Bok: Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone

Författare: Silvia Avallone
Titel: Där livet är fullkomligt
Genre: Drama
Antal sidor: 381
Originalspråk: Italienska
Originaltitel: Da dove la vita é perfetta
Översättare: Johanna Hedenberg
Serie: -
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: (original) 2017 (min) 2019
Format: E-bok
Källa: Streamingtjänst
Utläst: 30 april 2025




Första meningen: Den kom från en värld som dolde sig inuti henne.

Baksidetext
Där livet är fullkomligt följer nio månader i sjuttonåriga Adeles liv i höghusområdet Villaggio Labriola, utanför Bologna. Adele blir gravid med den småkriminelle pojkvännen Manuel och våndas över beslutet om hon ska behålla barnet eller adoptera bort det. Ska hon ge barnet, och sig själv, en möjlighet att komma bort från förorten, till ett bättre liv?

Parallellt får vi följa akademikerparet Dora och Fabio i den välmående universitetsstaden Bologna. Deras relation är låst av de misslyckade försöken att få barn och ett uppbrott kommer allt närmare. När de till slut ger upp sina försök och ansöker om att bli adoptivföräldrar tänds hoppet på nytt.

Min kommentar
Årets upplevelsesemester gick till Italien och därför letade jag frenetiskt efter italienska böcker. En av städerna som skulle besökas var Bologna och efter ett fasligt sökande så valde jag till slut Där livet är fullkomligt, som sägs utspela sig just i Bologna. Något jag egentligen inte var helt nöjd med, men det var inte lätt att hitta något som passade.

Detta är Silvia Avallones tredje bok och det är också den tredje jag läser. Stål tyckte jag om jättemycket, men Marina Bellezza passade mig inte alls. Den här boken är precis samma historia som de tidigare två, bara med andra karaktärer och i en annan stad.

Upplägget i den här boken är otroligt rörigt. Det är många berättarröster som vill komma till tals och jag tycker att alla karaktärer låter likadant. För att göra det än mer besvärligt så är det så gott som alltid oklart vems röst vi lyssnar till när nya kapitel börjar. Väldigt långt in i kapitlen så står det liksom bara hon/han, vilket gör att mitt fokus hamnar på att gissa vem det är som berättar och inte på vad personen berättar.

Länge var jag tveksam till vilken stad den egentligen utspelar sig i och jag är inte helt säker på att Bologna någonsin nämns vid namn. För mig så kunde detta ha varit vilken italiensk stad som helst. Nu står det ju i eftertexterna att det är Bologna och då får jag väl tro på det.

Ett stort problem med språket och/eller berättarstilen är att det ältas för mycket. På tok för många ord används för att beskriva vad karaktärerna känner. Upprepade gånger. Jag får inte lov att känna något själv. Deras detaljerade och exakta känslor skrivs mig på näsan och det är ett sätt som aldrig har funkat för mig. Det är extremt sällan som mina känslor yttrar sig på exakt samma sätt som andras och när de då beskrivs utan att lämna något till läsaren så gör det att jag inte blir berörd och inte alls kan relatera.

Egentligen så vill jag inte kalla en bok för pretentiös och det är inte heller riktigt rätt ord här. Det är mer en känsla av att boken så oerhört gärna vill vara en vackert berättad historia och författaren anstränger sig helt enkelt för mycket. Det blir bara omständligt. Nu blir det inte fler böcker av henne, för mig.

Där livet är fullkomligt är outhärdligt utdragen och även denna är ett inlägg i klassdebatten. För min del blir det för mycket politisk propaganda, eller vad man ska kalla det. Mycket offermentalitet och uppgivenhet. Det är ju visserligen annorlunda i Italien, där inte alla har samma möjlighet, utan man måste ha pengar för att utbilda sig, men jag klarar inte riktigt den här typen av berättande.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,50 i genomsnitt (beräknat på 60 betyg).
Jag ger den 3,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Obehaglig
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk
Lättsam		Mystisk		Berörande

Andra som bloggat om Där livet är fullkomligt: Fru E:s böcker, Mösstanten och Enligt Jenny