lördag 25 januari 2020

"Björnstad" av Fredrik Backman

Författare: Fredrik Backman
Titel: Björnstad
Genre: Drama
Antal sidor: 469
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Björnstad 1
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 4 januari 2020




Första meningen: Sent en kväll i sluet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människas panna och tryckte av.

Baksidetext
Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?

Bara allt. Den betyder bara allt.

Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång.

Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn.

Min kommentar
Jag hade tänkt att Björnstad skulle få vänta tills det nya året hade börjat, men sedan kom jag på att det vore väl ändå passande att läsa den samtidigt som jag tittade på junior-VM i hockey. Årets höjdpunkt. Det kan också bli så att även boken är årets höjdpunkt och detta är en av de jobbigaste recensioner jag har skrivit. Allt är ju redan sagt.

Hockey har varit en stor del av mitt liv sedan jag var sju-åtta år gammal och det är min absoluta favoritsport. Pappa och jag satt alltid och tittade tillsammans när det var VM och andra stora evenemang. Han försökte alltid provocera mig, till exempel genom att säga att en utvisning var rätt eller fel beroende på vilket lag som råkade ut för den, eller att det var mål/inte var mål beroende på vilket lag som gjorde det. Det funkade aldrig. Redan som liten var mitt rättspatos för stort och jag hade ett ofelbart sätt att ta reda på vad som var rätt och fel: Om rollerna var ombytta, vad hade jag tyckt då? Eller, som i den här boken, om det var min dotter/son, hur hade jag reagerat då? Med det sagt så ska jag försöka få ner något vettigt här.

Starten känns lite för lång och repetitiv. Jag kan tycka att det är en viss överanvändning av "Backmantekniken" och lite för tydligt vad det är meningen att man ska känna. Ibland blir det för melodramatiskt. Jag blir aldrig överrumplad.

Karaktärerna är inte karaktärer, de är människor. De är tydliga, genuina och det är inga problem att hålla isär dem trots att de är ganska många. Jag har inga egentliga problem att förstå deras agerande, även om jag inte alltid håller med. En del vill jag slå på tills de förstår. En del vill jag bara hålla om. Det finns nog ingen annan än Fredrik Backman som kan få mig att känna nästan alla känslor som finns. Till och med lite humor finns mitt i all bedrövelse, men inte alls som i en "vanlig" bok av Backman. Den som gör djupast intryck på mig är Benji. Även Bobo berör mycket.

Backmans liknelser/bildspråk är nog det mest fantastiska jag har råkat på och jag bara älskar det. Eller vad sägs om Miras kollegas kommentar: Vad är det med män, har de annan densitet än kvinnor eller? Hur kan det komma sig att snoppar alltid flyter upp till toppen i varenda hierarki? (sid 244).

Hur mycket jag än gillar den här boken så saknas det allra, allra sista för det högsta betyget. Exakt vad det är vet jag inte, men Björnstad är ingen missa-hållplatsen-bok för mig och det kan bero på de saker jag har nämnt här ovanför.

Och nej, Björnstad handlar inte alls om hockey. Den är bara katalysatorn och det hade kunnat vara vad som helst som människor sluter ihop sig kring. En sak kan man vara säker på, det finns en historia bakom allt.

Goodreads hade den 4,26 i genomsnitt (beräknat på 175 985 betyg).
Jag ger den 4,5.
Boken är
TråkigSpännande
FörutsägbarKlurig
LångsamTempofylld
OrdbajsigFåordig
MysigSuggestiv
MåbrabokTankeväckande
RörigGenomtänkt
SorgligRolig

Andra som bloggat om Björnstad: Lottens bokblogg, Bokhuset och Carolina läser.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

10 kommentarer:

  1. Visserligen såg jag mycket hockey som liten (med min styvfar) men jag har aldrig haft någon riktig relation. Men som du säger så handlar boken egentligen inte om hockey. Starkt berörande var den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar inte hur han gör, Backman. Det är en riktig känsloresa att läsa hans böcker.

      Radera
  2. Jag har bara läst något av Backman men blev inte så imponerad. Jag är dock lite nyfiken på denna så kanske, kanske att det kan bli framöver!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För min del spelar det ingen roll vad jag läser av honom, verkar det :)

      Radera
  3. Den är så bra. Förstår inte hur han alltid lyckas dra i alla känslosträngar så man åker bergochdalbana genom hans böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han är fenomenal på att skriva så att man verkligen känner.

      Radera
  4. Jag tyckte verkligen om den här boken. Uppföljaren "Vi mot er" är också riktigt läsvärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi mot er står redan i hyllan och jag hoppas att den inte ska behöva vänta alltför länge på att bli läst.

      Radera
  5. Den boken ligger i högen som skall läsas ganska snart. Har hört att den skall vara bra.

    SvaraRadera