"New Yorks gudar" av Lyndsay Faye

Författare: Lyndsay Faye
Titel: New Yorks gudar
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 418
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The gods of Gotham
Översättare: Jessica Hallén
Serie: Timothy Wilde 1
Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2013
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 11 oktober 2020




Första meningen: När jag satt vid skrivbordet i Graven och författade min första rapport, skrev jag: På kvällen den 21 augusti 1845 rymde ett av barnen.

Baksidetext
Året är 1845 och staden New York bildar sin första poliskår. Samma år drabbar den stora svälten Irland och dessa två händelser kommer tillsammans att förändra New York för alltid.

Irländaren Timothy Wilde jobbar som bartender och drömmer om att spara tillräckligt med pengar för att gifta sig. När en eldsvåda förstör stora delar av nedre Manhattan drabbas han hårt. Hemlös, arbetslös och vanställd ser han ingen annan räddning än att tacka ja till sin brors erbjudande om ett jobb inom poliskåren. Timothy hamnar i det ökända sjätte distriktet. En kväll under sin patrullering stöter han på en blodig flicka som berättar om de begravda kropparna norr om 23rd Street. Kampen för rättvisa kan komma att kosta honom livet.

Min kommentar
New Yorks gudar hörde jag så otroligt mycket bra saker om, då när den kom. Bara på hörsägen köpte jag den, skulle man kunna säga. Sedan blev den stående oläst i hyllan i (väldigt) drygt fyra år. Alltså tog jag med den i min Boktolva i år och efter att ha läst en riktigt mörk och eländig bok tyckte jag att jag inte orkade med en likadan till och så valde jag denna i stället. Aldrig anade jag att denna var ännu mörkare och än mer eländig.

Det är en ganska märklig känsla att läsa om ett Manhattan med åkrar och skog och det är helt klart att författaren gör ett bra jobb med att beskriva allt. Det är mörkt, det är skitigt, det är fattigt och eländigt. Det luktar illa eftersom alla häller allt de inte vill ha direkt ut på gatan. På vissa ställen står skiten upp till anklarna. Jag kan i stort sett se allt framför mig och till och med känna lukterna.

Mitt stora problem med den här boken är språket, jag har så otroligt svårt för det. Förmodligen är det vad andra skulle kalla poetiskt, men för mig blir det tillkrånglat, pretentiöst och segt. Jag vet inte om det är översättningen, men vissa meningar/stycken är helt obegripliga. Det är svulstigt och det är rikt utsmyckat med liknelser och krusiduller. Jag känner att jag måste ge ett exempel...(från sida 65)

Den tysta rännilen av honungsfärgat ljus rann tillbaka nedför trappan medan jag bytte förband på ansiktet i det annalkande gryningsljuset och njöt av en halvtimmes sval luft innan solen besmittade den.

Jodå, jag kan visst uppskatta den här typen av språk. Bara det inte blir för mycket av det. Nåväl, antingen vänjer jag mig efter ett (bra) tag eller så förändras språket, men mot slutet blir det likadant igen. För att spä på det lite så är alla mått i fot, vilket betyder att jag måste stanna upp och räkna ut hur många meter det handlar om. Det stör mig också.

Timothy Wilde är huvudpersonen och han är extremt lätt att tycka om. Han är en perfekt polis med en fantastisk iakttagelseförmåga och hög moral. Det händer att han gör fel saker, men då gör han dem av rätt orsaker. Ibland slår moralen lagen. Även hans bror Valentine är en spännande karaktär och deras relation är komplicerad. Minst sagt.

Jag gillar ändå tonen i boken, den är humoristisk och trots elände så kan jag inte låta bli att le. Här finns en del vändningar, några mer väntade än andra, men upplösningen var inte alltför överraskande. Till vissa delar inte alls.

New Yorks gudar utspelar sig 1845, men tragiskt nog så är den mer aktuell än någonsin. Hur jag ska göra med resten av serien har jag inte bestämt ännu. Som det känns just nu så är de senare delarna inte prioriterade. Dessutom tror jag att det återigen är så att förlaget har översatt första och andra delarna, men inte den tredje och sista.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,88 i genomsnitt (beräknat på 13 107 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om New Yorks gudar: Bibliotekskatten, Books ABC och Eli läser och skriver.