"Det fördolda" av Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt

Författare: Michael Hjorth & Hans Rosenfeldt
Titel: Det fördolda
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 419
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Sebastian Bergman 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 26 oktober 2018




Första meningen: Mannen var ingen mördare.

Baksidetext
Det börjar med ett samtal till polisen. En sextonårig pojke, Roger, är försvunnen, och hans mamma är orolig.

Polisen i Västerås rycker ut, efter ett par dagars schabbel då ärendet blivit liggande. Haraldsson - som egentligen borde vara hemma för att befrukta sin hustru - får ansvar för sökandet. Så gör man ett fruktansvärt fynd i ett träskområde och tragedin är ett faktum.

Psykologen Sebastian Bergman, profilerare och en av Sveriges främsta experter på seriemördare, befinner sig i Västerås för att röja upp dödsboet efter sin mamma. Sedan han förlorade sin hustru och sin dotter i tsunamin har han dragit sig tillbaka från allt polisarbete. Han är känslomässigt avstängd, befinner sig lätt på dekis och har återfallit i ett tidigare sexmissbruk.

Men Rikskrim - som tagit över fallet - behöver hans hjälp. Sebastian Bergman finner sig för första gången på mycket länge indragen i en mordutredning. Han blir alltmer engagerad, och har dessutom sina högst personliga motiv för att vilja få tillgång till ett polisregister.

Alla ledtrådar pekar mot den fina Palmlövsskolan, där Roger gick. En till synes perfekt miljö, med allt större sprickor i fasaden.

Min kommentar
Den här serien har väldigt många läst. Och gillat. Själv såg jag första säsongen av TV-serien (då hette den Den fördömde) när den gick på SVT 2010 och det enda jag kom ihåg var svinpälsen Sebastian Bergman och den allra sista scenen. Egentligen hade jag ingen större lust att läsa böckerna, men på något sätt har de flyttat in i min hylla.

Jag börjar med Sebastian, så får vi det ur världen. Det är oerhört svårt att tycka om honom (för att inte säga omöjligt), han är ett äkta praktsvin. Ibland är han så löjlig/patetisk att jag måste skratta. Ibland så kan jag nästan börja känna något slags sympati för honom, men då gör han något svinaktigt. Igen. Att den här mannen är psykolog är så hemskt att jag knappt vet vart jag ska vända mig. Det enda som är viktigt och intressant för honom är Sebastian och hur han ska kunna dra nytta av något. Andra människor intresserar honom inte, i alla fall inte som egna individer.

De andra karaktärerna lämnar inte så kraftiga avtryck, men de och deras agerande känns hyfsat trovärdiga. Människor är småsinta och revirpinkande. Den enda andra karaktären som känns lite intressant är Vanja och henne får jag nog se mer av.

Ett tecken på en bra deckare är att jag inte funderar speciellt mycket på vem som är gärningsman medan jag läser, utan mer samlar ledtrådar och analyserar undermedvetet. Det fördolda får mig nästan att glömma att jag har ett mord att lösa, men när jag har ungefär 50 sidor kvar så faller alla pusselbitar på plats. Raffinerat!

Det fördolda är riktigt spännande och jag har svårt att lägga ifrån mig boken. Kanske är det lite för många sidor, men det är väldigt snabbläst. Alla trådar knyts ihop och jag känner mig nöjd. Nu måste jag snart ta tag i andra delen. Cliffhangern (som jag i och för sig kom ihåg från TV-serien) är så intressant.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,0 och genomsnittet 3,6 (beräknat på 677 betyg).
På Goodreads hade den 3,98 i genomsnitt (beräknat på 5400 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Det fördolda: Boklysten, Bokhora och Annikas litteratur- och kulturblogg.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.