Ett tag funderade jag på dammråttor, men precis när utmaningen startades så hade vi nystädat och det har inte hunnit komma fram några än heller. Lösningen kom när Elina tyckte jag kunde ta ett gosedjur.
Sagt och gjort. Nallen på bilden fick jag när jag fyllde 1 år, så han börjar bli lite till åren (han också) och är numera över 40 år. Det kan man inte tro.
Och boken vi läser är Den röda damcykeln av Mats Ahlstedt, den tredje i serien om Sören Högström och Fatima Wallinder.
Aw vilken fin nalle! I mitt gamla rum hos mamma sitter min gamla nalle så fint fortfarande, en röd liten typ som heter Bosse. Vägrade sova utan honom när jag var liten :) Var han borta fick mamma och pappa leta! :P
SvaraRaderaHan är väldigt, väldigt söt och ganska välbehållen :) Tyvärr en av få saker jag lyckades rädda undan en givmild mor, som gärna gav bort mina saker när jag blev stor, och klåfingriga syskonbarn.
RaderaHan var väldigt söt måste jag säga :)
SvaraRaderaHan brukar sitta överst på bokhyllan och faktiskt hade jag glömt hur söt han är, när jag plockade ner honom :)
RaderaÅh, vilken sötis och så välbehållen! Gillade du inte att leka med honom som barn? ;) Jag ÄLSKAR gamla nallebjörnar - har själv ett troget gäng. Så man kan inte få för många bilder på dem. :)
SvaraRaderaDet kramades nog en hel del på den när jag var liten, men redan som barn var jag sjukligt rädd om mina saker. Dessutom är nallen gjord på 60-talet, då var det kvalitet på grejerna :)
RaderaJag har inte heller några hgusdjur men det där var ju en bra lösning!
SvaraRaderaMan tager vad man haver :)
RaderaÅh, Nalle funkade precis lika bra som vilket husdjur som helst :)
SvaraRaderaJa, han är söt. Och snäll :)
Radera