En smakebit på søndag: Himmel över London

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från verkligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Boken jag läser nu, Himmel över London av Håkan Nesser, är ännu en bok inom utmaningen Böcker om böcker, den sista faktiskt. Detta är en väldigt underlig bok och vad den egentligen handlar om är oklart. Huvudtråden verkar i alla fall vara en dödssjuk man, Leonard, som åker till London för att fira sin 70-årsdag tillsammans med fem andra personer. Där ska han tydligen avslöja/göra något av största vikt. Här finns en hel del andra trådar också, men allt verkar på något sätt höra ihop.

Smakebiten är från sida 185, där en av karaktärerna, Irina Miller (Leonards styvdotter som också befinner sig i London för att fira födelsedagen), precis börjat läsa en bok, som hon inte alls vet varför hon valde i bokhandeln. Boken ger henne en väldig överraskning, då den verkar prata direkt till henne och inte bara det, den beskriver exakt vad som hänt henne den senaste tiden.

Så ligger du där, min kära. Det är natt, du kan inte sova, och äntligen har du bestämt dig för att öppna mig. Du är långt hemifrån, jag vill påstå att du ligger i en hotellsäng i en främmande stad. Du är nyduschad och din uppmärksamhet är skärpt, du är en tämligen läsvan person och du förstår betydelsen av att vara koncentrerad när man kastar sig in i en ny roman. Det är under de första sidorna jag måste få dig på kroken, redan efter tio-femton minuter kan det vara för sent. Det är då du börjar ana att det jag har att berätta trots allt inte intresserar dig, du läser pliktskyldigast vidare ett par sidor till och hoppas att kapitlet snart skall ta slut, men egentligen är vårt lilla kärleksäventyr redan på väg att haverera.
     Nu släpper dina tankar mina ord, din vinddrivne bror dyker upp i ditt medvetande, din mor, som du just ätit en dyr men ganska misslyckad middag med, och en del annat som inträffat den senaste tiden. Den där plånboken du hittade till exempel. Och den där egendomlige främlingen vars namn du inte ens kan uttala. Det billiga hotellet uppe i Bayswater.

Min litterära resa i mars 2013

Mars innehöll nog allt i läsväg, både toppar och dalar, mycket elände och kanske inte lika mycket glädje. Spridningen var ganska OK den också, i alla fall om man tar med alla avstickare och platsbyten som gjordes i nästan varenda bok.

Månaden började i Göteborg där en kvinna till slut hittades av sin våldsamme ex-man och nästan blev ihjälslagen av honom. Inför ögonen på sina barn. Mycket frustration och elände, lite hopp och ett, för mig, väldigt överraskande slut. (Löftet)

Nästa resmål är inte bara en resa i rymden utan även i tiden. Jag hamnade i andra världskrigets Tyskland och gjorde sällskap med Döden (som var väldigt upptagen vid den här tiden) och en liten flicka som stal böcker, funderade över livet (och döden) och vad som hänt hennes föräldrar. (Boktjuven)

Tillbaka i Sverige hamnar jag mitt i en familjetragedi (igen) och tillika mysterium. Storebror försvinner, nästa storebror försvinner, föräldrarna dör... Den enda som blir kvar är lillasyster. Och på sin väg för att ta reda på vad som egentligen hände råkar hon ut (utsätter hon sig) för både det ena och det andra. (Norrlands svårmod)

Sedan hamnar jag i Antarktis, åker vidare till Egypten för att sedan hamna i USA, först Boston sedan Houston. Alldeles utmattad av alla resor kors och tvärs försöker jag reda ut vad det där mystiska ljusskenet egentligen är och tampas med den kristna extremhögern, som naturligtvis vill göra anspråk på tecknet. (Isens gåta)

Nästa stopp vet jag egentligen inte riktigt var det ligger, någonstans i närheten av Uppsala tror jag den fiktiva staden Kronköping ligger. Här matas jag med något som liknar eldiga politiska tal om hur illa det är ställt med psykvården, skolan, polisen, medmänskligheten och egentligen allt annat också. En flicka hittas mördad mellan brandtalen och även om hon inte verkade vara Guds bästa barn så kan hon väl ändå inte gjort sig förtjänt av detta. (Drömmar ur snö)

Resan går vidare till Stockholm, där något otäckt håller på att hända i Gamla Stan. Här är det mörka krafter på hög nivå (och en del goda också, bland annat drabbas Försäkringskassan av välbehövliga goda krafter) när en vodou-kunnig man, efter att ha varit på flykt i 15 år, till slut hittas av den hämndlystne Haiti-mannen. Som också kan vodou. (Doktor Joseph)

Visa Mars 2013 på en större karta

Bokbloggsjerka 5 – 8 april

Det här känns ju lite trevligt, att hinna med jerkan innan man går till jobbet för att göra veckans sista dag. För fredag är det ju, även om det är tidigt, och då är det dags för Annikas bokbloggsjerka.

Veckan uppgift är: Hur ser den ultimata lässtunden ut för dig?

Min ultimata lässtund får nog anses börja med att jag är ensam hemma (eller åtminstone att sambon spelar vid datorn, men ibland skriker han och då blir jag rädd :)). Helst ska det vara helt tyst, ingen radio, ingen musik. Bara tystnad. Sedan kryper jag ner i soffan och tar min sköna pläd och gosar till det. Om det är helg så är det inte omöjligt att en påse ostbågar gör mig sällskap, i vilket fall hör de nog faktiskt till den ultimata läasstunden. Efter att jag lagt mig tillrätta så är det bara att försjunka i bokens värld och försvinna från den inte alltid så lockande verkligheten.

"Isens gåta" av Raymond Khoury

Genre: Thriller
Antal sidor: 476
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The sign
Översättare: Jimmy Hofsö
Serie: -
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2009 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 mars 2013



Första meningen: Samtidigt som han stirrade ner i ravinens botten som rusade mot honom lade Danny Sherwood märke till att det uttorkade, steniga landskapet som svischade förbi nu rörde sig allt långsammare.

Baksidetext
Ett magnifikt ljussken uppenbarar sig på himlen ovanför Antarktis, där en vetenskaplig expedition befinner sig. Det är upptakten till denna omskakande thriller om vad som gömmer sig under den tjocka isen och som nu hotar att omstörta en hel värld.

En vetenskaplig expedition har ankrat någonstans på Antarktis för att beskåda ett isberg som under dramatiska former håller på att brytas sönder. Just som Gracie Logan, nyhetsreportern på plats, lägger ut nyheten om tilldragelsen uppträder ett magnifikt ljusfenomen på himlen i form av ett enormt ljusklot; det ändrar form och omsluter fartyget innan det försvinner lika mystiskt och spårlöst som det dök upp. Hela den märkliga tilldragelsen beskådas i direktsändning av en chockad världspublik.

På en egyptisk bergstopp kontemplerar en ensam präst över Guds magnifika skapelse som breder ut sig framför honom. Prästens närvaro på denna heliga plats är ett mysterium även för honom själv; det enda han är uppfylld av är den svårgripbara kraft i det kall han drivs av och hans tvångsmässiga behov att i skrift och bild återskapa och bevara den vision som om och om igen hotar att uppsluka honom.

Och i Boston inser den nu laglydiga biltjuven Matt Sherwood att hans brors död kan ha ett samband med denna ohyggliga tilldragelse, som hotar att spåra ur och utmynna i våldsamheter och kaos.

En hel värld håller andan när nyhetsreportern Gracie och den före detta biltjuven Matt söker svaret på den gåta som hotar att kasta världen in i ett livshotande tumult: har Gud slutligen bestämt sig för att uppenbara sig? Eller är det någon annan, ondskefull och ödesdiger, kraft de står inför?

Isens gåta är en provocerande, sylvass thriller i skärningspunkten mellan vetenskap, religion, historia och politik.

Min kommentar
Visst låter baksidetexten fascinerande och otroligt spännande? Dessvärre tror jag att det kan vara fullt möjligt att den som skrev texten överhuvudtaget inte har läst boken. Orden "vad som gömmer sig under den tjocka isen" har inget alls med boken att göra, det finns inget som gömmer sig under isen och inte heller någon gåta med isen. Vilket får i alla fall mig att fundera på varför man översatt The sign med Isens gåta.

Boken börjar så lovande och faktum är att den är ganska bra. Ända tills man får veta ljusskenets ursprung. Då blir det bara väldigt amerikanskt alltihop, något som egentligen är ganska konstigt eftersom författaren från början är libanes. Nåväl, den "kristna" extremhögern (och alla andra religioner) får sig en rejäl känga, med beskrivningar som träffar ganska bra mitt i prick. Fader Jerome i boken är den enda riktigt sympatiska människan och det är också han som är min behållning från den här berättelsen.

Vad jag tycker är märkligt är att alla verkar förutsätta att det är Gud som snackar när tecknet uppenbarar sig. Varför? Det hade verkligen inte varit min första tanke. Det finns mycket att säga om de naiva, storhetsvansinniga och "kristna" amerikaner som befolkar den här boken, men jag tänker inte ge mig in i den diskussionen. I vilket fall tycker jag det är väldigt tydligt var författaren står. Ibland nästan väl tydligt. Med jämna mellanrum får jag en känsla av föreläsning och det är inget jag uppskattar, speciellt inte i kombination med pekpinnar.

Tekniken som beskrivs i boken är kanske lite over the top och jag är skeptisk till ganska mycket av den. Men vad vet väl jag? Det finns mycket där ute som man inte har en aning om, men jag tycker ändå att man får hålla det på en rimlig nivå. Annars blir det bara fjantigt. Det är inte heller en speciellt trovärdig hjälte, protagonisten är en vanlig bilmekaniker, måhända med lite småkriminellt förflutet, men han slåss lyckosamt mot välutbildade före detta militärer och säkerhetsfolk. Lite störande är det också att det görs tappra försök till en humoristisk dialog, men den faller platt och blir bara krystad.

Något positivt också... det finns ingen smörig kärlekshistoria med. Något som jag är säker på att filmversionen (om det blir någon) kommer att ändra på. Till syvende och sist är det synd att allt blir alldeles för fantastiskt, grundidén är verkligen intressant och jag hade gärna sett någon behandla den lite mer varsamt.

Jag har lite problem med att nationalitetsbestämma författaren. Han är född i Libanon, har bott i USA i många år och bor numera i London. På wikipedia står han som libanesisk författare, så det är vad jag väljer att göra också. Om det är fel så ber jag om ursäkt.

Boktipsets estimerade betyg var 2.1. Jag ger den 3.0.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Isens gåta: Flygarens bokblogg, Bokmalen och Boktipsaren.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

Liebster Blog Award

Annandag påsk var en sådan där dag när en måndag/söndag med jobbångest efter fyra dagars ledighet, ändå blev en hyfsat bra dag. Och det tack vare mina kära medbloggare.

När jag startade min bokblogg kunde jag aldrig drömma om att jag en dag faktiskt skulle ha återkommande läsare, det är en fantastisk känsla och för mig, som brukar få prestationsångest för allt, är detta bloggande helt prestigelöst och det är det som gör det så roligt.

Inte mindre än fyra Liebster Blog Awards dök upp här på måndagskvällen, från Fantastiska berättelser, Zellys Bokblogg, C.R.M. Nilsson, Books ABC och minsann, fick jag inte ytterligare en i dag, av Vargnatts bokhylla. Det är faktiskt speciellt kul att få en sådan här sak av bloggar som man följer själv. Tack snälla ni!

EDIT: Det dök upp ett par till, en från Västmanländskans bokblogg, en från Ylva kort och gott och en från Bokform. Tack så jättemycket!

Några frågor ska man svara på också.

1. Vad ville du bli när du var liten?
Det var nog inget specifikt yrke, men jag älskade att organisera och strukturera (japp, redan som mycket liten). När de andra drömde om att bli hårfrisörskor så satt jag och gjorde ett kartotek av telefonkatalogen.

2. Vad är du idag?
Jag är systemutvecklare, men kallar mig helst för programmerare.

3. Vart vill du helst resa?
Australien, men tyvärr sätter sambons ormskräck stopp för det.

4. Var ser du dig själv om fem år?
Nej, fem år är för lång tid, jag har ju inte ens planerat sommaren. Om jag måste så ser jag mig tota ihop lite kod.

5. Rött eller vitt?
Jaha? Vad gäller det? Vin? Färg? Om det gäller vin så funkar båda nu för tiden. Gäller det bara färg så rött :)

6. Sommar eller vinter?
Måste man välja? Jag älskar vintern och alla roliga saker man kan göra då och alla favoritsporter som utövas just vintertid. Och så kan man ju faktiskt klä på sig mot kylan. Sommaren är också härlig, men då är det ibland för varmt, vilket man inte kan göra ett dyft åt, det finns massa otrevliga insekter och så åskar det också.

7. Skog eller hav?
Havet. Alltid.

8. Vad gör dig ledsen?
Just nu är det faktiskt när jag tänker på min far som gick bort strax före jul. I vanliga fall är det intolerans och orättvisor.

9. Vad är det bästa du vet?
Läsa? Jag har inget emot att ge mig ut på resor heller, film älskar jag att titta på och min familj umgås jag gärna med också. Egentligen kan man säga att tillståndet att bara vara är det bästa jag vet.

Då kommer vi till sista punkten, den som faktiskt är svårast. Att dela ut denna award till fem andra bloggar. Jag kommer inte att bry mig om huruvida personen redan fått eller ej, det enda jag tittar på är att jag inte ger till någon som gett mig :)

Mina fem blir Lingonhjärta, Malins bokblogg, Lottens bokblogg, Det mörka tornet och boktok73.