I'm the reader-tag

Nu var det väl längesedan jag hade en tag? Jag har massor på lager och de flesta, som denna, har jag hittat hos Vargnatts bokhylla.

Välj ett ord som beskriver dig som läsare.
Skeptisk.

Vilken var den allra första boken du blev förälskad i?
Enligt min mamma så älskade jag Rödluvan när jag var riktigt liten. Pappa skulle läsa. Och han var tvungen att läsa vartenda ord. Jag kunde den utantill och försökte han hoppa över något så blev jag... arg... Det här minns jag ju inte så jag är osäker på om det faktiskt ska räknas.

Den första bok jag minns att jag verkligen älskade var Bento, den svarta hingsten av Ditha Holesch. Jag tror att jag läste den när jag var åtta, första gången. De sista sidorna grät jag så mycket att jag inte kunde se något. Tre gånger läste jag den, med runt två år emellan varje gång.

Inbundet eller pocket?
Jag gillar dem båda två, av olika skäl. Inbundet för att det är lättare att läsa, pocket för att det är lättare att ta med sig.

Hur har läsningen påverkat dig som person?
Men snälla. Vadå omöjlig fråga? Vem jag hade varit om jag inte hade läst har jag ingen som helst aning om, men jag hade helt klart inte varit samma människa. Jag har lärt mig så otroligt mycket av att läsa. Bland annat att man aldrig är ensam om att ha varit med om/ha känt något. Det finns så många människor och så många sätt att se på saker.

Vad läser du när du behöver bli tröstad?
Jag har ännu inte använt läsning som tröst så det här kan jag inte svara på.

Vem gjorde dig till en läsare?
Jag tror att det måste ha varit min allra första lärare, fröken Karin. Hon läste alltid högt för oss och jag minns att jag var fascinerad av alla berättelser. Jag har i alla fall låtit min mamma hälsa och tacka så mycket från mig.

Vilken bok har förändrat din syn på världen?
Jag kan egentligen inte påminna mig om att jag någonsin har förändrat min syn på världen av en bok. Möjligtvis har min syn blivit mer nyanserad. För att åtminstone försöka svara på frågan så väljer jag boken Barn 44 av Tom Rob Smith. Inte för att den ändrade min syn på Stalintiden i gamla Sovjet, utan för att den fick mig att känna lite av hur det måste ha varit att leva då (jag tänker inte vara så förmäten att jag påstår att jag förstår hur det var). Det var en bok som fick mig att känna i stort sett alla känslor som finns och man kan nog säga att den rocked my world. Den fick mig att inse att det där med t(r)yckfrihet ska man vara väldigt, väldigt rädd om. För vem vet vad som händer om man börjar förbjuda vissa tankar/åsikter. Och vem vet vilken åsikt som står på tur att förbjudas då. Kanske din.

Beskriv ditt drömställe för läsning.
Hur realistisk ska jag vara här då? I dessa tider så handlar det ju mest om läsplatser hemma och där står balkongen högt i kurs, sommartid. Resten av året sitter jag i mitt bibliotek med den hyfsat nyinredda läshörnan.

En plats jag drömmer om väldigt mycket just nu är ett hus i Spanien som vi har hyrt förut. Där finns en patio framför huset, som alltid ligger i skugga. Där var helt fantastiskt att sitta och läsa. Jag längtar tillbaka så mycket.