onsdag 16 juli 2014

"De redan döda" av Robert Karjel

Genre: Thriller
Antal sidor: 316
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: (original) 2010 (min) 2010
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 23 juni 2014






Första meningen: På Wyckoff Heights skutmottagning hade de fullt upp med den senast inkomna patienten.

Baksidetext
Thailand, januari 2005. På ett ödsligt strandhotell möts några överlevare efter tsunamin, var och en med egna skäl att förbli "saknad". Det är N., eller Svensken, Mary med en katt tatuerad i svanken, den vapenkunnige Vladislav och den bittre pakistaniern Reza. Samt amerikanen Adderloy. Den senare verkar inte bara ha obegränsade ekonomiska resurser, han övertalar också gruppen att medverka vid ett bankrån i Kansas för att finansiera sina nya liv. De tar sig in i USA, förbereder sig minutiöst, men när första skottet faller havererar planen och deras tillvaro övergår i en flykt på liv och död.

Stockholm, 2007. Säpo-agenten Ernst Grip beordras att ge sig av till USA. Han förs till militärbasen på Diego Garcia - en atoll i Indiska Oceanen. Väl där ska han hjälpa FBI att förhöra en terrormisstänkt och svårt torterad fånge som man tror är svensk. Sakta men säkert vinner Grip mannens förtroende, men samtidigt börjar han förstå att säkerhetsagenterna är minst lika intresserade av honom själv som av fången i den orangea overallen. Och när namnet Adderloy dyker upp i utredningen inser Grip att hans eget ljusskygga förflutna är på väg att hinna ikapp honom. Snaran dras åt.

Min kommentar
Den här boken har stått oläst i över tre år. Varför jag köpte den (det var inte ens på rea) är lite oklart, men jag tror jag lockades av baksidetexten och av att författaren, som är överstelöjtnant i flygvapnet, borde veta vad han skriver om. Det är fullt möjligt, och också ganska troligt, att vissa saker fungerar så som det beskrivs här, men sättet det berättas på tilltalar mig inte alls.

Redan från början kommer vi på kant, boken och jag. Det är något som gör det jobbigt att läsa och till slut kommer jag på att det är språket, meningarna är lite tillkrånglade. Eftersom jag känner en hel del officerare så förstår jag ju att det är så här han pratar, men jag gillar det vare sig i verkligheten eller i boken.

Ett kardinalfel, när det gäller mig och min läsning, är när författaren beslutar sig för att berätta saker i stället för att låta mig uppleva dem. Här får jag veta i stort sett allt genom att någon berättar, det får mig att tappa intresset väldigt snabbt. Tempot är oerhört långsamt och det händer liksom aldrig något som tar tag i mig och får mig att vilja fortsätta läsa.

Karaktärerna känns inte som riktiga människor, de är bara långa beskrivningar av olika egenskaper. Dessutom gillar jag inte någon av dem, inte heller är jag speciellt intresserad av vad som händer med dem. Det beror inte alls på att alla är skurkar, mer eller mindre, utan på att de bara är osympatiska och trista.

Inte ens de två avslöjandena som kommer i slutet, som förmodligen ska vara oförutsägbara twistar, är speciellt oväntade. Jag hade kanske inte alla detaljer klara för mig, men jag blev inte ett dugg överraskad. Eller jo, när det gäller passet så blev jag faktiskt lite överrumplad.

Delen som handlar om vad USA tror/tycker sig ha rätt att göra för att vinna över terrorismen tror jag dessvärre är sanning. De bitarna är både otäcka och upprörande.

Jag kan redan nu säga att det inte kommer att bli fler böcker av Karjel för mig, det här var inte alls min typ av bok. I min jakt på andra som skrivit om den hittade jag, till min förvåning, två inlägg som var nästan lyriska, så lita inte på mig...

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 3.2. På Goodreads hade den 2.5 i genomsnitt. Jag ger den 2.0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om De redan döda: Bokbrus, Cornucopia och Oskar blir lite smartare.

Boken kan köpas på Adlibris och Bokus.

6 kommentarer:

  1. Låter inte som något att satsa på för mig, jag litar på ditt omdöme ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir alltid så fundersam när jag hittar andra som fullkomligt älskar böcker som jag sågar. Vad har jag egentligen missat? Nej, personligen så tycker jag ju att jag har rätt :)

      Radera
  2. Låter verkligen inte som något för mig :-)

    SvaraRadera
  3. Hahaha, när du skrev att det var skrivet av en överstelöjtnant tänkte jag direkt att språket skulle vara kantigt och krångligt... Jag jobbade 17 år i Försvarsmakten och lider själv en hel del av det språket...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sambon är gammal officer, men han blev aldrig skadad på det viset, däremot hans gamla kollegor, i alla fall två av dem orkar jag knappt lyssna på :)

      Radera