"Bekännelsen" av John Grisham

Genre: Thriller
Antal sidor: 490
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The confession
Översättare: Ulf Gyllenhak
Serie: -
Utgivningsår: (första) 2010 (min) 2011
Format: Inbunden
Förlag: Albert Bonniers




Första meningen: Vaktmästaren vid St. Mark's hade just skyfflat bort åtta centimeter snö från trottoaren när mannen med käppen dök upp.
Sista meningen: Ingen begärde att få hämta ut kroppen, och därför begravdes Adam Flores på fängelsets kyrkogård tillsammans med liken efter alla andra avrättade fångar ingen hade gjort anspråk på.

Baksidetext
När prästen Keith Schroeder i det slumrande samhället Topeka i Kansas får besök av en fåordig man på sitt kontor vet han ännu inte att de närmaste fyra dagarna kommer att förändra hans liv.

Mannen visar sig vara Travis Boyette, en nyligen frisläppt sexförbrytare med detaljerade uppgifter om ett brutalt mord- och våldtäktsfall på en cheerleader i staden Slone i östra Texas. Ett brott som en ung fotbollsstjärna, Donté Drumm, suttit dömd för i nio år.

Frågan är om man gripit rätt man eller om en oskyldigt dömd riskerar att avrättas? Donté Drumms försvarsadvokat har svårt att bevisa sin klients oskuld i ett samhälle där korrupta poliser, domare och politiker inte låter riskera sina karriärer på grund av en hetlevrad advokats rop på rättvisa.

Travis Boyette lider av en dödlig hjärntumör och har för första gången i sitt liv bestämt sig för att göra något rätt, han vill avge en bekännelse. Med fyra dagar kvar till avrättningen dras Keith Schroeder med på en resa över delstatsgränser för att tillsammans med Travis Boyette försöka ställa saker och ting till rätta. Samtidigt växer ilskan hos Slones svarta befolkning som än en gång är på väg att bevittna hur en svart man som dömts till döden av en vit jury kommer att avrättas.

Min kommentar
Åh, det här var en riktig blodtryckshöjare och jag kan ärligt inte förstå hur någon som läst den här kan vara för dödsstraff. Det är i och för sig mycket jag inte förstår i vare sig det amerikanska psyket eller i deras rättsväsende. För mig är det totalt obegripligt hur rättvisa kan vara politik. Hur i hela friden kan det vara viktigare att hitta en syndabock än att hitta den skyldige? Och det gör mig bestört (ja, jag kan inte hitta något annat ord) att hudfärg fortfarande ska spela någon roll för hur man blir behandlad av myndigheter. Och det där självgoda "Han dödade min dotter, han måste dö.", hur kan två fel bli ett rätt?

Ja, ni förstår att jag hetsade upp mig. Vid vissa tillfällen, när dessa rättsskaffens, djupt troende män, diskuterade rätt och fel, då trodde jag faktiskt knappt jag skulle klara att fortsätta läsa. Vad man än må tycka om dödsstraff så är det ju faktiskt väldigt slutgiltigt och oåterkalleligt. Hur ska man kunna vara säker på att man har fått tag på rätt brottsling. Och spelar det någon roll? Nej, inte om man är politiskt vald i Texas, om man ska tro något alls på den här boken. Det är väl egentligen det som är det värsta i den här historien, att det förmodligen fungerar så här.

En del saker måste jag ju ändå klaga på och som vanligt handlar det om översättning och korrekturläsning. Redan i början, sidan 32 för att vara exakt, tänkte jag att fortsätter det så här, då lägger jag ner detta. Prästens fru, Dana, kallas inom loppet av tio meningar, Diane, Dane och Dana. Åtminstone så undrar jag hur en sådan sak kan slinka igenom. När jag sedan, efter ett tjugotal sidor till, upptäcker något som måste vara ett översättarfel från början och också slunkit igenom korrekturläsningen, då är det så nära att jag slutar läsa. Här handlar det om klockslag, förmodligen AM och PM, som plötsligt blivit helt galet. Jag vet att jag är petig, men om jag, som inte är korrekturläsare, upptäcker detta så fattar jag inte hur de professionella kunnat missa det.

Tack och lov så tar det sig, eller så är det bara för att det blir så olidligt spännande som jag faktiskt inte hittar mer att reta mig på. Trots att jag var ganska säker på hur det hela skulle sluta så kunde jag inte lägga ifrån mig boken och om jag var tvungen att sluta läsa, så tänkte jag oavbrutet på den. Den senaste boken jag läste av Grisham, Utpressningen, var inte alls bra och jag var faktiskt lite orolig för att han hade förlorat det. Men vad fel jag hade och vad glad jag blir.

Boktipset estimerade betyg var 4.1, jag ger den 4.5.

Andra som bloggat om Bekännelsen: Bokstugan, alkb och Lottens bokblogg.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.