Första jobbveckan efter semestern är avklarad och allt gick bra. Jag kom till och med ihåg mitt lösenord. Men jag har i stort sett redan glömt att jag haft semester. Det är helt obegripligt att vi kom hem för bara drygt en vecka sedan. Veckan som kommer börjar förberedelserna för sambons kalas nästa helg. Det är första kalaset i den nya lägenheten och det blir fullt hus. Nästan alla kommer. Jag gissar att de är nyfikna på det nya stället.
Nu var det ju ett par år sedan som Kastanjemannen, skriven av Søren Sveistrup, kom som TV-serie. Det var då jag plockade fram boken till prioriterade hyllan, jag ville ju läsa den först. Det prioriterade funkar sådär, med tanke på att det har tagit ett tag innan den kom överst i kön. Nu har det i alla fall hänt.
Min smakebit är från sida 218:
Hess känner illamåendet komma och vill ställa sig upp. Han vill upp ur hålet, ut i regnet. Men hans blick blir hängande. Plötsligt har den nämligen registrerat svaga spår av vatten på linoleumgolvet på andra sidan soffbordet. Det skulle kunna vara han själv som har gjort de våta avtrycken, men det är det inte, för innan han hinner tänka klart tanken far nämligen något ut ur klädskåpet bakom honom. Ett slag träffar honom i bakhuvudet och slagen blir fler. Ficklampan faller ur hans hand och han ser ljusstrimmor rusa över taket i kalejdoskopiska strimmor samtidigt som slagen hamrar över hans ansikte och fyller hans mun med blod
Alltid trevligt med kalas, tack för smakbiten.
SvaraRaderaJa, det är kul att ha en anledning att träffas.
RaderaBoken tyckte jag var väldigt bra. Filmatiseringen minns jag i alla fall, det säger något. Kul med kalas i den nya lägenheten!
SvaraRaderaJust nu känner jag mig en aning anti mot boken. Inte jättemycket, bara lite.
RaderaKul med kalas. Tack för smakbiten, har inte läst något av författaren.
SvaraRaderaJa, vi träffas egentligen bara när det är kalas så det är kul.
Raderaden har jag sett som TV - serie. tack för smakebiten!
SvaraRaderaJag hade ju tänkt se serien efter att jag hade läst boken, men nu vet jag inte.
RaderaHu då. Det där blev ruskigt brutalt. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaOch det är ändå ingenting mot allt annat som händer i boken.
RaderaDet blev blodigt värre, nej tack, avstår från läsning. Å andra sidan lyssnar jag på boken om bödlarna i Sverige, så jag ska nog inte säga nåt. Tack för smakbit
SvaraRaderaTill och med verkligheten är svår om man har ont av våld.
Radera