Antal sidor: 518
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Utmärkelser: -
Serie: Madeleine Edwards 2
Förlag: Albert Bonniers
Utgivningsår: (första) 2008 (min) 2009
Format: Pocket
Källa: Bokhylla
Utläst: 12 oktober 2012
Första meningen: Skottet ekade i rummet, en kort sekund.
Baksidetext
I ett stillsamt radhusområde strax söder om Stockholm finner Maria Allende drömhuset för sin lilla familj. Tobias och Maria har länge letat efter hus med trädgård för tvååriga Alma att leka i, och det perfekta huset till överkomligt pris har inte varit lätt att hitta.
Men den sköra tillvaron i den nya bostaden sätts i gungning när den fasansfulla sanningen om husets tidigare ägare blir känd. Maria Allende börjar gräva i historien, men är inte beredd på den verklighet som döljer sig bakom fasaderna. Medan Maria blir alltmer besatt av undersökningen börjar hennes och Tobias förhållande att krackelera.
Samtidigt ställs åklagare Madeleine Edwards inför nya utmaningar, både i domstolen och hemma. Tonårsdottern Alexandra saknar sin hårt arbetande mamma, men ett märkligt dödsfall med kopplingar till hedersvåld kräver Madeleine Edwards fulla uppmärksamhet.
Min kommentar
Jag blev inte så imponerad av förra boken, Smuts, så kanske hade mina förväntningar sänkts inför denna för det här tyckte jag var riktigt bra. Tyvärr är ämnet fortfarande aktuellt, efter fyra år. Det finns oerhört mycket att säga om Dödergök och det är svårt att hålla det kort.
Det ena fallet handlar om ett självmord, som på grund av en del underliga omständigheter snart betraktas som ett mord. Det är en kurdisk yngling som hittas hängd och i samband med det så ägnas cirka fyra sidor åt att förklara att polisen inte alls reagerade rasistiskt, utan att det var vissa triggerord som satte igång misstankarna. Just de fyra sidorna får mig att reagera. Om man så noggrannt måste påpeka något så beror det på, i verkligheten, att det är tvärtom. När det gäller böcker så gissar jag att författaren är orolig för att hur läsaren ska tolka det hela. Själv blir jag bara irriterad. Jag förstod första gången.
En av huvudpersonerna, Maria, gör mig också omåttligt irriterad, hon är rejält egocentrisk och kräver att andra ska ta hänsyn till henne, men själv behöver hon inte fråga någon annan. Droppen kom när Maria tar med sig sin tvååriga dotter på fika med ett par vänner som hon ofta träffat för trevliga diskussioner. Då är det helt okej för Maria att göra det utan att fråga. Sedan blir hon arg när samtalet kommer in på obehagliga ämnen, för det tycker hon inte att dottern ska behöva höra. Det var ju ändå för att diskutera, precis som de brukar, de träffades för att fika.
Maria beter sig också lite underligt när hon upptäcker vad som tidigare hänt i huset. Personligen skulle inte jag heller gilla det, men därifrån till att låta det ta över hela ens liv är det en milsvid skillnad. I samband med Marias undersökningar så beter sig hennes man, Tobias, också väldigt knepigt. Samtidigt som man får veta att han tyckte att Maria var otroligt sexig, förr, när hon slogs för de svaga och diskuterade passionerat så blir han arg när hon inte vill släppa den här historien och när hon vill diskutera den.
Det märks kanske att jag, när jag läste denna, var arg och irriterad nästan hela tiden och då var ändå karaktärerna det som störde mig minst för de var mer nyanserade i den här boken, även om de flesta männen här fortfarande är svin. Men berättelsen gör mig så upprörd så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Det här med att polisen sluter leden när en av de egna ställer till det har man ju läst alltför ofta om för att inte tro på. Det går inte att berätta så mycket mer utan att avslöja vad det handlar om (även om det var ganska uppenbart från början) men här finns ett moraliskt dilemma som heter duga och inget är svart eller vitt.
Boktipsets estimerade betyg var 4.3. Jag ger den 4.5.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Dödergök: En bok om dagen, Bokbrus och enligt O.
Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.
Jag fick med mig en Wennerstam från Myrorna igår för att jag läst om henne här hos dig, men det var Smuts (som du då inte gillade så mycket?).
SvaraRaderaJo, alltså... svårt att förklara :) Jag störde mig jättemycket på karaktärerna som jag tyckte var ruggigt endimensionella och alla män var kräk och alla kvinnor hjälplösa våp som gjorde allt för bekvämlighet och trygghet. Jag tyckte den skulle ha varit bättre om den hade varit lite mer nyanserad. Men den är helt klart läsvärd och du kan förbereda dig på en stund av ilska och frustration :)
Radera