"Väktarna" av Richard Bachman aka Stephen King

Författare: Stephen King
Titel: Väktarna
Genre: Skräck
Antal sidor: 381
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The regulators
Översättare: John-Henri Holmberg
Serie: -
Förlag: Bra Böcker
Utgivningsår: (original) 1996 (min) 1999
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 november 2015




Första meningen: Sommaren är här.

Baksidetext
Det är en sommareftermiddag i Wentworth, Ohio, och på Poplar Street synes allt vara normalt. Tidningsbudet går sin runda; barnen Carver gnabbas vid butiken på hörnan; en frisbee far iväg över Reeds gräsmatta; Gary Soderson tänder grillen på husets baksida.

Det enda som inte riktigt passar in i bilden är den röda skåpbil som sakta tar sig uppför backen. Strax skall den öka farten – och slakten kan börja. Ett idylliskt område i en liten välmående amerikansk förort kommer att snärjas i våldets garn. Illdådens centrum blir ett till synes fridsamt, mörkt hus som lyses upp inifrån av en flimrande teveskärm. Därinne har ingenting varit normalt på länge. I huset befinner sig Audrey Wyler och det autistiska syskonbarn hon har hand om, åttaårige Seth Garin. Mellan dem pågår en uppgörelse som är så häftig att 247 Poplar Street förvandlats till en fängelseliknande boning.

Allteftersom skymningen sänker sig över Poplar Street kommer de invånare som överlevt illdåden att bli varse att de vistas i en värld där vad som helst är möjligt, hur fruktansvärt det än må vara, och där väktarna är i antågande... Vilka krafter har fört dem hit, hur långt kommer de att gå, hur kan de stoppas – desperata frågor hopar sig. Och svaren är fruktansvärda.

Min kommentar
För den som följer min blogg så är det ju ingen överraskning att Stephen King i det närmaste är min husgud. Därför blev jag väldigt förvånad när jag för något år sedan upptäckte en bok jag helt hade missat. Det kan ha att göra med att det är en av de böcker han skrivit under pseudonymen Richard Bachman, men jag trodde jag hade koll på dem också. Dessutom hör den ihop med boken Desperation, som King skrivit under eget namn. De är tvillingböcker och släpptes på samma dag. Man träffar samma människor, men under väldigt olika omständigheter och på sätt och vis i parallella universum. Lite kuriosa är att om man lägger böckerna bredvid varandra så bildar de en enhet.

Det hela börjar, som vanligt skulle jag nästan våga påstå, i en villaidyll i förorterna och det är ju lite detta som är Kings signum; det vardagligt normala som förbyts i ren skräck, helst genom små antydningar om att något hemskt är på väg att hända. Presentationen av alla intressanta karaktärer sker genom att ett tidningsbud cyklar gatan fram, ett ovanligt genialt sätt att göra detta naturligt. Det blir ändå lite väl många personer att hålla reda på där i början, men det ger sig. Dessutom blir det ju naturlig avgång, om man säger så.

Bakgrundshistorien får vi oss till livs i små bitar och genom dagböcker, tidningsartiklar, brev, vykort och till och med manus. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det greppet, förutom att det var svårt att läsa breven på grund av ett ganska så otydligt teckensnitt. Alltihop utspelar sig på ett väldigt begränsat område, rent fysiskt i alla fall, det handlar i stort sett om en enda liten gatstump. Men där händer en del. Och det som händer är otroligt rått och brutalt, med väldigt många detaljer (gory är ett väldigt passande ord, engelskan har så många bra ord), faktum är att det nog skulle kunna kallas splatter. Av de 24 karaktärer som bor på gatan överlever bara 9.

Slutet känner jag mig lite tudelad till, men det här kan nog vara ett av Kings bästa slut. Det är både groteskt och vackert. Där fick han till det. Tyvärr är detta inte en av Kings bästa böcker, men om man är en Kingofil så måste man ju läsa den. Gärna båda böckerna i ganska snabb följd. Jag hade dessvärre glömt det mesta av Desperation.

För den som vill läsa mer om den faktiskt väldigt intressanta historien bakom de här tvillingböckerna så finns det bra artiklar på Wikipedia om både Desperation och Väktarna.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,1 och genomsnittet 3,4 (beräknat på 35 betyg).
På Goodreads hade den 3,53 i genomsnitt (beräknat på 40 249 betyg).
Jag ger den 3,5

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Väktarna: Följeslagarna, Love, Literature, Art, and Reason (engelska) och Christian Sauvé (engelska).

Boken går tyvärr inte att få tag i som ny.