"Flickan från ingenstans" av Justin Cronin

Genre: Skräck
Antal sidor: 907
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The passage
Översättare: Jimmy Hofsö
Utmärkelser: -
Serie: Passagen 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (första) 2010 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 10 juli 2012





Första meningen: Innan hon blev Flickan från ingenstans - Hon som kom gående, Den första och sista och enda, som levde i tusen år - var hon helt enkelt en liten flicka i Iowa som hette Amy.
Sista meningen: Jag ska gå och se vad det är.

Baksidetext
En liten flicka tycks vara den enda som kan rädda världen. Hon heter Amy Harper Bellafonte och är flickan från ingenstans. Det var hon som var där när allting började och världen började gå mot sin undergång.

Först, det otänkbara: ett fruktansvärt militärexperiment kollapsar och dess hemska innehåll släpps lös i världen.

Sedan, det onämnbara: en natt av kaos och fullständig förödelse leder till att världen för alltid förändras.

Allt som återstår för de chockade överlevarna är att kämpa. Det är en framtid som präglas av rädsla för mörkret, för döden och för ett öde som är ännu värre än så. Civilisationens undergång leder till en ny värld av rovdjur och byten.

I detta undantagstillstånd söker två personer efter en säker plats där de kan gömma sig. Det är FBI-agenten Brad Wolgast och den föräldralösa sexåringen Amy Harper Bellafonte, som strax före katastrofen lyckades rymma från militärbasen där apokalypsen släpptes lös.

Brad Wolgast är fast besluten att skydda Amy. Men för Amy är detta början på en mycket längre resa, en resa över tid och rymd, mot tiden och platsen där hon måste avsluta det som aldrig borde påbörjats.

Min kommentar
Jaha, då har även jag läst denna bok, som hela bokbloggosfären verkar ha läst och också tokhyllat. Den har blivit jämförd med Stephen Kings Pestens tid och Cormac McCarthys Vägen. Pestens tid är den bästa bok jag någonsin läst. Vägen har jag inte läst, men sett och jag tyckte den var bra. Flickan från ingenstans kom dessvärre inte alls upp i samma nivå som Pestens tid, men oj, så bra den var ändå.

Jag fångades skickligt in från början, när Amys bakgrund berättades och grunden till hela berättelsen lades. Små bitar av information och ledtrådar portioneras ut, men inget förklaras i detalj. Vad det egentligen var som hände, hur och varför, det får man veta först längre fram. Även det i små bitar och fullkomligt naturligt.

Det är härligt att slippa långrandiga miljöbeskrivningar, boken är tjock nog ändå och förmodligen var de överlevande upptagna med viktigare saker än att titta på naturen (som de inte var ute i). Som till exempel att överleva. Därmed inte sagt att man inte får veta något alls om miljöerna, utan det är precis lagom för att dra slutsatsen att det i stort sett inte finns så mycket kvar att titta på. Med få undantag.

Boken är uppdelad i olika delar och förutom en svacka någonstans i mitten så hålls spänningen uppe hela tiden. Del IV berättas baklänges och det är en teknik jag inte alls gillar, men det funkar utan att bli alltför rörigt. Delarna om Kolonin, där ett hundratal avkommor till några överlevande är bosatta, känns lite som filmen The Village (förutom att hemskheterna är verkliga här). Barnen får till exempel bo helt avskilda från de vuxna och får inte veta något alls om världen utanför förrän den dag de fyller åtta år. Den här biten har jag överhuvudtaget ingen som helst förståelse för. Men människan förnekar sig inte, inte ens när hon nästan är utrotad. Till och med i den här lilla klicken, som nästan kan betraktas som familj, vill man ha någon att skylla på och törstar efter blod.

Några små saker som störde mig var dålig korrekturläsning, som till exempel något jag sett ofta på många olika ställen, att man helt enkelt använder den engelska benämningen på nine-eleven, som då på svenska blir helt fel. Här skrivs det utan reflektion 9/11 (sid 58). Och jag har lite svårt att förstå hur vissa saker, som de här människorna överhuvudtaget aldrig har sett, än mindre använt, kan vara så naturliga för dem. Som till exempel att köra bil, laga ett tåg och användning av större vapen. Och en liten spoiler då, om du har läst boken eller inte bryr dig om spoilers, då kan du markera nedanstående text.

I slutet ger Peter Alicia en spruta med viruset och jag antar att det är för att hon ska överleva sina skador. Men då fattar jag inte varför han plötsligt är beredd att sticka kniven i bröstet på henne. Varför ge Alicia sprutan och sen döda henne? Ett tag var jag faktiskt orolig för att de andra skulle ta varsin spruta också, men tack och lov så förstördes de andra rören med virus. Det hade blivit en riktigt konstig historia annars.

Och så avslutas det hela med den numera sedvanliga cliffhangern i slutet. Det hade den inte behövt göra. Jag kommer att läsa del två oavsett.

Boktipsets estimerade betyg var 4.7. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Flickan från ingenstans: Eli läser och skriver, Lingonhjärta och Annika.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.