Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.
Veckans tema: Fyrfota djur.
Hund, katt, häst... tänkte jag. Och så blev det. Dock inte några djur i någon titel, bara i innehållet.
1. Cujo av Stephen King är kanske inget bra exempel på en hund, men en riktigt bra och läskig bok. Och film.
2. Valfri bok om Ruth Galloway av Elly Griffiths. Hon har en riktigt härlig katt, Flint. I En kvinna i blått finns det en extra katt med, Chesterton. Lika magnifik han.
3. Dödsritten av Maggie Stiefvater handlar om vattenhästar, Capaill uisce. Bestialiska djur, ofattbart snabba, men extremt svåra att tämja. Dessa används i den årliga, livsfarliga, kapplöpningen.
Mest om böcker, men lite om film och TV-serier också. En bra berättelse är en bra berättelse.
tisdag 31 augusti 2021
måndag 30 augusti 2021
Film: Resort to love (2021)
Titel: Resort to love
Originaltitel: Resort to love
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Steven K Tsuchida
Manus: Tabi McCartney, Dana Schmalenberg
Skådespelare: Christina Milian, T J Power, Sinqua Walls, Christiani Pitts, Jay Pharoah
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 101 min
Serie: -
Såg den på Netflix 6 augusti 2021
Handling
En sångerska som har fått både sitt hjärta och sin karriär krossade börjar jobba på en lyxig semesterort – där det visar sig att hennes ex ska gifta sig.
Min kommentar
Jag tror att både sambon och jag behöver lite upplyftande (och gärna roliga) filmer. Det är tungt att börja jobba efter semestern. Vi enades i alla fall snabbt om den romantiska komedin Resort to love. Spännande också att Alicia Keys är producent och en av hennes låtar spelar en liten biroll.
Det kan hända att jag är svältfödd på roligheter för jag tyckte denna var riktigt trevlig, med en hel del roliga scener. Det finns naturligtvis en del pinsamheter också, dock inte på skämskuddenivå. Två scener fick mig att bryta ihop litegrann (av skratt); första gången Erica ska sjunga på bröllop och snarkscenen. Helt olika typer av humor, men oj, så kul.
Min självklara favorit blir karaktären Barrington. Jag tycker han stjäl varenda scen han är med i. För min del så kunde han ha fått en ännu större roll, men han dyker upp lite överallt. Christina Milian har jag uppenbarligen sett i andra filmer och jag kan inte annat än tycka att hon gör den här typen av karaktär riktigt bra. Den här gången visar det sig dessutom att hon kan sjunga, hon gör all sin egen sång. Med den äran. Som romantisk komedi tycker jag att den har en del nya element, det är inte samma likadant som det brukar. Det händer kanske inte direkt oväntade saker, men inte alltid heller helt väntade. Bland annat visar det sig att den nya fästmön är riktigt trevlig. Har det någonsin hänt i filmens värld?
Jag blev definitivt underhållen av Resort to love och det är ju, trots allt, meningen med de här filmerna. Om man vill ha en djup, mörk och obegriplig film så får man titta på något annat.
På Letterboxd hade den 2,5 i genomsnitt (beräknat på 1 925 betyg).
På IMDb hade den 5,6 i genomsnitt (beräknat på 2 675 betyg).
Jag ger den 3,5.
Originaltitel: Resort to love
Genre: Romantisk komedi
Regissör: Steven K Tsuchida
Manus: Tabi McCartney, Dana Schmalenberg
Skådespelare: Christina Milian, T J Power, Sinqua Walls, Christiani Pitts, Jay Pharoah
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 101 min
Serie: -
Såg den på Netflix 6 augusti 2021
Handling
En sångerska som har fått både sitt hjärta och sin karriär krossade börjar jobba på en lyxig semesterort – där det visar sig att hennes ex ska gifta sig.
Min kommentar
Jag tror att både sambon och jag behöver lite upplyftande (och gärna roliga) filmer. Det är tungt att börja jobba efter semestern. Vi enades i alla fall snabbt om den romantiska komedin Resort to love. Spännande också att Alicia Keys är producent och en av hennes låtar spelar en liten biroll.
Det kan hända att jag är svältfödd på roligheter för jag tyckte denna var riktigt trevlig, med en hel del roliga scener. Det finns naturligtvis en del pinsamheter också, dock inte på skämskuddenivå. Två scener fick mig att bryta ihop litegrann (av skratt); första gången Erica ska sjunga på bröllop och snarkscenen. Helt olika typer av humor, men oj, så kul.
Min självklara favorit blir karaktären Barrington. Jag tycker han stjäl varenda scen han är med i. För min del så kunde han ha fått en ännu större roll, men han dyker upp lite överallt. Christina Milian har jag uppenbarligen sett i andra filmer och jag kan inte annat än tycka att hon gör den här typen av karaktär riktigt bra. Den här gången visar det sig dessutom att hon kan sjunga, hon gör all sin egen sång. Med den äran. Som romantisk komedi tycker jag att den har en del nya element, det är inte samma likadant som det brukar. Det händer kanske inte direkt oväntade saker, men inte alltid heller helt väntade. Bland annat visar det sig att den nya fästmön är riktigt trevlig. Har det någonsin hänt i filmens värld?
Jag blev definitivt underhållen av Resort to love och det är ju, trots allt, meningen med de här filmerna. Om man vill ha en djup, mörk och obegriplig film så får man titta på något annat.
På Letterboxd hade den 2,5 i genomsnitt (beräknat på 1 925 betyg).
På IMDb hade den 5,6 i genomsnitt (beräknat på 2 675 betyg).
Jag ger den 3,5.
Filmen är
Spännande | Tråkig | |
Klurig | Förutsägbar | |
Trovärdig | Osannolik | |
Snyggt foto | Rolig | |
Romantisk | För lång | |
Sorglig | För kort | |
Fartfylld | Långsam |
Etiketter:
Film,
Film - Betyg 3,
Film - Romantisk komedi,
Sett 2021
söndag 29 augusti 2021
Smakebit på søndag: Henrys hemlighet
En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Jag har tjuvstartat septemberläsningen lite och har påbörjat den första inplanerade boken. Henrys hemlighet av Kristina Ohlsson, som ska vara tredje delen i serien om Martin Benner. Nu var det ett tag sedan, nästan fem och ett halvt år, jag läste förra delen, men jag tror inte att de hör ihop jättemycket. Förhoppningsvis är det bara huvudpersonen de har gemensamt, men annars löser det sig säkert.
Min smakebit är från sida 9:
Jag har tjuvstartat septemberläsningen lite och har påbörjat den första inplanerade boken. Henrys hemlighet av Kristina Ohlsson, som ska vara tredje delen i serien om Martin Benner. Nu var det ett tag sedan, nästan fem och ett halvt år, jag läste förra delen, men jag tror inte att de hör ihop jättemycket. Förhoppningsvis är det bara huvudpersonen de har gemensamt, men annars löser det sig säkert.
Min smakebit är från sida 9:
Det var snön som förde döden med sig. Snöflingor stora som plommon föll över Stockholms alla hörn och skapade ett vackert vinterlandskap. Det hade varit kallt och snöigt sedan nyårsafton, och nu var vi i slutet av april. Pendeltågen och tunnelbanans alla tåg med minsta körsträcka ovan jord stod orörliga i timmar eller dagar. Fjärrtågen stod stilla. I skärgården låg isen så tjock att de bofasta på öarna isolerades från fastlandet. Och som om det inte var nog drog en snöstorm in över huvudstaden och fick hela Arlanda flygplats att stänga ner.
Etiketter:
Smakebit på søndag
lördag 28 augusti 2021
Läsplanering september 2021
September och hösten närmar sig snabbt, vilket betyder att det är dags att planera in vilka böcker som ska läsas då. Jag ska ha två veckors semester under månaden, men det blir inga böcker som utspelar sig där jag kommer att befinna mig. Vad jag vet just nu. Om det hinns med så kan det kanske dyka upp någon. I så fall ligger Öland bra till, men jag vill inte planera in för många böcker.
• Henrys hemlighet av Kristina Ohlsson. Finish That Series. Hyllvärmare.
• Brännmärkt av Lizette Edelfeldt. Boktolva. Hyllvärmare.
• Det ondas väsen av Louise Penny.
• När alla klockor stannat av Ninni Schulman. Finish That Series.
• Henrys hemlighet av Kristina Ohlsson. Finish That Series. Hyllvärmare.
• Brännmärkt av Lizette Edelfeldt. Boktolva. Hyllvärmare.
• Det ondas väsen av Louise Penny.
• När alla klockor stannat av Ninni Schulman. Finish That Series.
Etiketter:
Läsplanering
fredag 27 augusti 2021
Kommande böcker september 2021
Oj, oj, oj så många spännande böcker som släpps i september. En av dem är en bok jag har väntat på i nästan tio år.
Islossning av Arne Dahl
Genre: Kriminalroman
Serie: Sam Berger & Molly Blom (5)
Antal sidor: 408
Utgivningsdatum: 2021-09-01
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
Vårvinter går mot försommar. Sam Berger, Molly Blom och inte minst deras poliskontakt Deer, som måste lära sig gå igen efter attacken som förändrade hennes liv, tycker sig märka ett oklart samband mellan de kroppar som en efter en hittas i den upptinande skärgården. Någon kommer att mörda igen. Kan Sam, Molly och Deer ingripa? Eller är sanningen bortom vad de kan föreställa sig?
Jag har bara läst första delen i den här serien, än så länge, men denna är ett måste.
Ett livsavgörande beslut av Christina Larsson
Genre: Thriller
Serie: Agenturen
Antal sidor: 363
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Romanus & Selling
Från Bokus
Louise och Max Olsen har tvingats fatta ett avgörande beslut. Ge upp eller kämpa för sina liv. Valet är enkelt. Men för att lyckas med vad de föresatt sig behöver de pengar. Mycket pengar.
Göteborg kokar av gängkriminalitet. Olika falanger strider om herraväldet och Louise Olsen, utredare vid sektionen för grova brott, hamnar mitt i stormens öga som nyckelvittne i en kommande rättegång. Vem kan hon lita på? Samtidigt är det något som är rejält fel med senaste fallet som hennes man, säkerhetsexperten Max, har åtagit sig.
De inser att de bara har ett val. De som tror att de har oskadliggjort Louise och Max vet inte hur fel de har. Nu är det krig. De två mot resten av världen.
Jag har läst flera andra böcker av den här författaren och eftersom även denna utspelar sig i Göteborg så blir den per automatik intressant.
Fädernas missgärningar av Åsa Larsson
Genre: Kriminalroman
Serie: Rebecka Martinsson (6)
Antal sidor: 560
Utgivningsdatum: 2021-09-17
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
- Jag ber dig, Martinsson. Jag orkar inte göra det här. Du måste hjälpa mig. Det är en döende mans sista önskan.
Rättsläkare Lars Pohjanen ber Rebecka Martinsson att utreda ett preskriberat mord. Hon går motvilligt med på detta, fast hon egentligen är arbetstrött och slutkörd.
Snart har hon även en ny mordutredning på sitt bord. Spåren löper samman och leder också till mörka hemligheter i hennes egen familjehistoria.
Som jag har väntat på denna!
Mannen som dog två gånger av Richard Osman
Genre: Kriminalroman
Serie: Torsdagsmordklubben (2)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2021-09-17
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
Ibrahim, en av de fyra i Torsdagsmordklubben på Cooper Chase råkar illa ut vid ett rån. Förövaren är en 16 årig pojke med band till den lokala knarkdrottningen Connie. Elizabeth, Ron och Joyce bestämmer sig omedelbart för att sätta fast den skyldige.
Den svindlande jakten på de inblandade blir upptakten till en rad ovanliga och blodiga händelser som leder till oväntade avslöjanden om Elizabeths tidigare liv, innan den inte alldeles snövita sanningen avslöjas. Några blir livets vinnare, några förlorar allt - inte bara förmögenheter.
Trots att jag ännu inte har läst första boken så får denna vara med. Bara för att jag gillar Richard Osman.
Nya människor i fel ordning av Jonas Karlsson
Genre: Drama
Serie:
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-23
Förlag: Wahlström & Widstrand
Från Bokus
Detta är en samling berättelser om några människor som alla vill bli något annat än de är. Vad vill de bli? Nya människor? Hur fungerar det, är allt i livet en enda cirkelrörelse eller är det omöjligt att kliva ner i samma flod två gånger?
Vi möter en rad olika individer: en far, en son, en fru, en kompis, en flickvän, en arbetslös, en tyst, en präst, en kille i grön jacka, bröderna Anders och Patrik, deras respektive Frida och Victoria. Fast inte i den ordningen.
Jonas Karlsson är ett måste. Oavsett om det är noveller eller annat.
De rotlösa av Frida Skybäck
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 320
Utgivningsdatum: 2021-09-23
Förlag: LB Förlag
Från Bokus
Lydias bror Dani bär på ett mörkt förflutet. Som trettonåring värvades han av ett kriminellt gäng och dömdes för misshandel och narkotikabrott innan han lyckades bryta sig fri. De senaste åren har han skaffat både jobb och lägenhet och lovat sin familj att aldrig mer begå brott, så när Lydia kontaktas av polisen och får veta att Dani är misstänkt för att ha fört bort en ung kvinna rasar hela hennes tillvaro.
Men det är något som inte stämmer med anklagelserna mot Dani och eftersom polisen är övertygad om att han är skyldig börjar Lydia själv gräva i fallet. Den försvunna kvinnan, Linnea Arvidsson, är bosatt i det välbärgade området Västra hamnen och studerar vid Malmö universitet. Hennes skola ligger bara ett stenkast från det kafé där Dani arbetar. Men varför skulle han föra bort en kvinna som han inte har någon som helst koppling till? Och är Linnea verkligen den polisen och media verkar tro att hon är? I en desperat jakt på svar försöker Lydia hitta sin försvunne bror.
Frida Skybäck verkar ha många strängar på sin lyra. Nu skriver hon spänningsromaner också.
Den barmhärtige samariten av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Genre: Kriminalroman
Serie: Rönning & Stilton (7)
Antal sidor: 424
Utgivningsdatum: 2021-09-30
Förlag: Norstedts
Från Bokus
Den som säger sig vilja hjälpa människorna behöver inte vilja världen väl.
Olivia Rönning är försvunnen. Snart förstår Lisa Hedqvist, hennes kollega vid Nationella operativa avdelningen, att hon måste ha förts bort mot sin vilja.
När Tom Stilton hör vad som hänt bestämmer han sig för att lämna sin självvalda coronakarantän ute i skärgården.
Tillsammans följer Lisa och Tom spåren till en enslig stuga. Men när de kommer dit står den redan i full brand, och senare hittas en förkolnad kvinnokropp i husresterna. Är det Olivia?
Mette Olsäter, deras pensionerade chef, har utsetts till samordnare för säkerheten runt leveranserna av covidvaccin. Det finns uppenbarligen någon som är beredd att göra vad som helst för att sabotera transporterna.
En mycket bra serie det här.
Råttön och andra berättelser av Jo Nesbø
Genre: Skräck
Serie: -
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
I berättelsen "Leviathan" befinner vi oss i ett postapokalyptiskt USA, där medborgargarden har övertagit politikens roll efter en global pandemi. "Serum" handlar om en far och en son från den brittiska överklassen som träffas för första gången på länge i Botswana. Deras relation sätts på prov när båda blir ormbitna. I "Makulator" införskaffar en man en minnesmakulator i hopp om att glömma allt, och det är bråttom.
Flera av skräckberättelserna i Råttön utspelar sig i en obestämd nära framtid, där frågor om klass, familj, makt och lojalitet ställs på sin spets. Det är filmiska berättelser som visar upp en ny sida av Jo Nesbøs författarskap.
Men titta här... noveller av Nesbø. Måste ha.
Svartsjukemannen och andra berättelser av Jo Nesbø
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
En grekisk polisutredare har med dyrköpta erfarenheter från sitt eget liv blivit expert på svartsjuka. När en tysk turist anmäls försvunnen på ön Kalymnos, är det han som blir tillkallad. En taxichaufför hittar sin frus örhänge i taxiägarens bil. Hur hamnade det där? En kvinna på väg från London till New York har, efter mannens affär med hennes bästa väninna, bestämt sig för att avsluta sitt liv. Men vem är han som sitter bredvid henne på flyget?br />
Berättelserna i Svartsjukemannen kretsar runt våra starkaste känslorna. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap
Och ännu mer noveller av Nesbø.
Box av Camilla Läckberg & Henrik Fexeus
Genre: Kriminalroman
Serie: Vincent & Mina (1)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Bokförlaget Forum
Från Bokus
När en kvinna hittas död i en låda som genomborrats av svärd står polisen frågande: Rör det sig om ett urspårat trolleritrick eller ett extremt brutalt mord? Mina Dabiri är polisinspektör vid Stockholmspolisen och tar hjälp av Vincent Walder, mentalist och expert på kroppsspråk och magi. De gör kopplingar till ett tidigare fall, och inser att de jagar en hänsynslös seriemördare som måste stoppas innan offren blir fler. Men Minas och Vincents kantiga personligheter ställer till det. Båda bär dessutom på mörka hemligheter. Deras förflutna tycks höra samman med det som sker och tempot skruvas upp alltmer. De behöver ligga steget före mördaren, lära känna vansinnet för att kunna stoppa det.
Jaaa, men den här kan jag nog tänka mig.
Summan av alla synder av Louise Penny
Genre: Kriminalroman
Serie: Armand Gamache (12)
Antal sidor: 384
Utgivningsdatum: 2021-09-15
Förlag: Modernista
Från Bokus
Kartan som upptäcks inne i en vägg på bistron i Three Pines tycks först inte vara mer än en kuriositet. Men när Armand Gamache får den som present första dagen på sitt nya jobb på Sûreté-akademin i Québec visar det sig snart att den bär på förkrossande hemligheter.
När en av akademins professorer påträffas död hittar man en kopia av den egendomliga kartan på hans
kropp. Och vart Gamache än vänder sig ser han en av de unga kadetterna, Amelia Choquet. Hon är tatuerad och piercad, arg och på sin vakt. Hon framstår som allt annat än en blivande polis. Ändå går hon på akademin och var en av den mördade professorns skyddslingar.
Utredningens fokus riktas snart mot Gamache själv, hans koppling till Amelia och hans möjliga inblandning i brottet. Och för både Amelia Choquet och Armand Gamache närmar sig tiden för en uppgörelse med det förflutna.
En av de bästa serier jag har läst.
Livvakten av Anna Karolina
Genre: Kriminalroman
Serie: Ebba Tapper (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-21
Förlag: Bokfabriken
Från Bokus
Miljardären Martin Spendel mördas och snart grips hans fru för mordet, affärskvinnan Anita Spendel. Köhlers Advokatbyrå med den skarpa utredaren Ebba Tapper tar sig an Anitas försvar. Ebbas efterforskningar leder henne mot en parallell värld med gängskjutningar, droger och trafficking.
På andra sidan stan kämpar förortstjejen Bianca Aquilera med att få vardagen att gå ihop. Hon är ensamstående mamma, lever på existensminimum och har ett ex som åker in och ut på kåken. Men så förändras allt. Bianca rekryteras till en topposition inom Spendels fraktbolag. Ingen förstår hur det har gått till. Hennes väg mot makten ter sig alltför snabb och omgärdas av frågetecken.
Anna Karolina brukar jag gilla, men jag har inte läst den första boken i just den här serien än.
Det lilla biblioteket på Söder av Camilla Dahlson
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 288
Utgivningsdatum: 2021-09-02
Förlag: Lind & Co
Från Bokus
Katrin tror knappt sina ögon när hon öppnar brevet med nedläggningsbeslutet för biblioteket. Hur ska hon våga berätta det här för kollegan Astrid, som lever för sitt jobb som bibliotekarie. Och alla deras stammisar, vart ska de ta vägen nu?
Men Astrid reagerar inte som Katrin trott, i stället för att deppa vill hon ta fajten och slåss för sitt bibliotek. Efter ett möte med kulturnämnden får bibliotekarierna sex månader på sig att visa att biblioteket behövs och är uppskattat, så nu gäller det att kavla upp ärmarna!
Jag har fortfarande inte läst något av henne, men jag vill väldigt gärna.
Blodsbröder av Arttu Tuominen
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 431
Utgivningsdatum: 2021-09-02
Förlag: Lind & Co
Från Bokus
1980-talet: Två pojkar växer upp tillsammans. Den ena från en välbärgad familj, den andra från miserabla förhållanden. Trots olikheterna finns en vänskap starkare än blodsband. När en olycka som leder till ett dödsfall sker svär de på att aldrig berätta sanningen.
2018: En man hittas död på en fest. Ingen har bevittnat mordet, men en av deltagarna har flytt till skogen. Och snart hittas även mordvapnet på platsen. Det tycks självklart att den misstänkte är skyldig - men bevis börjar långsamt försvinna.
Jag vill jättegärna läsa en finsk deckare.
Daisys gamla folkabuss av Ali McNamara
Genre: Feelgood
Serie: St Felix (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-08
Förlag: Lavender Lit
Från Bokus
När Ana ärver en gammal trasig folkabuss efter sin bästa vän, tar hon chansen och åker på en snabb tripp till Cornwall. Lite havsluft och fish and chips är precis vad hon behöver just nu.
Men St Felix har andra planer för Ana. Hon hittar en samling skrivna vykort från 1950-talet gömda i bussen: vykort som aldrig skickats. Ana ser det som ett tecken, hon måste hitta personen som de var skrivna till. Och under tiden som folkabussen renoveras och återfår sin forna glans, börjar även Ana hitta tillbaka till sig själv.
Cornwall! Jag vill så gärna åka dit.
Roten till allt ont av Micke Leijnegard
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-27
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
Något oerhört händer bakom Stockholms dyraste fasader. Surt försnillade miljoner försvinner spårlöst från miljardärers besparingar. Plötsligt gapar deras privata sparkonton tomma. Det händer igen, och igen, och igen.
Paniken bland riskkapitalisterna urartar snart i ett ramaskri.
Vem har mage att stjäla från de rika?
Samtidigt återstartas nedlagda fabriker i de döende byarna i Norrlands skogsland. Bortslängda människor får en ny chans. Någon är ute efter att ställa saker och ting till rätta.
En rättvisans riddare sveper genom Sveriges samtid. Vem är han? Och varför? Programledaren Robin Johansson på Sveriges Television blir den som kommer gentlemannatjuven på spåren - ett uppdrag som utmanar samhällets starkaste krafter.
Den här blir jag ju otroligt nyfiken på.
Ett lyckligare år av Jonas Gardell
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 309
Utgivningsdatum: 2021-09-03
Förlag: Norstedts
Från Bokus
1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.
1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.
Jag brukar gilla det Jonas Gardell skriver.
Karmakoma av Johannes Pinter
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 242
Utgivningsdatum: 2021-09-08
Förlag: Vertigo Förlag
Från Bokus
Vem skulle du döda om dina moraliska spärrar släppte?
En man med inslaget huvud. Tre stympade skolpojkar. En gamling kvävd med en mortelstöt.
De lika udda som fruktansvärda morden rapporteras in till Södertäljepolisen i en oroväckande takt. Polisutredare Valter K förbryllas över utbrottet av bestialisk aggressivitet, och över att gärningsmännen omedelbart ger sig till känna de är alla helt vanliga medelsvenssons utan brottshistoria. Snart förstår Valter K att mördarna har två gemensamma nämnare: deras offer har gjort dem orätt i det förflutna, och de har alla under det senaste dygnet varit i fysisk kontakt med en man som ligger i koma på Södertälje sjukhus.
Vem är mannen? Och vad är det som får alla som vidrör honom att fullkomligt släppa på sina moraliska spärrar?
Det här är en författare som jag är riktigt nyfiken på.
Till de döda av Emma Ångström
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 209
Utgivningsdatum: 2021-09-13
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
En ung kvinna och hennes nyblivne make flyttar från storstaden till en herrgård på landet och planerar för sitt gemensamma liv. Allt är perfekt: hon ska äntligen förverkliga sin dröm om att öppna en liten butik och ser fram emot att bilda familj.
Men ingenting blir som hon har tänkt sig. Det vackra huset bär på en mörk historia och när maken reser bort är hon inte säker på att hon är ensam hemma. Vad döljer sig i skuggorna?
Jag har haft hennes första bok i hyllan i hur många år som helst nu. Dags att läsa den, tänker jag.
Så jävla operfekt av Charlotte Cederlund
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 240
Utgivningsdatum: 2021-09-15
Förlag: Opal
Från Bokus
I Emmas skola är alla så perfekta; smala, snygga och självsäkra. Allt det som Emma inte är. Varje dag gör hon sig så osynlig som möjligt, sticker aldrig ut. Allt för att inte bli utsatt så som Jamila blir. Men så hittar Emma en lapp med rosa text som säger att hon är bra som hon är och plötsligt vågar hon göra saker hon aldrig tidigare vågat. Som att stå upp för sig själv. När fler lappar sprids på skolan blir det början på något nytt, något större och starkare än Emma någonsin kunnat tro. Men vem är det egentligen som har skrivit dem? Och varför? Så jävla operfekt är en ungdomsroman full av känslor, igenkänning, klassrumshierarki, svek, oväntad vänskap men framförallt; tjejkollektivets kraft.
Ja, det är en ungdomsbok och det är också en Charlotte Cederlund.
Mord och ingen julefrid
Genre: Kriminalnoveller
Serie: -
Antal sidor: 192
Utgivningsdatum: 2021-09-30
Förlag: Semic
Från Bokus
En fantastisk samling nervkittlande kriminalnoveller skrivna av några av Sveriges absolut främsta deckarförfattare: Arne Dahl, Åke Edwardson, Inger Frimansson, Lisa Förare Winbladh, Amanda Hellberg, Camilla Läckberg, Johan Theorin och Dag Öhrlund.
Jag har ju tänkt att jag skulle haft en sådan här antologi varje jul...
Islossning av Arne Dahl
Genre: Kriminalroman
Serie: Sam Berger & Molly Blom (5)
Antal sidor: 408
Utgivningsdatum: 2021-09-01
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
Vårvinter går mot försommar. Sam Berger, Molly Blom och inte minst deras poliskontakt Deer, som måste lära sig gå igen efter attacken som förändrade hennes liv, tycker sig märka ett oklart samband mellan de kroppar som en efter en hittas i den upptinande skärgården. Någon kommer att mörda igen. Kan Sam, Molly och Deer ingripa? Eller är sanningen bortom vad de kan föreställa sig?
Jag har bara läst första delen i den här serien, än så länge, men denna är ett måste.
Ett livsavgörande beslut av Christina Larsson
Genre: Thriller
Serie: Agenturen
Antal sidor: 363
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Romanus & Selling
Från Bokus
Louise och Max Olsen har tvingats fatta ett avgörande beslut. Ge upp eller kämpa för sina liv. Valet är enkelt. Men för att lyckas med vad de föresatt sig behöver de pengar. Mycket pengar.
Göteborg kokar av gängkriminalitet. Olika falanger strider om herraväldet och Louise Olsen, utredare vid sektionen för grova brott, hamnar mitt i stormens öga som nyckelvittne i en kommande rättegång. Vem kan hon lita på? Samtidigt är det något som är rejält fel med senaste fallet som hennes man, säkerhetsexperten Max, har åtagit sig.
De inser att de bara har ett val. De som tror att de har oskadliggjort Louise och Max vet inte hur fel de har. Nu är det krig. De två mot resten av världen.
Jag har läst flera andra böcker av den här författaren och eftersom även denna utspelar sig i Göteborg så blir den per automatik intressant.
Fädernas missgärningar av Åsa Larsson
Genre: Kriminalroman
Serie: Rebecka Martinsson (6)
Antal sidor: 560
Utgivningsdatum: 2021-09-17
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
- Jag ber dig, Martinsson. Jag orkar inte göra det här. Du måste hjälpa mig. Det är en döende mans sista önskan.
Rättsläkare Lars Pohjanen ber Rebecka Martinsson att utreda ett preskriberat mord. Hon går motvilligt med på detta, fast hon egentligen är arbetstrött och slutkörd.
Snart har hon även en ny mordutredning på sitt bord. Spåren löper samman och leder också till mörka hemligheter i hennes egen familjehistoria.
Som jag har väntat på denna!
Mannen som dog två gånger av Richard Osman
Genre: Kriminalroman
Serie: Torsdagsmordklubben (2)
Antal sidor: 300
Utgivningsdatum: 2021-09-17
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
Ibrahim, en av de fyra i Torsdagsmordklubben på Cooper Chase råkar illa ut vid ett rån. Förövaren är en 16 årig pojke med band till den lokala knarkdrottningen Connie. Elizabeth, Ron och Joyce bestämmer sig omedelbart för att sätta fast den skyldige.
Den svindlande jakten på de inblandade blir upptakten till en rad ovanliga och blodiga händelser som leder till oväntade avslöjanden om Elizabeths tidigare liv, innan den inte alldeles snövita sanningen avslöjas. Några blir livets vinnare, några förlorar allt - inte bara förmögenheter.
Trots att jag ännu inte har läst första boken så får denna vara med. Bara för att jag gillar Richard Osman.
Nya människor i fel ordning av Jonas Karlsson
Genre: Drama
Serie:
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-23
Förlag: Wahlström & Widstrand
Från Bokus
Detta är en samling berättelser om några människor som alla vill bli något annat än de är. Vad vill de bli? Nya människor? Hur fungerar det, är allt i livet en enda cirkelrörelse eller är det omöjligt att kliva ner i samma flod två gånger?
Vi möter en rad olika individer: en far, en son, en fru, en kompis, en flickvän, en arbetslös, en tyst, en präst, en kille i grön jacka, bröderna Anders och Patrik, deras respektive Frida och Victoria. Fast inte i den ordningen.
Jonas Karlsson är ett måste. Oavsett om det är noveller eller annat.
De rotlösa av Frida Skybäck
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 320
Utgivningsdatum: 2021-09-23
Förlag: LB Förlag
Från Bokus
Lydias bror Dani bär på ett mörkt förflutet. Som trettonåring värvades han av ett kriminellt gäng och dömdes för misshandel och narkotikabrott innan han lyckades bryta sig fri. De senaste åren har han skaffat både jobb och lägenhet och lovat sin familj att aldrig mer begå brott, så när Lydia kontaktas av polisen och får veta att Dani är misstänkt för att ha fört bort en ung kvinna rasar hela hennes tillvaro.
Men det är något som inte stämmer med anklagelserna mot Dani och eftersom polisen är övertygad om att han är skyldig börjar Lydia själv gräva i fallet. Den försvunna kvinnan, Linnea Arvidsson, är bosatt i det välbärgade området Västra hamnen och studerar vid Malmö universitet. Hennes skola ligger bara ett stenkast från det kafé där Dani arbetar. Men varför skulle han föra bort en kvinna som han inte har någon som helst koppling till? Och är Linnea verkligen den polisen och media verkar tro att hon är? I en desperat jakt på svar försöker Lydia hitta sin försvunne bror.
Frida Skybäck verkar ha många strängar på sin lyra. Nu skriver hon spänningsromaner också.
Den barmhärtige samariten av Cilla Börjlind & Rolf Börjlind
Genre: Kriminalroman
Serie: Rönning & Stilton (7)
Antal sidor: 424
Utgivningsdatum: 2021-09-30
Förlag: Norstedts
Från Bokus
Den som säger sig vilja hjälpa människorna behöver inte vilja världen väl.
Olivia Rönning är försvunnen. Snart förstår Lisa Hedqvist, hennes kollega vid Nationella operativa avdelningen, att hon måste ha förts bort mot sin vilja.
När Tom Stilton hör vad som hänt bestämmer han sig för att lämna sin självvalda coronakarantän ute i skärgården.
Tillsammans följer Lisa och Tom spåren till en enslig stuga. Men när de kommer dit står den redan i full brand, och senare hittas en förkolnad kvinnokropp i husresterna. Är det Olivia?
Mette Olsäter, deras pensionerade chef, har utsetts till samordnare för säkerheten runt leveranserna av covidvaccin. Det finns uppenbarligen någon som är beredd att göra vad som helst för att sabotera transporterna.
En mycket bra serie det här.
Råttön och andra berättelser av Jo Nesbø
Genre: Skräck
Serie: -
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
I berättelsen "Leviathan" befinner vi oss i ett postapokalyptiskt USA, där medborgargarden har övertagit politikens roll efter en global pandemi. "Serum" handlar om en far och en son från den brittiska överklassen som träffas för första gången på länge i Botswana. Deras relation sätts på prov när båda blir ormbitna. I "Makulator" införskaffar en man en minnesmakulator i hopp om att glömma allt, och det är bråttom.
Flera av skräckberättelserna i Råttön utspelar sig i en obestämd nära framtid, där frågor om klass, familj, makt och lojalitet ställs på sin spets. Det är filmiska berättelser som visar upp en ny sida av Jo Nesbøs författarskap.
Men titta här... noveller av Nesbø. Måste ha.
Svartsjukemannen och andra berättelser av Jo Nesbø
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 250
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Från Bokus
En grekisk polisutredare har med dyrköpta erfarenheter från sitt eget liv blivit expert på svartsjuka. När en tysk turist anmäls försvunnen på ön Kalymnos, är det han som blir tillkallad. En taxichaufför hittar sin frus örhänge i taxiägarens bil. Hur hamnade det där? En kvinna på väg från London till New York har, efter mannens affär med hennes bästa väninna, bestämt sig för att avsluta sitt liv. Men vem är han som sitter bredvid henne på flyget?br />
Berättelserna i Svartsjukemannen kretsar runt våra starkaste känslorna. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap
Och ännu mer noveller av Nesbø.
Box av Camilla Läckberg & Henrik Fexeus
Genre: Kriminalroman
Serie: Vincent & Mina (1)
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2021-09-07
Förlag: Bokförlaget Forum
Från Bokus
När en kvinna hittas död i en låda som genomborrats av svärd står polisen frågande: Rör det sig om ett urspårat trolleritrick eller ett extremt brutalt mord? Mina Dabiri är polisinspektör vid Stockholmspolisen och tar hjälp av Vincent Walder, mentalist och expert på kroppsspråk och magi. De gör kopplingar till ett tidigare fall, och inser att de jagar en hänsynslös seriemördare som måste stoppas innan offren blir fler. Men Minas och Vincents kantiga personligheter ställer till det. Båda bär dessutom på mörka hemligheter. Deras förflutna tycks höra samman med det som sker och tempot skruvas upp alltmer. De behöver ligga steget före mördaren, lära känna vansinnet för att kunna stoppa det.
Jaaa, men den här kan jag nog tänka mig.
Summan av alla synder av Louise Penny
Genre: Kriminalroman
Serie: Armand Gamache (12)
Antal sidor: 384
Utgivningsdatum: 2021-09-15
Förlag: Modernista
Från Bokus
Kartan som upptäcks inne i en vägg på bistron i Three Pines tycks först inte vara mer än en kuriositet. Men när Armand Gamache får den som present första dagen på sitt nya jobb på Sûreté-akademin i Québec visar det sig snart att den bär på förkrossande hemligheter.
När en av akademins professorer påträffas död hittar man en kopia av den egendomliga kartan på hans
kropp. Och vart Gamache än vänder sig ser han en av de unga kadetterna, Amelia Choquet. Hon är tatuerad och piercad, arg och på sin vakt. Hon framstår som allt annat än en blivande polis. Ändå går hon på akademin och var en av den mördade professorns skyddslingar.
Utredningens fokus riktas snart mot Gamache själv, hans koppling till Amelia och hans möjliga inblandning i brottet. Och för både Amelia Choquet och Armand Gamache närmar sig tiden för en uppgörelse med det förflutna.
En av de bästa serier jag har läst.
Livvakten av Anna Karolina
Genre: Kriminalroman
Serie: Ebba Tapper (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-21
Förlag: Bokfabriken
Från Bokus
Miljardären Martin Spendel mördas och snart grips hans fru för mordet, affärskvinnan Anita Spendel. Köhlers Advokatbyrå med den skarpa utredaren Ebba Tapper tar sig an Anitas försvar. Ebbas efterforskningar leder henne mot en parallell värld med gängskjutningar, droger och trafficking.
På andra sidan stan kämpar förortstjejen Bianca Aquilera med att få vardagen att gå ihop. Hon är ensamstående mamma, lever på existensminimum och har ett ex som åker in och ut på kåken. Men så förändras allt. Bianca rekryteras till en topposition inom Spendels fraktbolag. Ingen förstår hur det har gått till. Hennes väg mot makten ter sig alltför snabb och omgärdas av frågetecken.
Anna Karolina brukar jag gilla, men jag har inte läst den första boken i just den här serien än.
Det lilla biblioteket på Söder av Camilla Dahlson
Genre: Feelgood
Serie: -
Antal sidor: 288
Utgivningsdatum: 2021-09-02
Förlag: Lind & Co
Från Bokus
Katrin tror knappt sina ögon när hon öppnar brevet med nedläggningsbeslutet för biblioteket. Hur ska hon våga berätta det här för kollegan Astrid, som lever för sitt jobb som bibliotekarie. Och alla deras stammisar, vart ska de ta vägen nu?
Men Astrid reagerar inte som Katrin trott, i stället för att deppa vill hon ta fajten och slåss för sitt bibliotek. Efter ett möte med kulturnämnden får bibliotekarierna sex månader på sig att visa att biblioteket behövs och är uppskattat, så nu gäller det att kavla upp ärmarna!
Jag har fortfarande inte läst något av henne, men jag vill väldigt gärna.
Blodsbröder av Arttu Tuominen
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 431
Utgivningsdatum: 2021-09-02
Förlag: Lind & Co
Från Bokus
1980-talet: Två pojkar växer upp tillsammans. Den ena från en välbärgad familj, den andra från miserabla förhållanden. Trots olikheterna finns en vänskap starkare än blodsband. När en olycka som leder till ett dödsfall sker svär de på att aldrig berätta sanningen.
2018: En man hittas död på en fest. Ingen har bevittnat mordet, men en av deltagarna har flytt till skogen. Och snart hittas även mordvapnet på platsen. Det tycks självklart att den misstänkte är skyldig - men bevis börjar långsamt försvinna.
Jag vill jättegärna läsa en finsk deckare.
Daisys gamla folkabuss av Ali McNamara
Genre: Feelgood
Serie: St Felix (2)
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-08
Förlag: Lavender Lit
Från Bokus
När Ana ärver en gammal trasig folkabuss efter sin bästa vän, tar hon chansen och åker på en snabb tripp till Cornwall. Lite havsluft och fish and chips är precis vad hon behöver just nu.
Men St Felix har andra planer för Ana. Hon hittar en samling skrivna vykort från 1950-talet gömda i bussen: vykort som aldrig skickats. Ana ser det som ett tecken, hon måste hitta personen som de var skrivna till. Och under tiden som folkabussen renoveras och återfår sin forna glans, börjar även Ana hitta tillbaka till sig själv.
Cornwall! Jag vill så gärna åka dit.
Roten till allt ont av Micke Leijnegard
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: ?
Utgivningsdatum: 2021-09-27
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
Något oerhört händer bakom Stockholms dyraste fasader. Surt försnillade miljoner försvinner spårlöst från miljardärers besparingar. Plötsligt gapar deras privata sparkonton tomma. Det händer igen, och igen, och igen.
Paniken bland riskkapitalisterna urartar snart i ett ramaskri.
Vem har mage att stjäla från de rika?
Samtidigt återstartas nedlagda fabriker i de döende byarna i Norrlands skogsland. Bortslängda människor får en ny chans. Någon är ute efter att ställa saker och ting till rätta.
En rättvisans riddare sveper genom Sveriges samtid. Vem är han? Och varför? Programledaren Robin Johansson på Sveriges Television blir den som kommer gentlemannatjuven på spåren - ett uppdrag som utmanar samhällets starkaste krafter.
Den här blir jag ju otroligt nyfiken på.
Ett lyckligare år av Jonas Gardell
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 309
Utgivningsdatum: 2021-09-03
Förlag: Norstedts
Från Bokus
1879 skriver den kände filosofen Pontus Wikner en text han kallar Psykologiska självbekännelser. Manuset låses in i en blecklåda som enligt direktiven ska förvaras på Uppsala Universitetsbibliotek i minst 50 år innan någon får bryta förseglingen och läsa. Dess innehåll är så kontroversiellt och så skandalöst att enbart ryktet om den förseglade blecklådan skapar panik i Pontus Wikners vänskapskrets och man försöker utverka hinder för att blecklådan någonsin ska få öppnas. Ändå är det Wikners vilja att hans text någon gång ska publiceras. I en framtid när allt är förändrat. Han drömmer om ett lyckligare år.
1970, nästan 100 år efter att Pontus Wikner skrivit sina olyckliga bekännelser, bildar några ungdomar i Örebro föreningen Gay Power Club. Den excentriske Ronny går ut i Örebro mitt på dagen i full drag. Kärleksparet Vanja och Kerstin skapar sensation i rikspressen som "flickorna som vill gifta sig". Och tillsammans genomför de den första demonstrationen någonsin i Sverige för homosexuell frihet.
Jag brukar gilla det Jonas Gardell skriver.
Karmakoma av Johannes Pinter
Genre: Kriminalroman
Serie: -
Antal sidor: 242
Utgivningsdatum: 2021-09-08
Förlag: Vertigo Förlag
Från Bokus
Vem skulle du döda om dina moraliska spärrar släppte?
En man med inslaget huvud. Tre stympade skolpojkar. En gamling kvävd med en mortelstöt.
De lika udda som fruktansvärda morden rapporteras in till Södertäljepolisen i en oroväckande takt. Polisutredare Valter K förbryllas över utbrottet av bestialisk aggressivitet, och över att gärningsmännen omedelbart ger sig till känna de är alla helt vanliga medelsvenssons utan brottshistoria. Snart förstår Valter K att mördarna har två gemensamma nämnare: deras offer har gjort dem orätt i det förflutna, och de har alla under det senaste dygnet varit i fysisk kontakt med en man som ligger i koma på Södertälje sjukhus.
Vem är mannen? Och vad är det som får alla som vidrör honom att fullkomligt släppa på sina moraliska spärrar?
Det här är en författare som jag är riktigt nyfiken på.
Till de döda av Emma Ångström
Genre: Thriller
Serie: -
Antal sidor: 209
Utgivningsdatum: 2021-09-13
Förlag: Piratförlaget
Från Bokus
En ung kvinna och hennes nyblivne make flyttar från storstaden till en herrgård på landet och planerar för sitt gemensamma liv. Allt är perfekt: hon ska äntligen förverkliga sin dröm om att öppna en liten butik och ser fram emot att bilda familj.
Men ingenting blir som hon har tänkt sig. Det vackra huset bär på en mörk historia och när maken reser bort är hon inte säker på att hon är ensam hemma. Vad döljer sig i skuggorna?
Jag har haft hennes första bok i hyllan i hur många år som helst nu. Dags att läsa den, tänker jag.
Så jävla operfekt av Charlotte Cederlund
Genre: Drama
Serie: -
Antal sidor: 240
Utgivningsdatum: 2021-09-15
Förlag: Opal
Från Bokus
I Emmas skola är alla så perfekta; smala, snygga och självsäkra. Allt det som Emma inte är. Varje dag gör hon sig så osynlig som möjligt, sticker aldrig ut. Allt för att inte bli utsatt så som Jamila blir. Men så hittar Emma en lapp med rosa text som säger att hon är bra som hon är och plötsligt vågar hon göra saker hon aldrig tidigare vågat. Som att stå upp för sig själv. När fler lappar sprids på skolan blir det början på något nytt, något större och starkare än Emma någonsin kunnat tro. Men vem är det egentligen som har skrivit dem? Och varför? Så jävla operfekt är en ungdomsroman full av känslor, igenkänning, klassrumshierarki, svek, oväntad vänskap men framförallt; tjejkollektivets kraft.
Ja, det är en ungdomsbok och det är också en Charlotte Cederlund.
Mord och ingen julefrid
Genre: Kriminalnoveller
Serie: -
Antal sidor: 192
Utgivningsdatum: 2021-09-30
Förlag: Semic
Från Bokus
En fantastisk samling nervkittlande kriminalnoveller skrivna av några av Sveriges absolut främsta deckarförfattare: Arne Dahl, Åke Edwardson, Inger Frimansson, Lisa Förare Winbladh, Amanda Hellberg, Camilla Läckberg, Johan Theorin och Dag Öhrlund.
Jag har ju tänkt att jag skulle haft en sådan här antologi varje jul...
Etiketter:
Kommande
torsdag 26 augusti 2021
Hett i hyllan #315
Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
Det blir ett litet hopp till slutet av november 2017.
Ännu en novell, den här gången Felice av Lupina Ojala.
Även denna kommer från ett nyhetsbrev från Swedish Zombie och även denna ska ju då vara skräck. Dock låter det inte som renodlad skräck. Romantisk/erotisk skräck kanske, om det nu finns någon sådan genre. Romantik/erotik är ju något som inte brukar passa mig speciellt bra, men chansen finns ju att det funkar bättre om det är uppblandat med skräck. Jag har i alla läst några av hennes noveller tidigare och dem har jag gillat.
Så här står det på baksidan:
Det blir ett litet hopp till slutet av november 2017.
Ännu en novell, den här gången Felice av Lupina Ojala.
Även denna kommer från ett nyhetsbrev från Swedish Zombie och även denna ska ju då vara skräck. Dock låter det inte som renodlad skräck. Romantisk/erotisk skräck kanske, om det nu finns någon sådan genre. Romantik/erotik är ju något som inte brukar passa mig speciellt bra, men chansen finns ju att det funkar bättre om det är uppblandat med skräck. Jag har i alla läst några av hennes noveller tidigare och dem har jag gillat.
Så här står det på baksidan:
Catrin får sällskap om nätterna. Någon eller någonting kommer på besök, smeker och lockar. Sömnen blir lustfylld, men kanske också farlig. Det som börjar som en lek i drömmen blir snart allvar och förändrar hennes liv.Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.
Etiketter:
Hett i hyllan
onsdag 25 augusti 2021
"De försvunna" av Lori Roy
Författare: Lori Roy
Titel: De försvunna
Genre: Thriller
Antal sidor: 315
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The disappearing
Översättare: Leif Janzon
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 augusti 2021
Första meningen: Lane Wallace står ensam på Rowland's Tavern när ytterdörren flyger upp.
Baksidetext
När Lane en gång flydde Florida, för anonymitetens New York City, var hon säker på att aldrig återvända. Tjugo år senare flyttar hon tillbaka, med sina två döttrar, lämnande ett dåligt äktenskap bakom sig. Hon serverar i en bar och bor under föräldrarnas tak, på historiska Fielding Mansion där hon gör sitt bästa för att inte tänka på faderns brott på platsen, under tiden som rektor för en uppfostringsanstalt för pojkar.
Plötsligt försvinner hennes äldsta dotter. Lane fruktar det värsta att seriemördaren som traumatiserade norra Florida på sjuttiotalet är tillbaka. Sedan tio dagar saknas ännu en flicka och hela trakten vakar extra noga över sina döttrar. När yngsta dottern erkänner att hon fått en märklig ny vän, måste Lane räkna med att den äldre dotterns försvinnande har med hennes fars brott att göra eller kanske med hennes egna. Alltmedan media följer varje steg hon tar, och hela staden befinner sig i hysteriskt kaos, får Lane alltför många fiender omkring sig, och alltför lite tid att rädda sin dotter tillbaka i säkerhet.
Min kommentar
De försvunna dök upp som en överraskning för nästan exakt tre år sedan. Då var boken helt okänd för mig. Tror jag. Jag är inte helt säker på om jag såg den bland kommande boksläpp, men av någon anledning ratade den, eller om jag helt enkelt missade den. Det får vi aldrig veta, men nu med facit i hand så vet jag i alla fall att om jag ratade den så gjorde jag rätt.
Det börjar inte alls bra för boken och mig. Det är otroligt rörigt när författaren försöker få in all möjlig information på väldigt få rader. Egentligen är det synd att kalla det information för det är bara en hel hög antydningar. Man får egentligen inte veta någonting.
Något som bidrar till rörigheten är att det finns fyra berättarröster och två tidslinjer (varav den ena är översållad med tillbakablickar). Berättarrösterna är dessutom förvillande lika. Nästan som att det är samma berättare, men ur fyra olika perspektiv. Det tar ett bra tag innan jag får rätt på alla de här olika delarna.
Karaktärerna är inte många, men författaren lyckas inte engagera mig i någon av dem. Den enda som jag eventuellt kan känna något för är Daryl. Stackaren. Talley gör mig mest förvirrad. Det är lite oklart hur gammal hon är. Jag har för mig att jag läste 9, men hon tänker ofta som att hon är 5 och beter sig ibland som att hon är betydligt äldre. Det sorgliga är att hon springer runt på egen hand, helt vind för våg, och ingen verkar bry sig om vad hon gör. I det stora hela så bryr jag mig egentligen inte om någon av dem.
Första halvan, kanske så mycket som två tredjedelar, är ett enda (om)tuggande av hur elak Neil var (är) och hur han tyranniserade resten av familjen. Hela byn faktiskt. Det tjatas och tjatas om det där hemska som hände Lane när hon var 13. Utan att man faktiskt får veta vad det var. Antydningar blir bara irriterande när de upprepas och ältas på det viset. Som en mygga som surrar runt huvudet. För mig blir det bara segt och tråkigt.
Detta är en berättelse om hemligheter, specifikt de inom familjen, hämnd, småstadsskvaller och förutfattade åsikter. Det är väldigt uppenbart att boken vill få en att tro att det är på ett visst sätt. Eftersom jag ofta läser den här typen av böcker så var det enda jag var säker på att det inte var just så.
De försvunna är för ospännande och berättande för en thriller, tycker jag. Stämningen är det dock inget fel på. Historien är också bra. Det är utförandet som inte passar mig.
På Goodreads hade den 3,38 i genomsnitt (beräknat på 835 betyg).
Jag ger den 3,0.
Andra som bloggat om De försvunna: Fru E:s böcker, Kulturnästet och och dagarna går.
Titel: De försvunna
Genre: Thriller
Antal sidor: 315
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The disappearing
Översättare: Leif Janzon
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2018 (min) 2018
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 15 augusti 2021
Första meningen: Lane Wallace står ensam på Rowland's Tavern när ytterdörren flyger upp.
Baksidetext
När Lane en gång flydde Florida, för anonymitetens New York City, var hon säker på att aldrig återvända. Tjugo år senare flyttar hon tillbaka, med sina två döttrar, lämnande ett dåligt äktenskap bakom sig. Hon serverar i en bar och bor under föräldrarnas tak, på historiska Fielding Mansion där hon gör sitt bästa för att inte tänka på faderns brott på platsen, under tiden som rektor för en uppfostringsanstalt för pojkar.
Plötsligt försvinner hennes äldsta dotter. Lane fruktar det värsta att seriemördaren som traumatiserade norra Florida på sjuttiotalet är tillbaka. Sedan tio dagar saknas ännu en flicka och hela trakten vakar extra noga över sina döttrar. När yngsta dottern erkänner att hon fått en märklig ny vän, måste Lane räkna med att den äldre dotterns försvinnande har med hennes fars brott att göra eller kanske med hennes egna. Alltmedan media följer varje steg hon tar, och hela staden befinner sig i hysteriskt kaos, får Lane alltför många fiender omkring sig, och alltför lite tid att rädda sin dotter tillbaka i säkerhet.
Min kommentar
De försvunna dök upp som en överraskning för nästan exakt tre år sedan. Då var boken helt okänd för mig. Tror jag. Jag är inte helt säker på om jag såg den bland kommande boksläpp, men av någon anledning ratade den, eller om jag helt enkelt missade den. Det får vi aldrig veta, men nu med facit i hand så vet jag i alla fall att om jag ratade den så gjorde jag rätt.
Det börjar inte alls bra för boken och mig. Det är otroligt rörigt när författaren försöker få in all möjlig information på väldigt få rader. Egentligen är det synd att kalla det information för det är bara en hel hög antydningar. Man får egentligen inte veta någonting.
Något som bidrar till rörigheten är att det finns fyra berättarröster och två tidslinjer (varav den ena är översållad med tillbakablickar). Berättarrösterna är dessutom förvillande lika. Nästan som att det är samma berättare, men ur fyra olika perspektiv. Det tar ett bra tag innan jag får rätt på alla de här olika delarna.
Karaktärerna är inte många, men författaren lyckas inte engagera mig i någon av dem. Den enda som jag eventuellt kan känna något för är Daryl. Stackaren. Talley gör mig mest förvirrad. Det är lite oklart hur gammal hon är. Jag har för mig att jag läste 9, men hon tänker ofta som att hon är 5 och beter sig ibland som att hon är betydligt äldre. Det sorgliga är att hon springer runt på egen hand, helt vind för våg, och ingen verkar bry sig om vad hon gör. I det stora hela så bryr jag mig egentligen inte om någon av dem.
Första halvan, kanske så mycket som två tredjedelar, är ett enda (om)tuggande av hur elak Neil var (är) och hur han tyranniserade resten av familjen. Hela byn faktiskt. Det tjatas och tjatas om det där hemska som hände Lane när hon var 13. Utan att man faktiskt får veta vad det var. Antydningar blir bara irriterande när de upprepas och ältas på det viset. Som en mygga som surrar runt huvudet. För mig blir det bara segt och tråkigt.
Detta är en berättelse om hemligheter, specifikt de inom familjen, hämnd, småstadsskvaller och förutfattade åsikter. Det är väldigt uppenbart att boken vill få en att tro att det är på ett visst sätt. Eftersom jag ofta läser den här typen av böcker så var det enda jag var säker på att det inte var just så.
De försvunna är för ospännande och berättande för en thriller, tycker jag. Stämningen är det dock inget fel på. Historien är också bra. Det är utförandet som inte passar mig.
På Goodreads hade den 3,38 i genomsnitt (beräknat på 835 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om De försvunna: Fru E:s böcker, Kulturnästet och och dagarna går.
tisdag 24 augusti 2021
Tisdagstrion: Känslor i boktiteln
Tisdag igen. Då är det som vanligt dags för Tisdagstrion som sköts av Ugglan & Boken.
Veckans tema: Känslor i boktiteln.
Den här var besvärlig. Jag upptäckte att det fanns många titlar som beskrev en känsla, mer än hade själva känslan i titeln, men jag bestämde mig för att fokusera på de som faktiskt hade ordet i titeln och som jag läst sedan bloggen skapades. Det blev ganska många ändå, så jag har försökt ta en lite blandad kompott.
1. Hemmets trygga vrå av Cara Hunter är första delen i serien om kriminalkommissarie Adam Fawles. En deckare ja, men något så ovanligt som en deckare som lyckades beröra mig.
2. Norrlands svårmod av Therése Söderlind är en helt fantastisk debut, om familjehemligheter och relationer, av olika slag. Magisk!
3. Mindfulness för losers av Christoffer Holst har egentligen inte tillräckligt med svärta för att vara en perfekt feelgood, men den funkar riktigt bra. Kanske mest för att jag känner igen både märkvärdiga storstadsbor och trångsynta småstadsbor.
Veckans tema: Känslor i boktiteln.
Den här var besvärlig. Jag upptäckte att det fanns många titlar som beskrev en känsla, mer än hade själva känslan i titeln, men jag bestämde mig för att fokusera på de som faktiskt hade ordet i titeln och som jag läst sedan bloggen skapades. Det blev ganska många ändå, så jag har försökt ta en lite blandad kompott.
1. Hemmets trygga vrå av Cara Hunter är första delen i serien om kriminalkommissarie Adam Fawles. En deckare ja, men något så ovanligt som en deckare som lyckades beröra mig.
2. Norrlands svårmod av Therése Söderlind är en helt fantastisk debut, om familjehemligheter och relationer, av olika slag. Magisk!
3. Mindfulness för losers av Christoffer Holst har egentligen inte tillräckligt med svärta för att vara en perfekt feelgood, men den funkar riktigt bra. Kanske mest för att jag känner igen både märkvärdiga storstadsbor och trångsynta småstadsbor.
Etiketter:
Tisdagstrion
måndag 23 augusti 2021
TV-serie: Unbelievable (2019)
Titel: Unbelievable
Originaltitel: Unbelievable
Genre: Drama
Skapad av: Susannah Grant, Michael Chabon, Ayelet Waldman
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Kaitlyn Dever, Toni Collette, Merritt Wever, Kai Lennox, Danielle Macdonald
Premiär: 2019-09-13
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 50 min
Såg den på Netflix augusti 2021
Handling
Handlingen i Unbelievable följer två parallella delar av händelserna i jakten på serievåldtäktsmannen, då ett av offren anmäler först våldtäkten men skräms sedan av polisen att ändra sin historia då inget verkar stämma i hennes berättelse. Vi får därför dels följa vad som händer med henne i hennes liv efter att hon utsätts för detta dubbla svek, samtidigt som vi får följa de två poliser, som inser att de olika våldtäktsfallen i olika delar av landet faktiskt hänger ihop.
Miniserien är baserad på en nyhetsartikel som publicerades 2015, "An Unbelievable Story of Rape", skriven av journalisterna T. Christian Miller och Ken Armstrong.
Min kommentar
Jag vet inte när jag först fick ögonen på Unbelievable, men jag vet att jag ratade den. På vilka grunder vet jag inte riktigt, men förmodligen tänkte jag att Netflix inte skulle klara att göra den här historien rättvisa. Jag minns inte heller längre vem som var tungan på vågen för att den ändå skulle hamna på listan. Därifrån så gick det ganska snabbt till att vi faktiskt såg den.
Den här serien får mig nog att gå igenom hela känslospektrat. Jag blir så vansinnigt arg, ledsen och frustrerad, men även bra känslor får titta fram. Efter att vi hade sett klart serien så var jag så klart tvungen att googla. All fakta verkar vara riktig, men alla namn är ändrade. Jag önskar dock att jag hade hittat lite annan information om vad som hände de två inkompetenta poliserna som orsakade alltihop.
Att hela den här händelsekedjan uppstod bara tack vare en lycklig slump gör mig livrädd Vilket annat brott som helst hade aldrig hanterats på det här sättet. Marie behandlades som att det var hon som var brottslingen, men trots det så är det inte de där två stolpskotten till poliser som gör mig mest arg. Maries ena fostermor däremot, henne ville jag se hudflängas. Det var hon som fick dem att tippa över. Huruvida den biten är sann lyckades jag inte hitta, bara en liten antydning om att hon spelade en viss roll. Hur i hela friden kan man bete sig på det viset?
För mig är det bara ett namn i rollistan som jag känner igen och Toni Collette gör nog sin bästa roll, någonsin. Kaitlyn Dever, som spelar Marie, är heller ingen duvunge och även om jag inte känner igen hennes namn så upptäckte jag att jag tydligen har sett henne i annat. Det gäller även Merritt Wever, som spelar den otroligt inkännande kriminalaren Karen Duvall. Skådespelarinsatserna är helt fantastiska och jag tror på dem allihop.
Serien visar verkligen på ytterligheterna när det handlar om poliser. Både vad gäller deras empatiska förmåga så väl som deras sätt att bemöta brottsoffer, rent generellt. Hade de varit lika ifrågasättande om Marie hade blivit bestulen? Skulle inte tro det. Nu var hon bara en traumatiserad ung kvinna, med tuff uppväxt. Henne behöver man ju inte tro på.
Unbelievable hade förmodligen aldrig filmats om det inte hade varit en verklig historia. Ingen hade kunnat tro på att det här skulle kunna hända. Men det gjorde det. Det här är en självklar serie att se. För alla.
På TV Time har serien 9,84 i genomsnitt.
På IMDb har serien 8,4 i genomsnitt (beräknat på 82 730 betyg).
Jag ger den 5,0.
Originaltitel: Unbelievable
Genre: Drama
Skapad av: Susannah Grant, Michael Chabon, Ayelet Waldman
TV-bolag: Netflix
Skådespelare: Kaitlyn Dever, Toni Collette, Merritt Wever, Kai Lennox, Danielle Macdonald
Premiär: 2019-09-13
Produktionsland: USA
Antal avsnitt: 8
Avsnittslängd: ca 50 min
Såg den på Netflix augusti 2021
Handling
Handlingen i Unbelievable följer två parallella delar av händelserna i jakten på serievåldtäktsmannen, då ett av offren anmäler först våldtäkten men skräms sedan av polisen att ändra sin historia då inget verkar stämma i hennes berättelse. Vi får därför dels följa vad som händer med henne i hennes liv efter att hon utsätts för detta dubbla svek, samtidigt som vi får följa de två poliser, som inser att de olika våldtäktsfallen i olika delar av landet faktiskt hänger ihop.
Miniserien är baserad på en nyhetsartikel som publicerades 2015, "An Unbelievable Story of Rape", skriven av journalisterna T. Christian Miller och Ken Armstrong.
Min kommentar
Jag vet inte när jag först fick ögonen på Unbelievable, men jag vet att jag ratade den. På vilka grunder vet jag inte riktigt, men förmodligen tänkte jag att Netflix inte skulle klara att göra den här historien rättvisa. Jag minns inte heller längre vem som var tungan på vågen för att den ändå skulle hamna på listan. Därifrån så gick det ganska snabbt till att vi faktiskt såg den.
Den här serien får mig nog att gå igenom hela känslospektrat. Jag blir så vansinnigt arg, ledsen och frustrerad, men även bra känslor får titta fram. Efter att vi hade sett klart serien så var jag så klart tvungen att googla. All fakta verkar vara riktig, men alla namn är ändrade. Jag önskar dock att jag hade hittat lite annan information om vad som hände de två inkompetenta poliserna som orsakade alltihop.
Att hela den här händelsekedjan uppstod bara tack vare en lycklig slump gör mig livrädd Vilket annat brott som helst hade aldrig hanterats på det här sättet. Marie behandlades som att det var hon som var brottslingen, men trots det så är det inte de där två stolpskotten till poliser som gör mig mest arg. Maries ena fostermor däremot, henne ville jag se hudflängas. Det var hon som fick dem att tippa över. Huruvida den biten är sann lyckades jag inte hitta, bara en liten antydning om att hon spelade en viss roll. Hur i hela friden kan man bete sig på det viset?
För mig är det bara ett namn i rollistan som jag känner igen och Toni Collette gör nog sin bästa roll, någonsin. Kaitlyn Dever, som spelar Marie, är heller ingen duvunge och även om jag inte känner igen hennes namn så upptäckte jag att jag tydligen har sett henne i annat. Det gäller även Merritt Wever, som spelar den otroligt inkännande kriminalaren Karen Duvall. Skådespelarinsatserna är helt fantastiska och jag tror på dem allihop.
Serien visar verkligen på ytterligheterna när det handlar om poliser. Både vad gäller deras empatiska förmåga så väl som deras sätt att bemöta brottsoffer, rent generellt. Hade de varit lika ifrågasättande om Marie hade blivit bestulen? Skulle inte tro det. Nu var hon bara en traumatiserad ung kvinna, med tuff uppväxt. Henne behöver man ju inte tro på.
Unbelievable hade förmodligen aldrig filmats om det inte hade varit en verklig historia. Ingen hade kunnat tro på att det här skulle kunna hända. Men det gjorde det. Det här är en självklar serie att se. För alla.
På TV Time har serien 9,84 i genomsnitt.
På IMDb har serien 8,4 i genomsnitt (beräknat på 82 730 betyg).
Jag ger den 5,0.
Serien är
Spännande | Tråkig | |
Klurig | Förutsägbar | |
Trovärdig | Osannolik | |
Snyggt foto | Rolig | |
Romantisk | För lång | |
Sorglig | För kort | |
Fartfylld | Långsam |
Etiketter:
Sett 2021,
TV - Betyg 5,
TV - Drama,
TV - Unbelievable,
TV-serie
Film: Luca (2021)
Titel: Luca
Originaltitel: Luca
Genre: Animerat
Regissör: Enrico Casarosa
Manus: Enrico Casaros, Jesse Andrews, Simon Stephenson
Skådespelare: Jacob Tremblay Jack Dylan Grazer, Emma Berman, Maya Rudolph, Marco Barricelli
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 95 min
Serie: -
Såg den på Disney+ 31 juli 2021
Handling
Luca är ett ungt sjömonster som bor under vattenytan nära Italiens kust. Eller egentligen... i hans värld är det han som är normal och människorna som är läskiga. Trots sin rädsla för dem kan han inte låta bli att vara nyfiken på dem. När han träffar den kaxige Alberto upptäcker han något som hans familj har dolt för honom: när han blir torr förändras han till människa.
Med denna fantastiska upptäckt vågar Luca sig upp till ytan med sin nyfunna vän Alberto. Tillsammans upptäcker de allt det coola med människovärlden, som pasta, gafflar, katter – och vespor.
Min kommentar
Vi har ju ett tag haft ett projekt att se alla Disneyfilmer och nu har vi kommit så långt tillbaka i tiden att vi började känns oss sugna på något nyare. Alltså tog vi med även Pixar i ekvationen. Luca är alldeles ny, i alla fall från i år, och en lite trist lördag innan semestern tog slut så kändes det som att det var dags för den.
Man kan nog säga att jag faller som en fura, redan i början, när Luca vallar de där småfiskarna. Som låter "bä". Han har till och med en herdekäpp. Det är definitivt min typ av humor.
Det här är en film om vänskap, om att ställa upp. Men också om att inte försöka dölja vem man är, man kan ju liksom inte vara någon annan än sig själv. Som vuxen kan jag eventuellt tycka att bakgrund och drivkraft brister lite, men jag är osäker på om jag som liten alltid hade en logisk anledning att göra något. Ibland behövs det inte mer än att man ser upp till någon, som Luca gör till Alberto. Alberto blir något av en storebror och Luca vill verkligen vara precis som han. Ända tills Luca har skaffat sig en egen uppfattning om saker och ting. Och vad som är viktigt.
Giulia är nog den jag gillar mest. Hennes versioner av svordomar funderar jag på att ta till mig och börja använda. Hennes pappa är inte heller så dum. Eller Lucas mormor, som är med på tok för lite. För att inte tala om hur mycket jag gillar den italienska formen av triathlon; simma, cykla, äta pasta.
Enrico Casarosa, som är regissör, passar verkligen på att göra reklam för Italien. Byn Porto Rossa är tydligen inspirerad av området Cinque Terre och påminner inte så lite om byn i Aquaman. Innan jag uppmärksammade det så var jag säker på att jag faktiskt har varit där, men nej, alla små mysiga italienska byar vid vatten liknar nog varandra. I alla fall så får filmen mig att längta mig fördärvad efter Italien.
Luca är en charmig, varm och tänkvärd historia. Här finns ingen komplicerad story, inga tillkrånglade karaktärer och humorn är enkel. Back to basic, liksom. Helt enkelt ett vinnande koncept.
På Letterboxd hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 235 577 betyg).
På IMDb hade den 7,5 i genomsnitt (beräknat på 80 463 betyg).
Jag ger den 4,0.
Originaltitel: Luca
Genre: Animerat
Regissör: Enrico Casarosa
Manus: Enrico Casaros, Jesse Andrews, Simon Stephenson
Skådespelare: Jacob Tremblay Jack Dylan Grazer, Emma Berman, Maya Rudolph, Marco Barricelli
Utgivningsår: 2021
Produktionsland: USA
Längd: 95 min
Serie: -
Såg den på Disney+ 31 juli 2021
Handling
Luca är ett ungt sjömonster som bor under vattenytan nära Italiens kust. Eller egentligen... i hans värld är det han som är normal och människorna som är läskiga. Trots sin rädsla för dem kan han inte låta bli att vara nyfiken på dem. När han träffar den kaxige Alberto upptäcker han något som hans familj har dolt för honom: när han blir torr förändras han till människa.
Med denna fantastiska upptäckt vågar Luca sig upp till ytan med sin nyfunna vän Alberto. Tillsammans upptäcker de allt det coola med människovärlden, som pasta, gafflar, katter – och vespor.
Min kommentar
Vi har ju ett tag haft ett projekt att se alla Disneyfilmer och nu har vi kommit så långt tillbaka i tiden att vi började känns oss sugna på något nyare. Alltså tog vi med även Pixar i ekvationen. Luca är alldeles ny, i alla fall från i år, och en lite trist lördag innan semestern tog slut så kändes det som att det var dags för den.
Man kan nog säga att jag faller som en fura, redan i början, när Luca vallar de där småfiskarna. Som låter "bä". Han har till och med en herdekäpp. Det är definitivt min typ av humor.
Det här är en film om vänskap, om att ställa upp. Men också om att inte försöka dölja vem man är, man kan ju liksom inte vara någon annan än sig själv. Som vuxen kan jag eventuellt tycka att bakgrund och drivkraft brister lite, men jag är osäker på om jag som liten alltid hade en logisk anledning att göra något. Ibland behövs det inte mer än att man ser upp till någon, som Luca gör till Alberto. Alberto blir något av en storebror och Luca vill verkligen vara precis som han. Ända tills Luca har skaffat sig en egen uppfattning om saker och ting. Och vad som är viktigt.
Giulia är nog den jag gillar mest. Hennes versioner av svordomar funderar jag på att ta till mig och börja använda. Hennes pappa är inte heller så dum. Eller Lucas mormor, som är med på tok för lite. För att inte tala om hur mycket jag gillar den italienska formen av triathlon; simma, cykla, äta pasta.
Enrico Casarosa, som är regissör, passar verkligen på att göra reklam för Italien. Byn Porto Rossa är tydligen inspirerad av området Cinque Terre och påminner inte så lite om byn i Aquaman. Innan jag uppmärksammade det så var jag säker på att jag faktiskt har varit där, men nej, alla små mysiga italienska byar vid vatten liknar nog varandra. I alla fall så får filmen mig att längta mig fördärvad efter Italien.
Luca är en charmig, varm och tänkvärd historia. Här finns ingen komplicerad story, inga tillkrånglade karaktärer och humorn är enkel. Back to basic, liksom. Helt enkelt ett vinnande koncept.
På Letterboxd hade den 4,0 i genomsnitt (beräknat på 235 577 betyg).
På IMDb hade den 7,5 i genomsnitt (beräknat på 80 463 betyg).
Jag ger den 4,0.
Filmen är
Spännande | Tråkig | |
Klurig | Förutsägbar | |
Trovärdig | Osannolik | |
Snyggt foto | Rolig | |
Romantisk | För lång | |
Sorglig | För kort | |
Fartfylld | Långsam |
Etiketter:
Film,
Film - Animerat,
Film - Betyg 4,
Sett 2021
söndag 22 augusti 2021
Smakebit på søndag: Hetta
En smakebit på søndag är ett stående inslag bland bokbloggare som växelvis "drivs" av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.
Ibland tror jag att jag har hamnat i en lässvacka, att det är mig det är fel på och inte boken. Det hände nu igen, med förrförra boken jag läste. Då är det skönt när nästa bok man läser går i ett flygande fläng, som det blev med förra veckans smakebit, Välkommen hem. Jag tycker det här händer oftare nu. Alltså hela kedjan. Från förskräckelsen över att jag kanske inte gillar att läsa längre, till den sköna känslan att jo, det gör jag. Trots att det händer ganska ofta så blir jag lika överraskad varje gång. Och lättad när det vänder.
Hetta av Jane Harper är en bok som jag har hört så mycket bra om att det nästan känns lite läskigt att börja läsa den. Jag hoppas att den hör till kategorin böcker som går i ett flygande fläng.
Min smakebit är från prologen:
Ibland tror jag att jag har hamnat i en lässvacka, att det är mig det är fel på och inte boken. Det hände nu igen, med förrförra boken jag läste. Då är det skönt när nästa bok man läser går i ett flygande fläng, som det blev med förra veckans smakebit, Välkommen hem. Jag tycker det här händer oftare nu. Alltså hela kedjan. Från förskräckelsen över att jag kanske inte gillar att läsa längre, till den sköna känslan att jo, det gör jag. Trots att det händer ganska ofta så blir jag lika överraskad varje gång. Och lättad när det vänder.
Hetta av Jane Harper är en bok som jag har hört så mycket bra om att det nästan känns lite läskigt att börja läsa den. Jag hoppas att den hör till kategorin böcker som går i ett flygande fläng.
Min smakebit är från prologen:
Gården hade faktiskt sett död tidigare, och spyflugorna var inte kräsna. För dem var det ingen stor skillnad mellan ett kadaver och ett lik.
Torkan gav flugorna mycket att välja på den sommaren. De sökte sig till stirrande ögon och klibbiga sår när Kiewarras bönder riktade gevären mot de magra kreaturen. Inget regn betydde inget foder. Och inget foder innebar svåra beslut, när den lilla staden dag efter dag dallrade under den brännande blå himlen.
"Det kommer att ge med sig", sa bönderna medan månaderna sprang iväg in på andra året. De upprepade orden, sa dem högt likt ett mantra till varandra och stumt, likt en bön, till sig själva.
Etiketter:
Smakebit på søndag
lördag 21 augusti 2021
"Dödens märken" av Veronica Roth
Författare: Veronica Roth
Titel: Dödens märken
Genre: Science fiction
Antal sidor: 448
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Carve the mark
Översättare: Katarina Falk
Serie: Carve the mark 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 augusti 2021
Första meningen: Fridsblomster blommade alltid när natten var som längst.
Baksidetext
Det är en värld full av våld och hämndlystnad. En värld där alla som föds utvecklar en "flödesgåva" - en unik förmåga avsedd att forma framtiden. De flesta har nytta av sina förmågor, men Cyra och Akos har gåvor som samtidigt gör det lättare för andra att kontrollera dem.
Cyra är syster till Ryzek, den brutale tyrann som regerar över Shotet-folket. Cyras flödesgåva ger henne en kombination av smärta och makt - vilket gör det möjligt för hennes bror att utnyttja henne för att plåga sina fiender. Men Cyra är mycket mer än bara ett vapen i sin brors händer: Hon är motståndskraftig, hon kommer snabbt på fötter, hon är smartare än han tror.
Akos är från den fredsälskande nationen Thuvhe och har en gränslös lojalitet till sin familj. Han skyddas själv av sin ovanliga gåva, men när han och hans bror fängslas av Shotet-soldater är Akos beredd att göra vad som helst för att få ut sin bror levande därifrån.
När Akos kastas in i Cyras värld verkar fiendskapen mellan deras länder och familjer oöverstiglig. De måste hjälpa varandra för att överleva - eller förgöra varandra Ska de kunna återta kontrollen över sina flödesgåvor, och återställa maktbalansen i sin värld?
Min kommentar
Jag är en av de där som verkligen gillade hela Divergent-serien så när jag såg att Veronica Roth skulle släppa nytt stod jag först i kön. Sedan dök det upp en hel del negativa recensioner och Dödens märken orsakade en hel storm på Goodreads. Eftersom jag inte gillar att ha förutfattade meningar när jag läser så släppte jag den som en het potatis. Det är först nu som allt har lagt sig och jag trodde att jag kunde läsa den utan att vara påverkad.
Förvirringen var stor, för att inte säga total, i början. Massor av underliga namn, knepiga släktförhållanden och företeelser som jag inte visste något om. Inget förklarades heller, skulle jag vilja påstå. Det mesta klarnar dock, allt eftersom, men detta gjorde att det blev väldigt svårt att komma in i den. En lång startsträcka, helt enkelt.
Den här gången befinner vi oss någonstans i rymden, i ett ganska litet solsystem. Man märker kanske inte av det speciellt mycket, men det gör man ju å andra sidan inte på jorden heller. Däremot så bara älskar jag känslan som Cyra har när de ger sig ut till en annan planet. Så där känns det för mig när jag tittar på havet.
Egentligen är det nog inte så många karaktärer med här, det är bara lite komplicerade släktförhållanden där alla verkar vara släkt med alla. Jag kan inte påstå att jag bryr mig om de här människorna, men jag är inte heller likgiltig. De intresserar mig, men mer som objekt än som människor. Och eftersom jag är jag så tycker jag att det är riktigt trist att den förväntade kärlekshistorien faktiskt uppstår.
Första halvan av boken är extremt långsam, men andra halvan tar sig lite. Kanske inte tempomässigt, men det blir mer intressant. Det är väldigt mycket som är oklart i den här historien. Jag får inte veta något vettigt alls om det där Flödessvallet (motsvaras det måhända av Gud?). Inte heller får jag veta något om Rådsförsamlingen. Vilken funktion har de? De här så kallade "gåvorna" förstår jag mig inte på. Eller de där bestämda ödena. De var ju otroligt vaga att de kunde betyda precis vad som helst. Men icke då. Enligt oraklen var de solklara. Att jag förstår mig på allt är dock inget krav. Det bara stör mig lite att jag inte har all information som jag tycker att jag behöver. Däremot kan jag inte alls förstå varför inte Ryzek blir Eijeh, när Eijeh blir mer och mer Ryzek. Du som har läst den vet vad jag menar.
Tema och handling är det inget fel på, men det blir för utdraget och alldeles för många ord. Det har ju varit ett väldigt rabalder om den här boken och den har blivit skylld för olika saker, bland annat att vara rasistisk. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, men i min mening så säger det mer om den som kallar boken för rasistisk än om boken. Personligen så gillar jag speciellt att de flesta (alla?) förutfattade meningar och fördomar som karaktärerna har visar sig vara felaktiga. Jag gillar att folken på planeterna är så olika, inte i utseende utan i karaktärsdrag och tekniskt kunnande, mer eller mindre påtvingade av planetens levnadsvillkor. Att de alla har något speciellt och unikt att tillföra helheten. Att de är stolta över sina egenheter och villigt delar med sig av det till de andra folken.
Jag vet egentligen inte vad jag tycker om Dödens märken, den är ovanligt svårbedömd. Det fanns så mycket som jag tyckte om, men samtidigt så var den var så väldigt…seg…ibland. Om jag kommer att läsa nästa del? Jag vet faktiskt inte. Jag funderar fortfarande på det.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,78 i genomsnitt (beräknat på 74 633 betyg).
Jag ger den 3,5.
Andra som bloggat om Dödens märken: Carolina läser, Bokhuset och Annas bokblogg.
Titel: Dödens märken
Genre: Science fiction
Antal sidor: 448
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Carve the mark
Översättare: Katarina Falk
Serie: Carve the mark 1
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 10 augusti 2021
Första meningen: Fridsblomster blommade alltid när natten var som längst.
Baksidetext
Det är en värld full av våld och hämndlystnad. En värld där alla som föds utvecklar en "flödesgåva" - en unik förmåga avsedd att forma framtiden. De flesta har nytta av sina förmågor, men Cyra och Akos har gåvor som samtidigt gör det lättare för andra att kontrollera dem.
Cyra är syster till Ryzek, den brutale tyrann som regerar över Shotet-folket. Cyras flödesgåva ger henne en kombination av smärta och makt - vilket gör det möjligt för hennes bror att utnyttja henne för att plåga sina fiender. Men Cyra är mycket mer än bara ett vapen i sin brors händer: Hon är motståndskraftig, hon kommer snabbt på fötter, hon är smartare än han tror.
Akos är från den fredsälskande nationen Thuvhe och har en gränslös lojalitet till sin familj. Han skyddas själv av sin ovanliga gåva, men när han och hans bror fängslas av Shotet-soldater är Akos beredd att göra vad som helst för att få ut sin bror levande därifrån.
När Akos kastas in i Cyras värld verkar fiendskapen mellan deras länder och familjer oöverstiglig. De måste hjälpa varandra för att överleva - eller förgöra varandra Ska de kunna återta kontrollen över sina flödesgåvor, och återställa maktbalansen i sin värld?
Min kommentar
Jag är en av de där som verkligen gillade hela Divergent-serien så när jag såg att Veronica Roth skulle släppa nytt stod jag först i kön. Sedan dök det upp en hel del negativa recensioner och Dödens märken orsakade en hel storm på Goodreads. Eftersom jag inte gillar att ha förutfattade meningar när jag läser så släppte jag den som en het potatis. Det är först nu som allt har lagt sig och jag trodde att jag kunde läsa den utan att vara påverkad.
Förvirringen var stor, för att inte säga total, i början. Massor av underliga namn, knepiga släktförhållanden och företeelser som jag inte visste något om. Inget förklarades heller, skulle jag vilja påstå. Det mesta klarnar dock, allt eftersom, men detta gjorde att det blev väldigt svårt att komma in i den. En lång startsträcka, helt enkelt.
Den här gången befinner vi oss någonstans i rymden, i ett ganska litet solsystem. Man märker kanske inte av det speciellt mycket, men det gör man ju å andra sidan inte på jorden heller. Däremot så bara älskar jag känslan som Cyra har när de ger sig ut till en annan planet. Så där känns det för mig när jag tittar på havet.
Egentligen är det nog inte så många karaktärer med här, det är bara lite komplicerade släktförhållanden där alla verkar vara släkt med alla. Jag kan inte påstå att jag bryr mig om de här människorna, men jag är inte heller likgiltig. De intresserar mig, men mer som objekt än som människor. Och eftersom jag är jag så tycker jag att det är riktigt trist att den förväntade kärlekshistorien faktiskt uppstår.
Första halvan av boken är extremt långsam, men andra halvan tar sig lite. Kanske inte tempomässigt, men det blir mer intressant. Det är väldigt mycket som är oklart i den här historien. Jag får inte veta något vettigt alls om det där Flödessvallet (motsvaras det måhända av Gud?). Inte heller får jag veta något om Rådsförsamlingen. Vilken funktion har de? De här så kallade "gåvorna" förstår jag mig inte på. Eller de där bestämda ödena. De var ju otroligt vaga att de kunde betyda precis vad som helst. Men icke då. Enligt oraklen var de solklara. Att jag förstår mig på allt är dock inget krav. Det bara stör mig lite att jag inte har all information som jag tycker att jag behöver. Däremot kan jag inte alls förstå varför inte Ryzek blir Eijeh, när Eijeh blir mer och mer Ryzek. Du som har läst den vet vad jag menar.
Tema och handling är det inget fel på, men det blir för utdraget och alldeles för många ord. Det har ju varit ett väldigt rabalder om den här boken och den har blivit skylld för olika saker, bland annat att vara rasistisk. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, men i min mening så säger det mer om den som kallar boken för rasistisk än om boken. Personligen så gillar jag speciellt att de flesta (alla?) förutfattade meningar och fördomar som karaktärerna har visar sig vara felaktiga. Jag gillar att folken på planeterna är så olika, inte i utseende utan i karaktärsdrag och tekniskt kunnande, mer eller mindre påtvingade av planetens levnadsvillkor. Att de alla har något speciellt och unikt att tillföra helheten. Att de är stolta över sina egenheter och villigt delar med sig av det till de andra folken.
Jag vet egentligen inte vad jag tycker om Dödens märken, den är ovanligt svårbedömd. Det fanns så mycket som jag tyckte om, men samtidigt så var den var så väldigt…seg…ibland. Om jag kommer att läsa nästa del? Jag vet faktiskt inte. Jag funderar fortfarande på det.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 3,78 i genomsnitt (beräknat på 74 633 betyg).
Jag ger den 3,5.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Dödens märken: Carolina läser, Bokhuset och Annas bokblogg.
Etiketter:
Betyg 3.5,
Dödens märken,
Läst 2021,
Rec ex,
Science fiction,
USA,
Veronica Roth,
Vi möts igen 2021
fredag 20 augusti 2021
TBR Tag
Ännu en kul tag som jag har hittat hos Vargnatts bokhylla.
1. Vilken bok har du inte kunnat avsluta?
Jag kan egentligen inte minnas att jag någonsin har slutat läsa en bok innan den var slut.
2. Vilken bok har du inte läst än för att du inte har haft tid?
Tja... viken som helst av de 500 olästa i hyllan kanske?
3. Vilken bok har du inte läst än för att det är fortsättningen på en serie?
Jag fick Straffet av Yrsa Sigurðardóttir som en överraskning förra våren. Dessvärre är det andra delen i en serie där jag inte har läst första. Jag hade inte ens första delen, men den köpte jag på rean i år så nu kanske jag kan ta tag i dem.
4. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är helt ny?
En av de nyaste jag har, oläst, är Everland av Lars Göran Persson. Kanske inte riktigt min genre, men ibland så har (även) jag fel.
5. Vilken bok har du inte läst än eftersom du har läst en bok av samma författare som du inte tyckte om?
Det finns ett par sådana också, dessvärre. Vi kan väl ta I tystnaden begravd av Tove Alsterdal. Känner mig helt mot strömmen här, men jag gillade verkligen inte Kvinnorna på stranden.
6. Vilken bok har du inte läst än för att du inte riktigt känner för det?
Du av Caroline Kepnes flyttade jag till min prioriterade hylla för ganska längesedan nu, men den lockar inte riktigt. Kanske främst för att det är en pocket och texten är så sanslöst liten och så känns det alldeles för tätskrivet.
7. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är gigantisk?
Jag vet inte om det bara beror på tjockleken, men Himlakroppar av Eleanor Catton är på över 1100 sidor. Det tar emot lite...
8. Vilken bok har du inte läst än för att omslaget lockade och sedan visade det sig att den inte hade så bra recensioner?
Just med de förutsättningarna finns det nog ingen, jag brukar inte lockas av endast omslag. Samlade verk av Lydia Sandgren skulle nästan kunna platsa, men jag lockades av den för att den utspelar sig i Göteborg. Efter att jag hade köpt den på bokrean upptäckte jag att den tydligen är en vattendelare.
9. Vilken bok avskräcker dig mest från din olästa hög?
Mest och mest... det vet jag inte om jag kan plocka fram, men Kryptan av Kate Mosse hade kunnat vara med på flera av de andra punkterna (som 3, 5, 6, 7) så den får vara med här.
1. Vilken bok har du inte kunnat avsluta?
Jag kan egentligen inte minnas att jag någonsin har slutat läsa en bok innan den var slut.
2. Vilken bok har du inte läst än för att du inte har haft tid?
Tja... viken som helst av de 500 olästa i hyllan kanske?
3. Vilken bok har du inte läst än för att det är fortsättningen på en serie?
Jag fick Straffet av Yrsa Sigurðardóttir som en överraskning förra våren. Dessvärre är det andra delen i en serie där jag inte har läst första. Jag hade inte ens första delen, men den köpte jag på rean i år så nu kanske jag kan ta tag i dem.
4. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är helt ny?
En av de nyaste jag har, oläst, är Everland av Lars Göran Persson. Kanske inte riktigt min genre, men ibland så har (även) jag fel.
5. Vilken bok har du inte läst än eftersom du har läst en bok av samma författare som du inte tyckte om?
Det finns ett par sådana också, dessvärre. Vi kan väl ta I tystnaden begravd av Tove Alsterdal. Känner mig helt mot strömmen här, men jag gillade verkligen inte Kvinnorna på stranden.
6. Vilken bok har du inte läst än för att du inte riktigt känner för det?
Du av Caroline Kepnes flyttade jag till min prioriterade hylla för ganska längesedan nu, men den lockar inte riktigt. Kanske främst för att det är en pocket och texten är så sanslöst liten och så känns det alldeles för tätskrivet.
7. Vilken bok har du inte läst än eftersom den är gigantisk?
Jag vet inte om det bara beror på tjockleken, men Himlakroppar av Eleanor Catton är på över 1100 sidor. Det tar emot lite...
8. Vilken bok har du inte läst än för att omslaget lockade och sedan visade det sig att den inte hade så bra recensioner?
Just med de förutsättningarna finns det nog ingen, jag brukar inte lockas av endast omslag. Samlade verk av Lydia Sandgren skulle nästan kunna platsa, men jag lockades av den för att den utspelar sig i Göteborg. Efter att jag hade köpt den på bokrean upptäckte jag att den tydligen är en vattendelare.
9. Vilken bok avskräcker dig mest från din olästa hög?
Mest och mest... det vet jag inte om jag kan plocka fram, men Kryptan av Kate Mosse hade kunnat vara med på flera av de andra punkterna (som 3, 5, 6, 7) så den får vara med här.
Etiketter:
Enkät
torsdag 19 augusti 2021
Hett i hyllan #314
Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
Vi fortsätter till början av november 2017.
Två e-noveller blir det; En annan plats och Sockerhumla av Jenny Lundin.
På den tiden när Swedish Zombie skickade ut sina nyhetsbrev så var det väldigt ofta som man kunde ladda ner en gratis e-bok. Ibland noveller, som i det här fallet. Jag har inte läst något av den här författaren tidigare så jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig. Mer än att det (förmodligen) är skräck. Med tanke på förlaget. Den så kallade baksidetexten avslöjar inte heller alltför mycket. Kanske är dags att läsa dem snart. Det är ju ändå bara två korta noveller...
Så här står det på baksidan:
Vi fortsätter till början av november 2017.
Två e-noveller blir det; En annan plats och Sockerhumla av Jenny Lundin.
På den tiden när Swedish Zombie skickade ut sina nyhetsbrev så var det väldigt ofta som man kunde ladda ner en gratis e-bok. Ibland noveller, som i det här fallet. Jag har inte läst något av den här författaren tidigare så jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig. Mer än att det (förmodligen) är skräck. Med tanke på förlaget. Den så kallade baksidetexten avslöjar inte heller alltför mycket. Kanske är dags att läsa dem snart. Det är ju ändå bara två korta noveller...
Så här står det på baksidan:
Två kvinnor. Två män. Två noveller om lust, svartsjuka, svek och våld. I "En annan plats" och "Sockerhumla" berättar Jenny Lundin om offer och gärningsmän. Nutida skräckhistorier där den skira prosan ligger över den svarta avgrunden likt nattgammal is.Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.
Etiketter:
Hett i hyllan
onsdag 18 augusti 2021
"Den långa vägen hem" av Louise Penny
Författare: Louise Penny
Titel: Den långa vägen hem
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 406
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The long way home
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Armand Gamache 10
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 augusti 2021
Första meningen: Medan Clara Morrow gick närmare undrade hon om han skulle upprepa samma sak som han hade gjort varje morgon.
Baksidetext
Före detta kriminalkommissarie Armand Gamache är lyckligt pensionerad i den lilla byn Three Pines. Varma sommarmorgnar sitter han på en fridfull liten bänk och läser och småpratar med en av sina grannar, Clara Morrow.
Men en morgon avbryter Clara honom i hans läsning och berättar att hennes exmake, konstnären Peter Morrow, inte kommit på besök som utlovat till årsdagen av deras separation. Hon vill att Gamache ska hjälpa henne hitta honom. Gamache läser klart en rad i sin bok - "Och himmelen har makt att bota varje syndsjuk själ" - och reser sig sedan upp och följer med Clara.
Tillsammans med sin före detta kollega Jean-Guy Beauvoir, Clara och vännen Myrna Landers tar sig Gamache allt djupare in i Québec. Och allt djupare in i Peter Morrows själ - en man beredd att göra allt för att återfå sin berömmelse som konstnär. Resan tar dem till mynningen av St Lawrencefloden, ett område så ödsligt att de första sjömännen kallade det "landet Gud gav Kain".
Och här konfronteras de med den skada som kan orsakas av "en själ sjuk av synd"...
Min kommentar
Louise Pennys serie om Armand Gamache är en av de bästa serier jag läst, om inte till och med den allra bästa. Och jag läser en del serier. Med Den långa vägen hem så har vi kommit till den tionde delen och även om den är väldigt annorlunda jämfört med de tidigare så är det osannolikt bra. Med tanke på att det ju faktiskt är tionde delen.
Något som kännetecknar hela den här serien är lugnet. Vilket ju kanske kan låta lite märkligt med tanke på att det är deckare. Det är alltid så mycket att fundera på här och då menar jag inte deckargåtan. Många funderingar väcks, många av dem filosofiska, om moral och livet i stort. Hur det känns att ha varit med om något traumatiskt. Hur det känns att ha en närstående som har varit med om något traumatiskt. Hur det känns att sakna någon. Och hur man går vidare.
Miljön är också något som är speciellt i de här böckerna, framför allt då den lilla fiktiva byn Three Pines. Som man egentligen bara hittar om man behöver den. Tyvärr så befinner vi oss inte så mycket där den här gången. Det gör inte jättemycket, för i stället får jag stifta bekantskap med den spännande parken The Garden of Cosmic Speculation, nära Dumfries i Skottland, som fick mig att googla som en tok. Dit vill jag åka! Vi får även en liten guidad tur i området kring Saint Lawrence-floden i sydöstra hörnet av Kanada. Mest området Baie-Saint-Paul, men också den säregna och nästan övergivna byn La Tabatière. Även dit hade jag gärna tagit en tur.
Som man kanske förstår av ovanstående så läser man inte dessa böcker som rena deckare, men det finns ju så klart ett mysterium. Den här gången kan man nog säga att Clara tar över taktpinnen och jag kan omöjligt tycka att det är bra när en så naiv och känslostyrd person ska leda en (privat)utredning. Hon gör mig nog mest lite irriterad, faktiskt. Det brukar hon inte göra. Hon har mer eller mindre tagit över huvudrollen och det tycker jag, som verkligen gillar Gamache (och Jean Guy), är synd. Både Gamache och Jean Guy känns lite som bifigurer. Dessutom verkar det som att Gamache har blivit lite trög efter pensioneringen för han kan inte längre tänka logiskt. Jag tyckte allt var uppenbart och jag ville så gärna skrika svaret till honom.
Jag är inte ett dugg intresserad av konst och här är det väääldigt mycket tittande på och tolkande av tavlor. Navelskåderi av högsta klass. Men under över alla under, jag blir inte uttråkad. I stället blir detta en rejäl djupdykning ner i människans allra innersta. Trots allt mörker så är det en vacker resa. Och en spännande historia.
Eftersom vi inte är i Three Pines i någon större omfattning så blir det inte så mycket av mina favoritkaraktärer. Ruth får nog vara med mest av alla de som är kvar där och det tackar jag för. Hon är bara så underbar, så missförstådd av så många. Olivier och Gabri är nästan inte med alls. Jag hoppas att nästa bok åtgärdar den saknaden.
Det går inte att sätta något annat betyg än en fyra på Den långa vägen hem. Det verkar inte spela någon roll vad Louise Penny hittar på. Jag gillar det ändå. Jag har förstått det som att nästa bok utspelar sig i september och då jag läser böckerna efter årstid så blir ju den stora frågan om jag ska läsa den om bara en månad eller om jag ska vänta i ett helt år... Äsch, vem försöker jag lura? Egentligen? Till min stora glädje så såg jag också att tolfte delen släpps nu i september. Yay!
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 4,06 i genomsnitt (beräknat på 46 279 betyg).
Jag ger den 4,0.
Andra som bloggat om Den långa vägen hem: Bokstunder, Kapprakt och Fiktiviteter (engelsk utgåva).
Titel: Den långa vägen hem
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 406
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The long way home
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Armand Gamache 10
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2014 (min) 2020
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 augusti 2021
Första meningen: Medan Clara Morrow gick närmare undrade hon om han skulle upprepa samma sak som han hade gjort varje morgon.
Baksidetext
Före detta kriminalkommissarie Armand Gamache är lyckligt pensionerad i den lilla byn Three Pines. Varma sommarmorgnar sitter han på en fridfull liten bänk och läser och småpratar med en av sina grannar, Clara Morrow.
Men en morgon avbryter Clara honom i hans läsning och berättar att hennes exmake, konstnären Peter Morrow, inte kommit på besök som utlovat till årsdagen av deras separation. Hon vill att Gamache ska hjälpa henne hitta honom. Gamache läser klart en rad i sin bok - "Och himmelen har makt att bota varje syndsjuk själ" - och reser sig sedan upp och följer med Clara.
Tillsammans med sin före detta kollega Jean-Guy Beauvoir, Clara och vännen Myrna Landers tar sig Gamache allt djupare in i Québec. Och allt djupare in i Peter Morrows själ - en man beredd att göra allt för att återfå sin berömmelse som konstnär. Resan tar dem till mynningen av St Lawrencefloden, ett område så ödsligt att de första sjömännen kallade det "landet Gud gav Kain".
Och här konfronteras de med den skada som kan orsakas av "en själ sjuk av synd"...
Min kommentar
Louise Pennys serie om Armand Gamache är en av de bästa serier jag läst, om inte till och med den allra bästa. Och jag läser en del serier. Med Den långa vägen hem så har vi kommit till den tionde delen och även om den är väldigt annorlunda jämfört med de tidigare så är det osannolikt bra. Med tanke på att det ju faktiskt är tionde delen.
Något som kännetecknar hela den här serien är lugnet. Vilket ju kanske kan låta lite märkligt med tanke på att det är deckare. Det är alltid så mycket att fundera på här och då menar jag inte deckargåtan. Många funderingar väcks, många av dem filosofiska, om moral och livet i stort. Hur det känns att ha varit med om något traumatiskt. Hur det känns att ha en närstående som har varit med om något traumatiskt. Hur det känns att sakna någon. Och hur man går vidare.
Miljön är också något som är speciellt i de här böckerna, framför allt då den lilla fiktiva byn Three Pines. Som man egentligen bara hittar om man behöver den. Tyvärr så befinner vi oss inte så mycket där den här gången. Det gör inte jättemycket, för i stället får jag stifta bekantskap med den spännande parken The Garden of Cosmic Speculation, nära Dumfries i Skottland, som fick mig att googla som en tok. Dit vill jag åka! Vi får även en liten guidad tur i området kring Saint Lawrence-floden i sydöstra hörnet av Kanada. Mest området Baie-Saint-Paul, men också den säregna och nästan övergivna byn La Tabatière. Även dit hade jag gärna tagit en tur.
Som man kanske förstår av ovanstående så läser man inte dessa böcker som rena deckare, men det finns ju så klart ett mysterium. Den här gången kan man nog säga att Clara tar över taktpinnen och jag kan omöjligt tycka att det är bra när en så naiv och känslostyrd person ska leda en (privat)utredning. Hon gör mig nog mest lite irriterad, faktiskt. Det brukar hon inte göra. Hon har mer eller mindre tagit över huvudrollen och det tycker jag, som verkligen gillar Gamache (och Jean Guy), är synd. Både Gamache och Jean Guy känns lite som bifigurer. Dessutom verkar det som att Gamache har blivit lite trög efter pensioneringen för han kan inte längre tänka logiskt. Jag tyckte allt var uppenbart och jag ville så gärna skrika svaret till honom.
Jag är inte ett dugg intresserad av konst och här är det väääldigt mycket tittande på och tolkande av tavlor. Navelskåderi av högsta klass. Men under över alla under, jag blir inte uttråkad. I stället blir detta en rejäl djupdykning ner i människans allra innersta. Trots allt mörker så är det en vacker resa. Och en spännande historia.
Eftersom vi inte är i Three Pines i någon större omfattning så blir det inte så mycket av mina favoritkaraktärer. Ruth får nog vara med mest av alla de som är kvar där och det tackar jag för. Hon är bara så underbar, så missförstådd av så många. Olivier och Gabri är nästan inte med alls. Jag hoppas att nästa bok åtgärdar den saknaden.
Det går inte att sätta något annat betyg än en fyra på Den långa vägen hem. Det verkar inte spela någon roll vad Louise Penny hittar på. Jag gillar det ändå. Jag har förstått det som att nästa bok utspelar sig i september och då jag läser böckerna efter årstid så blir ju den stora frågan om jag ska läsa den om bara en månad eller om jag ska vänta i ett helt år... Äsch, vem försöker jag lura? Egentligen? Till min stora glädje så såg jag också att tolfte delen släpps nu i september. Yay!
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
På Goodreads hade den 4,06 i genomsnitt (beräknat på 46 279 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Spännande | Förutsägbar | ||
Bladvändare | Klurig | Läskig | ||
Långsam | Tempofylld | Intetsägande | ||
Ordbajsig | Fåordig | Nagelbitare | ||
Mysig | Rå | Sorglig | ||
Måbrabok | Tankeväckande | Rolig | ||
Rörig | Genomtänkt | Mörk |
Andra som bloggat om Den långa vägen hem: Bokstunder, Kapprakt och Fiktiviteter (engelsk utgåva).
Etiketter:
Armand Gamache,
Betyg 4,
Kanada,
Kriminalroman,
Louise Penny,
Läst 2021
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)