"Dödsmässa" av Arne Dahl

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 383
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: A-gruppen 7
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (första) 2004 (min) 2004
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 19 juni 2012




Första meningen: Fossiler, tänkte han, överallt fossiler.
Sista meningen: Ni kommer att ta väl hand om den.

Baksidetext
Mars 2003. Krig i Irak. Före detta hustrun till en medlem av Rikskriminalpolisens enhet för våldsbrott av internationell art, mer känd som A-gruppen, går in på en bank på Östermalm i Stockholm för att uträtta några ärenden. Det är upptakten till en besynnerlig räcka händelser som via ett dramatiskt gisslandrama, ett mystiskt skrivbord och ett antal fossiler leder rätt in i andra världskrigets mest dramatiska skeenden och dess återverkningar i det följande kalla kriget. Allt för att en man vill ändra det förflutna ...

A-gruppens sjunde fall är en djupdykning ner i 1900-talets mörkaste hörn. Paul Hjelm, Kerstin Holm, Arto Söderstedt och de andra står till att börja med inför en gåta som är lika handfast som undflyende: Vad är det som inte stämmer med gisslandramat på Karlavägen i Stockholm? Alltmedan ett kuvert i en spionbrevlåda i Östberlin är på väg till sin adressat.

Min kommentar
Som vanligt börjar en bok av Arne Dahl fullkomligt lysande. Efter ungefär trettio sidor är man mitt inne i smeten och inget är vad det verkar att vara. Ett mystiskt brev som läggs på ett hemligt överlämningsställe, en auktion där Arto överraskande nog blir ägare till ett antikt skrivbord, ett bankrån med gisslan, varav en är Paul Hjelms före detta fru. Tror ni allt hänger ihop?

Här fanns tre olika krig med i handlingen; andra världskriget, det kalla kriget och Irakkriget. För min del tyckte jag nog att det blev för mycket av "tidshoppen", jag hade lite problem att hålla isär alla tyskar och vilken tid de levde under. Det var nog mest mitt eget fel, men ändå. Lite intressant kuriosa fick man också, när ett helt kapitel plötsligt visade sig vara Bushs tal till folket, ordagrant återgivet (översatt dock). Fullt av floskler och med facit i hand, smått absurt.

Vi får också veta att oljan är roten till allt ont och, om jag ska tolka det rätt, om fyndigheterna bara hade varit lite mer rättvist fördelade över jorden så skulle allt vara bättre. Eller så menade han nog inte... det var nog mer att en del är beredda att göra vad som helst för att få tillgång till den sista oljan. Var den än må finnas.

Arne Dahl är en av väldigt få författare som klarar konststycket att få med en massa intressanta fakta, utan att ge små föreläsningar i miniatyr. Här får vi lära oss en hel del om Chiosmassakern 1822 och inte en enda gång kändes det krystat. Jag tänker inte ens försöka förklara hur det passar in i historien.

Det brukar ju vara en av karaktärerna som man får komma närmre och lära känna lite mer, men i den här boken vet jag inte riktigt vilken det skulle ha varit. Förutom Pauls före detta fru, Cilla, då. Det var faktiskt kul att få veta lite mer om henne och om Paul haft lite förstånd kvar så hade han aldrig lämnat denna fantastiska kvinna.

En gammal bekant från Ont blod dyker upp igen. Just den här biten kändes lite krystad. Var det verkligen det enda/bästa sätt som fanns att avsluta den historien? Lite för mycket, lite för snabbt tycker jag.

Det enda andra jag möjligtvis skulle kunna invända mot är att alltihop känns en liiiiten gnutta långsökt (det börjar jag visserligen vänja mig vid nu, det är ju trots allt en deckare) och det trista slutet. På något sätt förlorade jag allt hopp där.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Dödsmässa: Dagens bok, Min smak och Oswalds popcorn.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.