"Isvittring" av Solveig Vidarsdotter

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 407
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Ingrid Kvarnberg 1
Förlag: Frank
Utgivningsår: (original) 2013 (min) 2013
Format: e-bok (pdf)
Källa: Rec ex
Utläst: 24 april 2015






Första meningen: Frosten var inte långt borta.

Baksidetext
Skoterparadiset Gäddede i norra Jämtlands fjällvärld drabbas av en ofattbar tragedi när vaktmästaren på ett elevhem hittar en tioårig pojke hängd från en takbjälke.

Det som först bedöms vara självmord visar sig snart vara resultatet av en hänsynslös gärningsmans vrede. Händelsen skakar om innevånarna och inte minst den fältstab som länskriminalen upprättar för att utreda mordet.

Närpoliserna Ingrid Kvarnberg och Erland Skogmo kastas in i en utredning där deras lokalkännedom inte alltid uppskattas till fullo av kollegorna från Östersund.

Misstankarna riktas åt flera håll och stämningen hårdnar - i synnerhet på elevhemmet där bröderna Varra håller Thomas bästis Myran och de andra barnen i skräck.

När mordutredningen inte ser ut att kunna komma vidare försvinner en person spårlöst och under tiden polisen och byborna letar står det klart för Ingrid att fler människor svävar i fara.

Min kommentar
Det kommer nog inte som någon överraskning att jag gillar deckare och då speciellt svenska deckare. Jag tycker om att känna igen mig i värdegrunder, miljöer och människor. Därför blev jag ju nyfiken när Isvittring första gången dök upp på en bokblogg.

Jag vet att jag inte ska klaga rent generellt på e-böcker, men medan jag läste så kom jag ihåg varför jag helst inte läser sådana. Nu är detta inte en "riktig" e-bok utan en helt vanlig pdf-fil och det var lite som om någon bara scannat in sidorna från boken, ibland lyste faktiskt texten från "andra" sidan igenom och det gjorde också att det inte gick att ändra vare sig teckensnitt eller storlek. Det var väldigt synd för texten var så liten att jag fick sitta med läsplattan ungefär en decimeter från näsan för att kunna läsa.

Det här är första delen i en planerad serie om polisen Ingrid, som efter några år i Stockholm flyttar hem till den lilla byn i Jämtland. Det är ett intressant tema och något som jag faktiskt inte kan komma ihåg att jag läst tidigare. Det är nog inte alls någon nackdel att vara från byn om man ska jobba som polis där, samtidigt som den återvändande ses med lite misstänksamma ögon eftersom hon varit utsatt för storstaden. Jag gillar att Ingrid lite har glömt hur det är i en by och ibland är hon lika okänslig som en elefant i en porslinsaffär och trots att hon själv växt upp där så har hon en del fördomar mot "lantisar". Personligen tycker jag inte speciellt mycket om Ingrid, hon är lite för snorkig och överbeskyddande/nedlåtande mot sin far, men hennes kollega Erland är precis en sådan där polis som jag tror är perfekt för mindre orter.

Ett annat intressant tema i boken är mobbing och vad som kan hända när vuxenvärlden väljer att titta bort och inte agerar. Tyvärr slarvas den här aspekten bort lite och själv tycker jag nog att mobbarna blev omvända lite väl kvickt mot slutet. Om det vore så lätt ändå.

I början av boken dyker det upp ett helt koppel poliser från Östersund och det blir ett gytter av namn och titlar. Jag kan överhuvudtaget inte förstå varför de behövde vara så många, ett tag kändes det som att det var fler poliser än invånare i byn. Jag har också väldigt svårt att tro på pådraget för något som ansågs vara ett självmord. Riktigt så mycket resurser har nog dessvärre inte polisen att skicka.

Det är överlag på tok för många karaktärer i boken, vilket kan höra ihop med att det finns för många sidohistorier som är väldigt detaljerade. Jag tappar intresset lite när utvikningarna kommer och det gör också att tempot påverkas. Det finns en del detaljer som jag har lite svårt för, bland annat en rektor som inte kan uttala engelska namn (Myrah och Byron), samma rektor och även Ingrid som inte verkar veta vad tystnadsplikt är och Ingrids ibland märkliga agerande. Men det som störde mig mest är nog förkortningen EFS, som nämndes ett flertal gånger, men utan att berätta vad det är. Det vet jag fortfarande inte.

Det är en aning förutsägbart, men jag tycker förövaren är snyggt skött. Det är inte alldeles uppenbart förrän halvvägs in i boken. Jag skulle tro att jag vill läsa andra delen om den någon gång kommer ut, jag ska åtminstone hålla utkik efter den.

Boktipsets estimerade betyg var 3,6 (beräknat på 23 betyg).
På Goodreads hade den 2,89 i genomsnitt (beräknat på 9 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Isvittring: Eli läser och skriver, Cattis boktips och Mysterierna....

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.