Titel: Väggen
Genre: Drama
Antal sidor: 245
Originalspråk: Tyska
Originaltitel: Die Wand
Översättare: Rebecca Lindskog
Serie: -
Förlag: Thorén & Lindskog
Utgivningsår: (original) 1963 (min) 2016
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 oktober 2016
Första meningen: Idag är det den femte november och jag börjar skriva på min redogörelse.
Baksidetext
En kvinna följer med släktingar till alperna. När hon går och lägger sig första kvällen är hon ensam i huset och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam. Hon går ut för att leta efter de andra och styr stegen mot värdshuset i närmaste by. Men på vägen dit går hon rakt in i en genomskinlig vägg. På andra sidan är alla varelser, både djur och människor, döda.
Min kommentar
Den här boken syntes precis överallt för ett tag sedan och alla verkade älska den. Eftersom den tycktes ha en del gemensamt med en av mina favoritböcker, Stephen Kings Under kupolen, så blev jag otroligt sugen. När det sedan yppade sig ett tillfälle på bokmässan så förträngde jag mitt introverta jag och bad att få den. Det fick jag. Nu är den läst.
Väggen är en namnlös kvinnas redogörelse för den där dagen när väggen plötsligt dök upp och hur hon överlevde den katastrofen. Man skulle kunna tycka att det borde bli trist, det är ju trots allt bara en enda människa, och några djur, i rollistan. Det händer visserligen inte speciellt mycket utåt sett, förutom i slutet och då blir det i stället lite väl abrupt. Lite som att vakna ur en dvala. Allt är väldigt långsamt och eftertänksamt, men tråkigt blir det sannerligen inte.
Jag är otroligt imponerad över hur den här kvinnan hanterar det hela, hur snabbt hon börjar försöka överleva. Det som stör mig är att hon aldrig, på riktigt, försöker ta sig ut. Själv föreställer jag mig att jag hade funderat över om det gick att klättra över, gräva sig under eller kanske gå runt. Hon verkar nöjd och nästan lite likgiltig inför vad som eventuellt har hänt på andra sidan väggen. I min värld så är nöjda människor lite farliga. Allt det här får mig att undra om väggen verkligen finns, rent fysiskt. Jag läste att Marlen Haushofer dog av cancer 1970. Den här boken gavs ut första gången 1963. Det känns inte som om det är möjligt, men kanske är väggen (en föraning om) cancern. Jag kan lätt tänka mig att man blir helt avskärmad från resten av världen av ett cancerbesked.
I början av boken antyds det att hemska saker kommer att hända, vilket är ännu en liknelse med King. Inledningsvis tycker jag att hon till och med är bättre än King, men när det som antyds så många gånger aldrig händer så blir det bara tjatigt.
En annan sak som skaver i den här berättelsen är hur kvinnan behandlar djuren. Hon tror att de är hjälplösa och inte kan överleva utan henne. Utan att reflektera över hur de skulle klara sig om något hände henne så stänger hon in dem när hon ska vara borta ett längre tag. Kvinnan tänker mycket på allt ont människan har gjort och hur illa det kan gå när man lägger sig i hur naturen fungerar, ändå gör hon samma sak mot djuren som är med henne. Särskilt katterna tycker jag hon daltar med för mycket. Faktum är ju snarare att de blir hjälplösa om man överbeskyddar dem. Förmodligen är det därför det bara är katten som var med från början som klarar sig. Dessutom ger hon djuren mänskliga egenskaper, men det är nog lätt hänt, om inte ett måste, när de är det enda sällskap man har. Om det nu inte är så att djuren egentligen symboliserar hennes barn som hon försöker skydda från allt ont.
Jag har ju många gånger gnällt över böcker där det inte finns några naturliga ställen att pausa på. Den här boken är precis sådan. Det finns faktiskt inte ett enda nytt stycke i hela boken, allt är en enda textmassa. Konstigt nog så stör det mig inte. Det måste ju alltså bero på hur bra boken är skriven i övrigt. I efterordet står det faktiskt om det oavbrutna textflödet, det ska tydligen ge en klaustrofobisk stämning. Det enda jag tänkte på var att så skriver väl ingen.
Detta är en bok som jag förmodligen kommer att återvända till i tankarna många gånger och fundera över vad den egentligen handlar om.
Boktipsets estimerade betyg var 4,6 och genomsnittet 4,0 (beräknat på 208 betyg).
På Goodreads hade den 3,97 i genomsnitt (beräknat på 2 775 betyg).
Jag ger den 4,0
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Väggen: Bokhuset, MsHisingen och C.R.M. Nilsson.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Den här boken alltså, vilket huvudbry den har gett mig. Mer efteråt än under själva läsningen. Jag trodde mig ha kommit fram till någon slags slutsats, men så läste jag recension av Eli läser och skriver och nu funderar jag på att läsa om boken. Jag tänker mig att jag kommer se den i annat ljus när jag vet vad jag ska fundera över under läsningen. http://elilaserochskriver.se/vaggen/
SvaraRaderaDet är lite tråkigt att man aldrig kan få veta, tycker ju jag som är pragmatisk av mig :) Jag läste Elis recension och jag önskar så att jag hade läst den här boken i en bokcirkel.
RaderaVisst är det lite märkligt att en så stillsam bok aldrig någonsin blir tråkig? Men jag tyckte väldigt mycket om den. Jag var ju tvungen att köpa mig ett eget ex. Den är alldeles för bra för att inte ha i hyllan :)
SvaraRaderaMan har gjort det väldigt bra om man kan få en bok om en enda människa så intressant. Jag tror faktiskt jag måste ta och leta upp filmen också :)
RaderaEn speciell bok :) Jag störde mig också på hur hon stängde in djuren...
SvaraRaderaJag trodde jag skulle bli tokig på hur hon behandlade speciellt katterna. De är väldigt sällan hjälplösa.
Radera