För några veckor sedan provade jag på något alldeles nytt. Av en händelse såg jag att Lunds stadsbibliotek skulle få besök av Kristina Appelqvist, en författare som jag visserligen inte läst något alls av men som jag länge gått och kikat på. När detta besök dessutom sammanföll med att sambon skulle vara borta hela kvällen så var saken avgjord.
Kerstin Bergman var "intervjuare" och jag trodde att det kunde bli lite krystat när två personer satt på en scen och "samtalade", men jag hade helt fel. Det flöt på väldigt bra och det var mycket intressant att höra vad som triggar igång en författare.
Kristina Appelqvist är västgöte och hon skriver deckare som utspelar sig på Högskolan i Skövde, en miljö som hon känner väl. Allt började faktiskt när hon jobbade där och skulle sätta ihop en krishanteringsplan. Då började hon fundera över vad som skulle hända om... När hon sedan drabbades av diskbråck och blev sjukskriven så hade hon inget annat att göra än att börja skriva.
Jag gillar att hon verkar ta med saker i sina böcker som hon har upplevt själv, som att det tydligen ofta är något kyrkligt med (prästdotter), huvudperson som är litteraturforskare (litteraturvetare), Karen Blixen och själva miljön då, Skövde med omnejd. På frågan på i vilken ordning saker sker fanns det inget självklart svar, utan det brukar vara olika. Ibland kommer temat först och ibland titeln. Det är i alla fall verkligheten som brukar stå till tjänst med idéer. Bland annat fick vi veta att idén till De blå damerna kom till henne när hon var på Knossos på Kreta och såg fresken med de tre blå kvinnorna. Då bestämde hon titeln, men vad den skulle handla om var okänt.
Tydligen blir Kristina Appelqvist ofta jämförd med Maria Lang, en författare som hon inte läst, och hennes böcker beskrivs som pusseldeckare. Hon slukade Agatha Christie och Dorothy Sayers och tycker att Kamratfesten är den deckare som inspirerat hennes mest. Även Caroline Graham (Morden i Midsomer) har varit en stor inspirationskälla.
Slutligen avslöjades att nästa bok (förmodligen) har Shakespeare-tema.
Jag vet inte om det brukar vara fler som lyssnar, men tydligen var de glada att vi var så många som vi var. Det var rena sommaren ute och då kanske man inte gärna vill sitta inomhus. Vi var runt ett tjugotal och jag såg bara två män.
Jag har som sagt aldrig varit på något sådant här, men jag hoppas verkligen inte detta var sista gången. Det var spännande att höra hur en författare jobbar, även om jag själv inte har några författardrömmar längre.
Kristina Appelqvist har skrivit sex deckare, i två olika serier. Den första har rektor Emma Lundgren och kriminalkommissarie Filip Alexandersson som huvudpersoner (Den svarta löparen, Den som törstar, Liv i överflöd, De blå damerna) och den andra handlar om litteraturforskaren Helena Waller (Minns mig som en ängel, Flickan framför muren). Båda serierna utspelar sig dock i Skövdetrakten och har den akademiska världen som fond.
Jaha, pusseldeckare och akademiska världen... det är väl bara att hasta iväg och köpa någon av böckerna då.
Kul :-) Jag är ju väldigt svag för hennes miljöer...
SvaraRaderaKerstin Bergman är en väldigt professionell och påläst intervjuare så det brukar bli bra!
Det var faktiskt till och med roligare än vad jag hade trott, så jag hoppas de har fler sådana här tillfällen på biblioteket :)
RaderaKanske får du inspireras att läsa någon av hennes serier nu då. Jag tycker böckerna ha blivit bättre och bättre, så de om Helena Waller skulle jag nog rekommendera i första hand :)
SvaraRaderaMinns mig som en ängel ligger redan i kundvagnen och väntar egentligen bara på att en annan bok ska släppas i pocket innan jag trycker :)
RaderaInte läst något av Appelqvist men tänkt göra det. Det finns så ruskigt många svenska deckarförfattare.
SvaraRaderaJa, vi lär inte lida av någon brist på böcker av svenska deckarförfattare på ett bra tag :)
RaderaHej,
SvaraRaderaJag har läst de två första böckerna av henne och det är väldigt kul att läsa om huvudkaraktärer som inte är journalister eller poliser, inte för att det är något fel på det men så väldigt vanligt. Jag tyckte om sättet hon skriver, det är enkelt, inte uppstyltat, språket är lättsamt.
Jämförelsen med Maria Lang är inte helt fel och att klassa hennes verk som pusseldeckare är helt korrekt.
Jag lånade den andra serien men har tyvärr inte hunnit läsa, får låna om igen vid tillfälle.
Önskar dig en skön fortsatt fredag
Kram
Ska snart beställa Minns mig som en ängel. Väntar bara på att en annan bok ska släppas i pocket :)
Radera