Tisdag igen och då naturligtvis dags för en Topp Tio Tisdag (Top Ten Tuesday). Veckans uppgift är Top Ten Books That Were Hard For Me To Read (because difficult of book, subject matter, because it was cringeworthy-- however you want to interpret).
De sex första i listan var jobbiga på grund av ämnet och/eller att de verkligen berörde mig. De fick mig att känna massor av jobbiga känslor. De tre sista finns med av helt andra anledningar.
1. Dit drömmar färdas för att dö av Mattias Edvardsson. En möjlig tolkning av Bobby-fallet. Fy, denna var så jobbig att läsa.
2. Lasermannen av Gellert Tamas. Berättelsen om Lasermannen som tyckte det var OK att skjuta på folk som inte var blonda och blåögda. Hur kan detta överhuvudtaget ha hänt?
3. Bekännelsen av John Grisham. Nästan inget gör mig så upprörd som intoleranta människor och orättvisor.
4. Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. En berättelse om hur en kvinna kan ha det i Afghanistan.
5. En komikers uppväxt av Jonas Gardell. Barn kan vara så otroligt elaka.
6. Är det någon där? av Marian Keyes. Tänkte mig en lättsam chick-lit. Det kändes som en spark i magen när jag väl förstod.
7. En man som heter Ove av Fredrik Backman. Ja, faktiskt. I början skrattade jag högt, men plötsligt blev det så sorgligt, så sorgligt.
8. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. OK, jag smålog lite i början, men sedan blev det bara pinsamt. Och när blev mord egentligen kul?
9. De fyra första böckerna om Greger Thulin av Ramona Fransson. Något som får det att krypa i kroppen på mig är märklig användning/placering av interpunktionstecken. Och det finns det gott om i dessa.
10. Inga klegrisar, inga styvbarn av Cia Sigesgård. Så otroligt äcklig att till och med jag blev lite illamående. Men jag älskade det.
Jag tyckte också En man som heter Ove var lite jobbig. Särskilt om man känner någon som blivit bitter på livet i verkligheten.
SvaraRaderaJag är i alla fall glad att jag övertalade mig själv att läsa den :)
RaderaJag tog med Lasermannen med, hade kunnat ta med Backman med men gjorde inte det denna gång. Även den sista boken tog jag med.
SvaraRaderaVerkligheten är ganska otäck den, eller kan vara i alla fall.
RaderaHåller med om Ove, jag skrattade och grät om vart annat, har sällan blivit så engagerad och tagen av en bok.
SvaraRaderaSv: Tack för ditt erbjudande om Ed McBainböcker, men de tre böckerna står redan i hyllan. Jag ska börja spana på antikvariat...
Ove berörde verkligen, på alla sätt och vis.
RaderaDå ska mr McBain få flytta hem till svärmor :)
En komikers uppväxt är verkligen jobbig läsning. Likaså är Ove jobbig fram emot slutet, när tårarna bara forsar.
SvaraRaderaVissa böcker trycker verkligen på den där knapparna som gör att man blir berörd.
RaderaJag har verkligen lust att läsa Mattias debutbok men drar mig för att jag tror det blir för jobbigt!
SvaraRaderaDen var oerhört tragisk och jag var nog upprörd mest hela tiden.
RaderaLyssnade på Hundraåringen och trots fenomenalt bra uppläsning var det en ren plåga att ta sig igenom den. Fattar faktiskt inte hur den kunde bli en sådan succé.
SvaraRaderaDå är vi två. Tyckte bara den var jobbig :)
RaderaTusen strålande solar kan jag hålla med om att den var jobbig att läsa.
SvaraRaderaVid vissa tillfällen var jag så arg och ledsen att jag faktiskt mådde dåligt.
RaderaKan hålla med om 4,5,6 och 7:an som jag också läst och inte riktigt var beredd på deras höga "jobbighetsgrad". Annars toppar nog Pojken som kallades det jobbighetslistan...
SvaraRaderaJag tycker nog det är allra värst när man inte alls är beredd på att det ska bli jobbigt och så bara drabbar det en.
RaderaHåller helt med om Ramona Franssons böcker! Jag har också läst de fyra första böckerna men sen gav jag upp.
SvaraRaderaHundraåringen gillade jag inte heller, jag skrattade inte en enda gång - smålog inte ens.
Har du läst Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundqvist? De var jobbiga böcker att läsa! Jag blev otroligt äcklad men kunde ändå inte låta bli att läsa...
Ibland blir det inte bra när jag köper flera böcker i en serie utan att ha läst någon :)
RaderaKråkflickan och Hungerelden har jag läst, men Pythians anvisningar har jag inte hunnit med än. Kråkflickan var otäck, men Hungerelden kommer jag knappt ihåg.