Bok: De ensamma av Anna Kuru

Författare: Anna Kuru
Titel: De ensamma
Genre: Thriller
Antal sidor: 173
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Modernista
Utgivningsår: (original) 2023 (min) 2023
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 januari 2023




Första meningen: Hon ser på kaffekoppen som hon håller i sin ena hand.

Baksidetext
Kiruna, 1975. Efter vårens våldsamma islossning har sommaren kommit, varmare än på många år. Utanför gruvstaden ligger ett ensamt hus längs en lång grusväg. Där bor Carina. Hon är fortfarande tonåring, men med pappan som arbetar hela dagarna och mamman som sjunker allt djupare in i sin sjukdom blir det hon som får ta hand om lillasystern. Ansvaret för familjen vilar på hennes axlar, men Carina vill bara bort därifrån, särskilt efter det som hänt.

På midsommaraftonen tar familjen båten ut på älven för att njuta av midnattssol och harrfiske, precis som de brukar. Men när natten övergår i dag har allt oåterkalleligt förändrats.

Min kommentar
När jag såg att De ensamma var på gång så blev jag glad. Jag har väntat på något mer från Anna Kuru. Hennes tidigare tre böcker har passat mig väldigt bra och jag hade ingen anledning att tro något annorlunda om den nya. En dag, när jag behövde det som mest, så dök den upp som en överraskning.

Titeln är så passande. Ensamheten vibrerar nästan på sidorna. Alla lever i sin egen lilla bubbla och vågar inte ta steget in i någon annans. Eller har inget intresse av att göra det. Lite i taget får vi veta mer om den här dysfunktionella familjen. Några saker listar jag ut på egen hand. Andra anar jag inte ens.

Här finns två olika tidstrådar som vi skiftar mellan; våren/sommaren 1975 då vi följer familjen och hösten/vintern 2021 då vi följer en ensam kvinna. Jag gissar febrilt vem denna kvinna är och ja, en av gissningarna var ju rätt. Vilket inte är så konstigt, eftersom jag i stort sett gissade på alla de få karaktärer som är med här.

Miljön är en lika stor och viktig karaktär som de mänskliga. Jag är inget stort fan av miljöbeskrivningar, men när de görs så här så gillar jag det. Älven finns där, ständigt. Anna Kuru beskriver det så att jag verkligen befinner mig där. Det är så vackert. Och hemskt.

Stämningen är så otroligt tät, det går nästan att ta på den. Det känns att något är galet och man bara vet att det här kommer aldrig att sluta väl. Jag vill skrika åt dem, slå på dem så att de vaknar. Säga att det här, det funkar inte. Samtidigt vill jag ta hand om dem. Göra allt bra.

Fler borde lära sig att skriva så här ordsnålt, där varje ord verkligen betyder något. Författaren underskattar inte sin läsare utan så mycket berättas mellan raderna. Det är långsamt och suggestivt.

De ensamma skulle passa perfekt som bokcirkelbok. Det finns hur mycket som helst att diskutera här. Det är ofattbart att man kan berätta så här mycket på så få sidor.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,00 i genomsnitt (beräknat på 2 betyg).
Jag ger den 4,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om De ensamma: Lottens bokblogg och och dagarna går