Visar inlägg med etikett Arrowood. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Arrowood. Visa alla inlägg

onsdag 22 mars 2023

Bok: Morden i London av Mick Finlay

Författare: Mick Finlay
Titel: Morden i London
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 388
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The murder pit
Översättare: Susanne Andersson
Serie: Arrowood 2
Förlag: HarperCollins Nordic
Utgivningsår: (original) 2019 (min) 2020
Format: Danskt band
Källa: Bokhyllan
Utläst: 17 februari 2023




Första meningen: Ibland visade skräcken sig med ett leende på läpparna.

Baksidetext
Det är 1896 och i London syns den berömde Sherlock Holmes ständigt på löpsedlarna. Han löser fortfarande mysterier åt Londons aristokrati. Men bland arbetarbostäderna och de små gatustånden i det fattiga södra London arbetar detektiven William Arrowood med våldsammare, mindre glamorösa och mycket sämre betalda uppdrag.

När paret Barclay anlitar honom för att hitta deras försvunna dotter är Arrowood övertygad om att det inte kommer att dröja länge förrän han och assistenten Barnett lyckas hitta henne. Men snart inser de att det är ett mord de utreder. Långt ifrån det bekväma och välbärgade Baker Street, rör sig Arrowood i ett London präglat av våld, där ondskan ständigt lurar bakom hörnet ...

Min kommentar
Morden i London fick jag från förlaget som en överraskning för ganska så längesedan. Detta råkade ju vara andra delen i en serie och eftersom jag är jag så läses serier i ordning. Det är bara så det är och därför tog det ett tag att navigera sig fram till den här boken. Förra året läste jag då äntligen första delen (som av en slump så lästes båda böckerna under exakt samma datum, men alltså olika år, upptäckte jag nu när jag skulle skriva ihop det här inlägget) och nu var det dags för denna.

När jag började läsa så var min förhoppning att Arrowood skulle bli mer sympatisk, när man lärde känna honom bättre. Men nej. Han verkar ha grava problem med sin impulskontroll och ibland beter han sig som en treåring. Det är dock inte han som är berättaren, det är i stället hans sidekick, Barnett, som är betydligt lättare att tycka om. Man kan ju hävda att så är fallet även med Arrowoods "konkurrent" Sherlock Holmes och Watson, men eftersom Sherlock Holmes har något att backa upp sin arrogans med så är det lättare att ta den.

Nog för att jag visste att det inte var så noga med hygienen 1896, så är det så otroligt smutsigt och skitigt att det nästan blir för mycket information. Och jag har nog egentligen svårt att tro på att man inte ens skulle tvätta av sig när man blivit nerkissad av en häst. Det är väldigt många detaljer som sätter både stämning och miljö och tyvärr så gör alla detaljer att det blir utdraget. För att inte säga segt. Åtminstone av och till. Sista fjärdedelen eller så tar det i alla fall mer fart.

För mig känns det som att det blir övertydligt att läsaren ska känna att Arrowood värnar om de svaga. Dessvärre blir det mer så att det ideligen påpekas än att det faktiskt märks i hans handlingar. Eller så är det bara så att jag helt enkelt tycker för illa om honom för att låta det fastna.

En del händelser/scener känns helt onödiga, lite som utfyllnad. Som att det bara är där för att författaren fått fram något i sin research, som han gärna vill berätta om. Man behöver faktiskt inte använda allt man får fram. Det kan bli lite drygt. Den där motviljan mot att undersöka familjen och gården bättre, som egentligen hela byn verkar ha, den förstår jag inte alls. Det verkar helt ologiskt och förklaras inte, tycker jag, och min tanke blir att det är så för att historien ska bli "bättre".

Med största sannolikhet så blir det inte fler böcker om Arrowood för mig, efter Morden i London. Det beror inte bara på att inte fler delar har översatts. Det är visserligen intressant att läsa om London, som det såg ut i slutet av 1800-talet, men när författarens kommentarer i efterordet (nästan) är det mest intressanta då känns det inte nödvändigt att fortsätta med den här serien.

Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 775 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
DetaljrikFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Morden i London: Boklysten, Bokprataren och Deckarlogg.

onsdag 9 mars 2022

Bok: Arrowood av Mick Finlay

Författare: Mick Finlay
Titel: Arrowood
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 383
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Arrowood
Översättare: Tove Hellbom
Serie: Arrowood 1
Förlag: HarperCrime
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2017
Format: E-bok
Källa: Storytel
Utläst: 17 februari 2022




Första meningen: Redan när jag kom på morgonen märkte jag att chefen var på dåligt humör.

Baksidetext
Året är 1895, och London är en stad i uppror. Den undre världens ledare får allt mer makt, polisen är pressad, de fattiga är hungriga och samtidigt sprider en mördare skräck på stadens gator.

När societeten anlitar den berömde detektiven Sherlock Holmes, vänder sig de mindre bemedlade istället till William Arrowood. Han är självlärd psykolog, privat utredare, och till och från en fyllehund, som föraktar Holmes och hans rika klientel.

När en man försvinner och ett vittne bestialiskt huggs ihjäl, står Arrowood och hans assistent Barnett inför sitt tuffaste uppdrag hittills: att sätta dit Londons mest ökända kriminella gäng. Nu måste Arrowood dessutom bevisa att han inte bara är den näst bästa detektiven i London.

Min kommentar
För ett bra tag sedan nu så fick jag Morden i London som en överraskning från förlaget. Dessvärre så är ju det andra delen i en serie och eftersom jag är jag så ville jag inte läsa den innan jag läst första delen, Arrowood. Den var lite klurig att hitta, men till slut så såg jag att de hade den på Storytel, även som e-bok, och i år fick författaren vara med i min Boktolva.

Idén att skriva en historia om en konkurrent till Sherlock Holmes är riktigt kul och väldigt tilltalande. Arrowood är egentligen samma typ av karaktär som Sherlock Holmes, lite överlägsen och nedlåtande, men till skillnad från Sherlock Holmes så har inte Arrowood något alls att backa upp det med. Det gör att han bara blir olidlig.

Arrowood känns en aning labil, eller inte bara en aning faktiskt, han är en sällsamt osympatisk och otrevlig figur. Det enda försonande draget han har är nog faktiskt det att han är så mån om den fattige pojken Neddy, som hjälper till med fallen. Arrowoods parhäst Barnett är roligare att ha att göra med och betydligt lättare att tycka om. Ju mer jag får veta om honom desto mer gillar jag honom.

Miljön är beskriven på att bra sätt, jag får tydliga bilder i huvudet. Till och med karaktärernas namn matchar miljön och jag tror att det är Oliver Twist-vibbar jag får. Ganska ofta så kommer det ovidkommande händelser/beskrivningar, förmodligen för att sätta stämning och miljö. Det gör de, men ibland är de faktiskt bara onödiga. Flera gånger tappar jag fokus och börjar tänka på annat när det blir för utdraget. Det händer för lite. Eller egentligen är nog problemet att det är typ samma sak som händer hela tiden. Det blir lite tråkigt.

Boken börjar egentligen väldigt bra och jag kommer på mig själv med att le flera gånger (ja, det är lite småroligt, också). Tyvärr så lyckas den inte hålla samma nivå hela vägen. Ibland känns det också som att detta är en senare del i en serie, inte första. Det kommer en hel del referenser till saker jag inte känner till, som har hänt tidigare. Dessa saker får man ingen närmare förklaring till.

Personligen så har jag inga som helst svårigheter att förstå varför Arrowood inte är lika framgångsrik som Sherlock Holmes. Jag hade verkligen inte velat ha en privatdeckare som plötsligt kan få ett raseriutbrott. Helt oprovocerat. Det blir lite tramsigt ibland. Jag hade önskat mig större impulskontroll. Ett annat problem med boken är att den är otroligt dåligt korrekturläst. Det saknas ord, ganska ofta, och det händer att karaktärer byter namn.

Jag skulle nog säga att Arrowood egentligen har alla ingredienser som behövs för en bra historia. För min del så faller det dessvärre på Arrowood själv, han blir bara för mycket.

Goodreads hade den 3,47 i genomsnitt (beräknat på 1 810 betyg).
Jag ger den 3,0.
Boken är
TråkigSpännandeFörutsägbar
BladvändareKlurigLäskig
LångsamTempofylldIntetsägande
OrdbajsigFåordigNagelbitare
MysigSorglig
MåbrabokTankeväckandeRolig
RörigGenomtänktMörk

Andra som bloggat om Arrowood: A Bookaholic Swede (engelsk upplaga).