Då tar vi ett kliv till början av oktober 2017.
Ole dole av M J Arlidge syntes på var och varannan bokblogg ett tag.
Jag blev nog nyfiken på den här direkt när jag såg den, första gången. Så många läste och gillade. Ändå dröjde det över ett år innan jag köpte den. Och nu har det nästan gått fyra år till, utan att jag har läst. Det är ytterst märkligt att jag fortfarande inte har tagit tag i den. Till vissa delar kan jag nog skylla på ett den länge låg i en hög på (nästan) golvet, tillsammans med en väldig massa andra böcker. Det gjorde det väldigt svårt att hitta det man letade efter. Nu kan jag inte längre skylla på det, för den har flyttat in i hyllan. Detta är första delen i serien om kriminalkommissarie Helen Grace och det har kommit ytterligare nio delar efter denna.
Så här står det på baksidan:
Ett ungt förälskat par vaknar upp ur medvetslöshet, desorienterade och fångna i något som verkar vara en kakelklädd container. Det är mörkt och kallt, och det är omöjligt att ta sig ut. Deras fängelse tycks först vara helt tomt men när de famlar i mörkret finner de två saker: en revolver och en mobiltelefon.Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.
Det ringer i mobilen. En röst talar om att vapnet är laddat med en kula. Den som skjuter den andra kommer att bli fri och få leva. Därefter bryts samtalet. Det tar två veckor av hunger, skräck, smuts och kyla innan en av dem ger efter.
Någon har satt den här typen av kidnappningar i system; fler par försvinner - arbetskollegor, mor och dotter, två prostituerade kvinnor. Alla ges samma förutsättningar och alla ställs inför samma ultimatum. En får leva. En ska dö.
Kriminalkommissarie Helen Grace och hennes kollegor har aldrig upplevt något liknande. De ser inget samband mellan offren. Helen är skicklig, stark och rättfärdig. Men hon har själv upplevt fruktansvärda saker och måste regelbundet ge utlopp åt sina inre demoner genom att låta sig piskas. När Helen äntligen tycker sig se ett mönster i utredningen är lösningen långt värre än hon någonsin kunnat ana.
Den här boken känner jag inte alls till och jag tror inte att den är något för mig. Men den är säkert spännande för den som gillar den.
SvaraRaderahttp://mosstanten.se/2021/08/05/hett-i-hyllan-117-self-consciousness/
Jag tror att jag har hört den beskrivas som brutal, grym och lite annat åt det hållet, så nej, den är nog inget för dig 🙂
RaderaDen har jag läst. Tänkte läsa kommande delar men det har inte blivit av. Än.
SvaraRaderahttps://lottensbokblogg.wordpress.com/2021/08/05/hett-i-hyllan-256/
Och jag har länge tänkt läsa första delen 😁
RaderaDet är en serie både jag och min mamma gillar :D
SvaraRaderaJag hoppas att jag också ska göra det när jag väl läser 🙂
RaderaDen har jag läst, ganska äcklig stundtals https://eggetbok.blogspot.com/2021/08/hett-i-hyllan-122.html
SvaraRaderaDet låter ju oerhört lovande 😁
RaderaEn bok även jag har tänkt läsa länge, men det finns så många böcker och så lite tid...
SvaraRaderamitt bidrag
https://mittbokintresse.blogspot.com/2021/08/hett-i-hyllan-vecka-31-2021.html
Ja, det är ju lite det som är problemet. Om man nu vill se det som ett problem 🤔
RaderaArlidge är en av mina klara favoritförfattare! Jag slukar böckerna. Bra och läskiga och går snabbt att läsa.
SvaraRaderaJag tänker att jag nog snart måste prova åtminstone första delen i serien, så jag vet om jag vill fortsätta.
Radera