Titel: Tyst väntan
Genre: Thriller
Antal sidor: 303
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Lying in wait
Översättare: Jan Järnebrand
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2017
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 maj 2018
Första meningen: Min man hade inte för avsikt att döda Annie Doyle, men den falska slampan förtjänade det.
Baksidetext
Lydia Fitzsimons bor i det perfekta huset med sin make, den framgångsrike advokaten Andrew, och deras son Laurence. Det är egentligen bara en enda sak hon längtar efter för att hennes liv ska bli riktigt fulländat. Men det sista hon förväntar sig är att denna strävan ska leda till en annan kvinnas död...
Familjen går in i en negativ spiral. Lydia gör allt för att skydda sin oskyldige son och deras sociala ställning, medan Andrew håller på att bryta samman. Snart visar det sig att Laurence inte är så naiv som Lydia tror och att hans intresse för den mördade Annie Doyle och hennes familj kan innebära slutet för hans egen.
Min kommentar
Psykologiska thrillers är något av det bästa jag vet. Om de har gjorts på rätt sätt. När jag upptäckte den här boken i höstas, när jag gick igenom intressanta boksläpp i oktober så föll jag som en fura. Ett stort, gammalt läskigt hus på omslaget och beskrivningen; det kunde liksom inte bli bättre.
Tyst väntan utspelar sig 1980, i det fasligt religiösa Irland. Det finns nog inga egentliga tidsmarkörer, men avsaknaden av mobiltelefoner och datorer märks av. Här skickas det brev, snigelvarianten alltså och alla verkar inte ens ha telefon.
Det finns tre berättare; Lydia (mamman), Laurence (sonen) och Karen (systern till den mördade). Berättarrösterna är tydliga och bytena mellan sköts exemplariskt. Läsaren vet hela tiden sanningen, men det intressanta här är vad de inblandade berättar för varandra och hur somliga behärskar manipulationens konst till fulländning. Det som gör det hela spännande och lite ovisst är att man inte får veta bakgrunden till alltihop förrän efter ett bra tag. För att inte tala om Lydias bakgrund, den är mystisk på riktigt.
Jag tycker att alla inblandade agerar fullständigt ologiskt och märkligt, men det känns ändå inte som att det som händer skulle vara otroligt på något sätt. Jag har bara svårt att relatera till "yta är allt". Berättandet är lite som en opersonlig redogörelse, det är väldigt koncentrerat och koncist. Det tilltalar ju mig. Mycket. Här finns inga blodiga mord/detaljer utan här är det psykologisk spänning på hög nivå. Det är obehagligt och det händer att jag får lite lätta rysningar (den bra sorten).
Slutet är passande och de flesta får vad de förtjänar, allt man gör får ju konsekvenser. Förutom Karen. Hennes öde gillar jag inte alls och jag blev nog lite sur där, samtidigt som jag uppskattar att de goda inte alltid blir belönade och att de onda i stället ibland blir det.
Tyst väntan är snabbläst och spännande, jag kommer helt klart att hålla utkik efter fler böcker av Liz Nugent.
Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.
Boktipsets estimerade betyg var 3,6 och genomsnittet 3,2 (beräknat på 5 betyg).
På Goodreads hade den 3,93 i genomsnitt (beräknat på 5 338 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
Tråkig | Fantasirik | |
Rolig | Klurig | |
Trovärdig | Förutsägbar | |
Osannolik | Välskriven | |
Romantisk | Dåligt språk | |
Sorglig | För lång | |
Spännande | För kort |
Andra som bloggat om Tyst väntan: Jennys bokhylla, DAST Magazine och Mysterierna.
Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.
Hm, ännu en bok att notera alltså...
SvaraRaderaDet tar aldrig slut ;)
RaderaGillade också! Den var verkligen obehaglig.
SvaraRaderaHar du läst den? Jag letade ju hos dig om du hade skrivit något om den :(
Radera