevakade murar. Men även hos det rika folket finns det problem. Under ytan.

Här är verkligen ytan det absolut viktigaste, att hålla skenet uppe trots att man knappt får ekonomin att gå ihop, att man blir slagen av sin man eller att man blivit av med jobbet. Det finns också mängder av regler, som att tvätt inte får hängas så att grannarna kan se den. Och i ett hem är bokhyllorna fyllda med tomma skal av fem-sex stora författares mest kända böcker, i ett upprepat mönster. Yta framför allt. Här finns heller inga brott innanför murarna, officiellt, utan allt som möjligtvis händer sköts internt och anmäls aldrig till polisen.

Boken är full av tragikomiska situationer där man inte vet om man ska skratta eller gråta och alla karaktärers egenheter beskrivs utan minsta sentimentalitet och utan ursäkter. Allt sker på ett väldigt distanserat sätt, men ändå kommer man nära inpå huvudpersonerna. Man får följa deras innersta tankar och funderingar på väg mot upplösningen.

Berättaren är ibland "jag" (i form av Virginia, en av huvudpersonerna), ibland ett mystiskt "vi", som jag tolkar som hela bostadsområdet och ibland är det en allvetande berättare. Tempus byts mellan presens och imperfekt och det är möjligt att det fanns ett mönster i allt detta, men det gick mig förbi i så fall. Det störde i alla fall inte det minsta. Det enda som möjligtvis störde lite var att dialogen var i ett enda stycke med bara "" mellan replikerna, det fanns ingen indikation på vem som sa vad. Men trots att det ibland var lite jobbigt att läsa de styckena så fick jag samtidigt känslan av att precis så där pratar de i Argentina; allt i en följd utan att hämta andan.

Det här var faktiskt mitt första egenhändigt efterfrågade recensionsexemplar, tack Leopard Förlag.

Boktipset hade inget estimerat betyg, eftersom det bara var sammanlagt sex stycken satta. Genomsnittet var 3.0. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Torsdagsänkorna: Lotten, TinaO och Böcker emellan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.